De senaste 20 åren har Europa genomgått flera kriser som har bidragit till splittringar stater emellan. Parallellt med att allt fler nationalistiska och populistiska partier med viljan att lämna EU växer fram i Europa sprider Frankrikes president Emmanuel Macron EU-vänlig information på sociala medier där han propagerar för sina, Frankrikes och EU:s framtidsvisioner. Genom att studera hur europeiska ledare uttalar sig om EU kan vi få en bild av i vilken riktning de vill driva EU-samarbetet. Uppsatsen syftar till att klarlägga vilka värden som Macrons politiska retorik representerar genom att kategorisera hans uttalanden utifrån tidigare forskning om statliga eliters visioner om EU. Resultatet visar att Macrons vision om EU är att unionen ska fungera som en värdebaserad gemenskap där solidaritet och en gemensam EU-identitet är centrala utgångspunkter. Han har även en vision om att EU ska komma att växa till en allt större strategisk global aktör.

Forskning framför animalieproduktionen som en av de största bidragarna till dagens klimatförändringar och kräver direktåtgärder för att kunna lösa problemen vi står inför. Detta sätter en enorm press på makthavare att föra en politik som främjar de ekologiska aspekterna och samtidigt strävar efter en hållbar utveckling inom alla politiska sfärer. Sverige har antagit en politisk inriktning som står för en hållbar utveckling och ska inkludera sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i samtliga politiska beslut. Med detta som bakgrund ämnar denna studie kritiskt diskutera huruvida animalieproduktionens klimatpåverkan framförts i det svenska miljöarbetet samt undersöka hur hållbarhetsdimensionerna fått utrymme och gestaltats. Historiskt sett har ekonomiska och sociala frågor tagit en större plats än ekologiska frågor inom svensk politik. Genom en idéanalytisk metod med idealtyper baserade på hållbarhetsdimensionerna menar jag att detta fortfarande är en trend som går att utläsa inom animalieproduktionen. Man kan diskutera att denna sektor har fått ett större utrymme över tid, men utrymmet denna sektor får inom politiken är fortfarande liten i jämförelse till den negativa påverkan den har på miljön. Det går att argumentera för att det är upp till EU att göra förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken genom att genomföra gröna reformeringar som främjar ekologin. Men det leder fortfarande tillbaka till frågan varför animalieproduktionen får en undanskymd plats inom miljöpolitiken.

In recent years, The Swedish Moderate Party have repeatedly used the term social contract. What do they mean by this concept that has its roots in the philosophers during the Enlightenment? These thinkers lived in a different time with political problems of ther time. To answer the reserach question, the Moderates' new proposal for an idea program has acted as a research object and a discriptive idea analysis have been done on the text. To then analyze this material, different Ideal types have been used that have been inspired by Enlightenment philosophers and given diffrent types of contract theories. Central points of the social contract theory have been examined and similair ideas as to the philosophers has been found in the idea proposal, some more than others. New ideas have also been seen that can be linked to the social contract. Finally, it is discussed whether the concept has to some extent lost its meaning or whether it is relevant that the concept does not mean the same thing today as three hundred years ago.

Studying the debate on privatization of public library management in Swedish newspapers from 2005 and forward, this thesis aims to examine what values underpin the arguments used by proponents of different management forms. By constructing two ideational types – democratism and economism - this thesis analyzes how the proponent’s views and ideas on different management forms, namely private and public, would impact the public library organization. Even as this thesis finds that the difference between public and private values have reduced during the last decades due to the influence of New Public Management over the public sector, this is however not widely discussed by either side in the debate on management form. Even though the debate seems stuck in the polarization between public and private sector, this thesis finds that proponents of different management forms use the vocabulary of economistic and democratic values, suggesting another underlying conflict. The proponents for public management tends to use a more value based argumentation, while the proponents for privatization tends to depict their reasoning more like rational facts than ideological statements. Due to the difference in argumentation it appears as though the proponents debate on different levels. The thesis concludes that this is a debate concerned with democratic and economic values and that the proponents attach them with each management form. The black and white view of private and public sector tends to stand in the way of this deeper debate about values. Both sides agrees however that the form of management will impact the public library organization.

Uppsatsen handlar om krigföringens idéer inom den marina arenan. Fokus ligger på den svenske sjöofficeren Daniel Landquists sjömaktsteoretiska gärning och genomslag. Daniel Landquist har tillskrivits att vara en av 1900-talets främsta svenska sjömaktsteoretiker, medan andra menar att han snarare var en spegel av andra samtida sjömaktsteoretikers idéer. Uppsatsen undersöker Landquists genomslag i den svenska marina debatten under hans samtid, påverkan från andra klassiska sjömaktsteoretiker och vilka likheter med Landquists teorier som går att finna i dagens svenska doktriner inom marinkrigföringen. Uppsatsen använder sig av idéanalys, metanalys samt kvantitativ textanalys för att svara på forskningsfrågorna. Uppsatsens resultat visar på att Daniel Landquist hade ett genomslag i den marina debatten under sin samtid både som debattör och tjänsteman. Landquist påverkades även han av den allmänna marina debatten och hans sjömaktsteoretiska tankebanor influerades av marina tänkare som Alfred Mahan, Julian Corbett och under 30- talet även av Otto Groos men kanske främst av den franske kontinentalmaktstrategen Raoul Castex. Resultatet visar även på likheter mellan dagens svenska doktriner inom den marina krigföringen och Daniel Landquists sjömaktsteorier.

No description available.

Debatterna om Hobbes och Rousseaus politiska ståndpunkter är långvariga och välpublicerade. Min ambition i denna mylla har varit att koncentrera mig på en fixerad och konstitutiv fråga, nämligen hur deltagande respektive författare tyckte att folket borde vara i fattandet av politiska beslut - sådana svaren formuleras i Leviathan och The Social Contract. Den kontextualistiska metoden synes naturlig för historisk idéanalys, i synnerhet som en betydande del av undersökningen kommer behöva ta itu med hermeneutiska problem: för att ge förståelse åt Hobbes och Rousseaus politiska filosofier är det nämligen nödvändigt att ha kännedom om de kontexter i vilka de formades. Teorin som appliceras är Kuhns teori om paradigm, kompletterad med Foucaults koncept om episteme. Med paradigm respektive episteme menar Kuhn och Foucault ett temporärt a priori-förhållande som definierar den intellektuella räckvidden inom en specifik disciplin. Bakgrunden mot vilken Hobbes Leviathan tolkas är således det stormiga engelska 1600-talet, Richelieus Frankrike (där Hobbes residerade under nästan hela det decennium som föregick skrivandet av Leviathan), hans personliga biografi etc. Kontextualiseringen av The Social Contract inkluderar bl.a. Machiavellis inflytande, Rousseaus personliga biografi, och upplysningen. Hobbes och Rousseau är överens om att suveränen bör ha absolut makt över alla medborgare. Med denna premiss blir frågan hur de definierar suveräniteten central. För Hobbes är suveränen samtliga medborgare sammanfogade till “one and the same Person” i ett förbund där envar avsäger sig sin “Right of Governing” sig själv och transfererar “thy Right to him, and Authorise all his Actions”. Emellertid  tillägger han att folket endast är “made One Person, when they are by one man, or one Person, Represented [...] For it is the Unity of the Representer, not the Unity of the Represented, that maketh the Person One.”  Rousseaus definition av suveräniteten är allmänviljan omsatt i praktik. Skillnaden mellan allas vilja och allmänviljan är att “while the former considers private interest and is merely a sum of particular wills” exkluderar allmänviljan “the pluses and minuses, which mutually cancel each other out” tills endast det gemensamma intresset återstår.  Efter att suveränen etablerats är alla medborgare, enligt Hobbes, förpliktigade att agera unisont i enlighet med de beslut suveränen fattar. I samma anda är suveränen “the sole Legislator”. Sammantaget är Hobbes mening att en person (eller församling) bör vara enväldig beslutsfattare, och att folket, således, inte bör ha något inflytande i politiska frågor. Det är sant att suveränen beskrivs som samtliga medborgare sammanfogade till “one and the same Person”, men då det är tydligt att denne är en faktisk person (eller församling av faktiska personer) och det är “the Unity of the Representer, not the Unity of the Represented, that maketh the Person One” förefaller detta vara av metafysisk innebörd. Övervägande Hobbes svar på frågan - hur deltagande folket borde vara i fattandet av politiska beslut - är det således tydligt att medborgarna inte vid något skede (efter upprättandet av en “commonwealth”) bör vara delaktiga i den politiska beslutsprocessen.  I kontrast till Hobbes menar Rousseau att suveräniteten inte kan representeras. Vidare anser han att “The people subject to the laws should be their author”. Som vi sett är suveräniteten hos Rousseau identisk med allmänviljan omsatt i handling. När allmänviljan ska definieras i en specifik fråga föreslår Rousseau en “assembly of the people” varpå en motion presenteras och var och en “expresses his opinion on this by voting, and the declaration of the general will is taken from the counting of the votes”. Medelst detta system menar han att varje enskild medborgares makt är lika med suveräniteten delat med antalet medborgare. I The Social Contract argumenterar Rousseau följaktligen för att alla medborgare (endast vuxna män) bör vara jämlika i fattandet av politiska beslut. Ställd inför frågan föreslår Rousseau direktdemokratiska och bindande omröstningar - där alla medborgare tillåts rösta och alla röster är likvärdiga.

Mänskliga rättigheter som fält har traditionellt sett adresserat fattigdomsbekämpning men från flera håll ställs nu krav på att även ekonomisk ojämlikhet måste adresseras. Skillnaden i såväl inkomst som förmögenhet, mellan världens befolkning är mycket stor. Jag använder mig av Ludvig Beckmans idéer om kritisk idéanalys för att undersöka i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter. Jag redogör för två positioner, den ena med hjälp av Martha Nussbaum och David Miller, den andra med hjälp av Nancy Fraser och Margot Salomon. De ger uttryck för två olika tolkningar av mänsklig värdighet som innebär att de ser ekonomisk ojämlikhet som ett problem för mänskliga rättigheter på olika sätt. Den springande punkten är inte huruvida ekonomisk ojämlikhet är ett problem, utan på vilket sätt ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter.  Den ena positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla uppnår en tröskelnivå av vissa centrala förmågor eller behov. Ekonomisk ojämlikhet ses därmed som ett problem för mänskliga rättigheter när det hotar möjligheten för alla medborgare att komma över denna tröskel. Den andra positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla har möjlighet till jämlikt deltagande, det förutsätter en gemenskap med respektfulla relationer. Ekonomisk ojämlikhet hotar den mänskliga värdigheten genom att försvåra möjligheten till jämlikt deltagande. Efter att ha vägt argumenten mot varandra är min slutsats att Nussbaum och Millers position är för återhållsam eftersom den möjliggör för stora skillnader i deltagande. Förutsatt att vi värdesätter människors jämlika deltagande och att vi vill slå vakt om mänsklig värdighet bör mänskliga rättigheter - som moral och politik -  adressera stora skillnader i inkomst och förmögenhet mer än vad Miller och Nussbaum menar. Min egen slutsats på frågan i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter, ligger därför närmare Fraser och Salomons positionering.

Ron DeSantis has become one of the most important and debated American politicians in recent years largely because of his education policies. This thesis aims to study the existence of conservatism in his laws Stop WOKE Act, Parental Rights in Education Act, and HB 1069 with research questions formulated to study the laws’ conservative idea structures and their similarities and differences. Heywood’s (2021) definition of conservatism lays the ground for the thesis, but it is primarily guided by Marietta’s (2012) four types of American conservatism used to distinguish different conservative types. The method used is a qualitative idea analysis directed by ideal types and a set scale used for a qualitative assessment, which is applied to a material consisting of official legal texts.  The analysis shows that all three laws studied have a Social Conservative and Culture Conservative idea structure. National Defense Conservatism and Economic Conservatism are also expressed, but only in the Stop WOKE Act, while the Parental Rights in Education Act and HB 1069 have similar conservative idea structures. Culture Conservative ideas mainly characterize DeSantis' education policy overall and are the main basis for the debate and criticism surrounding it.

The Sweden Democrats describe themselves as a social conservative party with a nationalistic view, others consider the Swedish democrats as a populistic party. Research on the Sweden Democrats describes the party as a nationalistic, populistic, and conservative party, but very little research has been conducted on the party’s ideological connection to the social democratic ideology or the social conservative ideology. The aim of this essay is therefor to examine if the Sweden Democrats’ politics is rooted in the social democratic ideology or in the social conservative ideology and if so to which extent. This is done through a qualitative idea analysis. The analysis is based on the Sweden democrats’ 2022 election manifesto on the basis of the ideologies social conservatism and social democracy. The analysis is based on the analysis of the Sweden Democrats’ standpoints on freedom, equality, and community in both the state and the civil society. Subsequently the analysis is made based on the analysis schemas for both social conservatism and social democracy to see if the Sweden Democrats’ politics can be connected to any of these ideologies. The result of the analysis shows that the Sweden Democrats 2022 election manifesto is largely rooted in the social conservative ideology, but there are parts of the election manifesto that fall into the social democratic ideology. The conclusions that can be made based on the result shows that more social conservative incentives can be found in the party’s election manifesto rather than social democratic incentives, even though some social democratic elements occur they are a lot less prevalent than the social conservative ideology.