No description available.

Vårt samhälle präglas av demokrati och politik. Sveriges riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjärde år, ställer upp på val för att få så många röster som möjligt från väljarna. Ett steg i detta är att partierna sammanställer valmanifest och partiprogram för att förmedla sina ställningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig på just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs på socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och ställningstaganden inom arbetsmarknadsfrågan.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn. Vidare iakttas en konflikt mellan politisk ideologi och en motvilja att kritisera politiska allierade hos Arbetarbladet, låg nivå av kritik hos Norrlandsposten, samt en tendens mer karaktäristisk av en perifer tidning hos Norrlandsposten. Slutsatsen som dras är att Norrlandsposten troligen medvetet fokuserade mer på Norrland och att Arbetarbladet agerade som många arbetartidningar under tidsperioden.

Den samtida globaliseringen har medföljts av nya transnationella politiska spörsmål. Problem som internationella institutioner uppger sig ämna lösa. För närvarande tycks dock nämnda institutioner misslyckas upprätthålla detta åtagande. Denna utveckling har kommit att bli en kärnfråga inom forskning gällande global demokrati och mänskliga rättigheter. Inom detta fält förs en debatt beträffande hur internationella institutioner bör vara strukturerade för att kunna bemöta samtidens spörsmål. Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen för hur ramverket för mänskliga rättigheter kan bistå med verktyg vid bemötandet av den globala samtidens framväxande problem. Syftet uppfylls genom en analys av Carol C. Goulds nyckelargument beträffande hur och varför internationella institutioner ska reformeras så att de mer adekvat kan bemöta dessa framväxande problem. Studien visar på att mänskliga rättigheter tolkat som ett diversifierat kulturellt ramverk kan bidra till utvecklingen på i synnerhet två vis. Dels kan dem bidra med politiska kriterium för nationalstater att underkasta sig. Dels kan dem fungera som en lins genom vilken kulturella kontexter kan betraktas för att institutionerna ska kunna avgöra hur man bäst går till väga för att uppfylla de behov som existerar inom varje givet sammanhang.

Det här är en uppsats som har till syfte att undersöka fyra stycken muslimska kvinnors värdeomdömen med en utgångspunkt från islam och vad islam samt andra faktorer spelar för roll i deras identitetskonstruktion. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom fältet.Det kommer att framgå av analysen i uppsatsen att kvinnorna har flera olika identitetskonstruktioner. För att få fram deras identitetskonstruktion så har jag använt mig av idéanalys där jag plockar ut det värderande från deras svar som de har gett på intervjufrågor från ett källmaterial jag har använt där författaren har intervjuat olika muslimska kvinnor från olika länder. För att sedan kunna förstå sambandet mellan de olika identiteterna så har jag använt mig av en intersektionell teori.I diskussionen kommer jag att diskutera hur en identitetskonstruktion kan se ut som har framkommit av analysen och koppla detta till tidigare forkning.

Under de senaste åren har frågor kring biblioteken och den fria åsiktsbildningen varit aktuella, både som dilemman som diskuterats inom biblioteksväsendet och som debatter som rasat i media. Det har handlat om hur biblioteken förhåller sig, eller bör förhålla sig, till åsiktsfrihetens gränser. Samtidigt har en nationell biblioteksstrategi tagits fram under ledning av Kungliga biblioteket, där biblioteken beskrivs som ett viktigt försvar för demokratin, och samtidigt som ”neutrala”. ”Neutralitet” har också varit föremål för ett antal artiklar av forskare som argumenterar för eller emot att biblioteken ska förhålla sig ”neutrala”. Denna uppsats undersöker vilka idéer kring ”neutralitet” som finns i bibliotekslagen (SFS 2013:801) och dess förarbeten, och hur dessa kan förstås i relation till ”fri åsiktsbildning” och ”det demokratiska uppdraget”. För att undersöka detta görs en kvalitativ idéanalys av källmaterialet. Detta har gjorts genom Lindbergs metod för kvalitativ analys av idéer samt beskrivande idéanalys. I materialet har tre typer av utsagor studerats: grundläggande värderingar, beskrivningar av verkligheten samt föreskrivande utsagor. Tillsammans bildar dessa tre typer av utsagor ”triader” där en viss värdering och en viss beskrivning av verkligheten tillsammans motiverar en viss handling. Centralt i analysen är också att lyfta fram budskap, motsägelser och oklarheter i det analyserade materialet. Analysen sätts i relation till tidigare forskning, vilket leder till en slutdiskussion om vilka konsekvenser idéerna kring ”neutralitet” kan få för bibliotekens möjlighet att utföra sitt uppdrag. Slutsatserna är att ”neutralitet” är ett ”tomt” begrepp som kan fyllas med olika innehåll, beroende på vilka intressen som finns hos den som använder begreppet. Motsägelserna i bibliotekslagen och dess förarbeten kring hur biblioteken samtidigt ska verka för ”demokratiska värden” och vara ”neutrala” inför alla typer av åsikter gör det komplicerat att följa uppdraget. I och med det långtgående och motsägelsefulla kravet på ”neutralitet” kan det finnas en risk att biblioteken inte har någon tydlig värdegrund att stå fast vid under politiska svängningar.

Högerpopulism är en ideologi som fått allt större spridning och väljarstöd runt om Europa. Även Sveriges parti Sverigedemokraterna har tillväxt och framgång de senaste åren inte gått obemärkt förbi. Vad som definierar högerpopulism och högerpopulistiska partier brukar man dock sällan tala om utan brukar för det mesta ge ett parti den stämpeln om partiet vill minska invandringen. Men det är mycket mer än bara invandringsfrågan som definierar ett högerpopulistiskt parti. Därför är syftet med den här uppsatsen att skapa en definition och urskilja vissa kännetecken hos ett högerpopulistiskt parti. Detta utförs med hjälp av en idealtypsanalys för högerpopulism och en jämförande idéanalys med Sverigedemokraterna. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom området, populism och högerpopulism för att på vi vis designa min idealtyp. I analysen jämför jag sedan resultatet av den tidigare forskningen med Sverigedemokraternas senaste dokument för att på detta vis kunna se om Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti eller inte. I min slutsats plockar jag ut de viktigaste utmärkande dragen hos Sverigedemokraterna som stämmer bäst överens med idealtypen för högerpopulism. Resultatet av vad som kännetecknar högerpopulism är att de vill bevara den nationella gemenskapen genom att bevara den nationella kulturen i landet, använder sig av anti-etablissemangsstrategin för att kunna ta avstånd från de andra etablerade partierna och själva försöka framstå som folkets försvarare samt förespråkar minskad invandring.

No description available.

Introduction. The purpose of this thesis is to explain how reading promotion for adults is presented in municipal library plans. It examines how reading promotion for adults is described as an activity, in what contexts it is mentioned, how it is motivated and what conceptual ideas of reading promotion for adults that can be found. Finally, the study examines what view of literature that can be derived from these findings: whether literature is seen as a tool to fulfil other objectives and goals or as something that has a purpose in itself. Method. Descriptive idea analysis was chosen to answer the thesis’ questions. The resource material consists of municipal library plans, and the analysis focuses on the library plans from three Swedish regions. Analysis. The theoretical concepts are retrieved from the Danish library and cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen's cultural policy theories, as well as from the Danish library researcher Beth Juncker's definitions of the two concepts instrumental and autotelic. The analysis is performed on the basis of three themes that were distinguished in the library plans: Democracy, Experience and Health.  Results. The results of the study show that reading promotion for adults is described in several different contexts, and in relation to different topics. They also show that the theme Democracy was central in the library plans. This included a focus on equal access to literature and on reading ability as a prerequisite to active participation in society. Reading promotion was mainly motivated by instrumental ideas. Even when describing reading as an experience or for pleasure, the library plans tend to use instrumental ideas as a motivation. A certain view of literature can therefore be discerned in the library plans. Literature appears as something that should primarily be used to achieve other objectives. Conclusions. Our thesis shows that the instrumental ideas about reading promotion are strong in municipal library plans, and that the view of literature is instrumental rather than autotelic. We argue for further research into whether this has any effects on the everyday reading promotion in public libraries, or if methods focusing on reading and literature as experience with a purpose in itself still are being applied. This is a two years master's thesis in Library and information science.

Since the rise of right-wing populism in Europe, liberal parties around Europe have been affected by rhetoric and voter support and started to adhere to their views and politics. This is not excluded in Sweden. When the conservative right party the Sweden Democrats entered the Swedish parliament year 2010, the established parties handled the situation in different ways. Some held true to their values, others tried to silence them and few took a step closer toward right-wing populism. This essay focuses on studying the Swedish moderate party’s party programs from years 2011, 2013 and 2021 to investigate if there has been a change from their liberal conservative political views, toward right-wing populistic views. By comparing the party program from these years, this essay hopes to provide insight in whether a change in political views has occurred within the Swedish moderate party. The study shows that a change in political views indeed has occurred toward a more right-wing populistic view in questions such as migration and law and order.