I denna uppsats undersöks hur konkurrerande föreställningar om relationen mellan individ, kollektiv och stat framställs inom debatten om vaccinpass för tillträde till offentliga ytor. Mer specifikt syftar denna undersökning till att beskriva samt kartlägga den svenska opinionsjournalistiska debatten om vaccinpass utifrån vilka liberala och kommunitära idéer som kan utrönas, med hjälp av två frågeställningar: (1) Hur förhåller sig de huvudsakliga argumenten i den svenska opinionsjournalistiska vaccinpassdebatten till liberala respektive kommunitära idéer? och (2) Vilka likheter och skillnader kan utrönas mellan argumentationen som förs till förmån för vaccinpass och argumentationen som förs mot vaccinpass? 47 opinionsjournalistiska artiklar, publicerade mellan den 20 augusti och 30 november 2021, analyserades utifrån en beskrivande idéanalys med ett teoretiskt ramverk bestående av ideologierna liberalism och kommunitarism. Resultaten visar att en majoritet av argumenten som anförs i debatten kommer närmare en liberal förståelse av relationen mellan individ, kollektiv och stat. Motståndet präglas uteslutande av liberala idéer som att staten bör vara neutral och behandla medborgarna lika, samt att staten inte är i stånd att intervenera i individens fri- och rättigheter för att främja kollektiva målsättningar. Försvaret är å andra sidan splittrat mellan liberala idéer – som skadeprincipen och att staten bör undvika frihetsinskränkningar – och kommunitära idéer, som att staten bör använda sin tvångsmakt för att premiera vissa livsval framför andra och främja ett “gemensamma bästa”. I den utsträckning som både argumentationen för och emot vaccinpass grundar sig i liberala idéer bestod skiljelinjerna istället i vems perspektiv som beaktas, synen på åtgärdens implikationer och vilken del av ideologin som framhölls.

The aim of this thesis is to examine what ideas of unhealthy lifestyle are prominent in the recently published national care protocol for unhealthy lifestyle habits in Sweden, henceforth Vårdprogrammet. These ideas will further be examined in relation to older systems of ideas/ideologies within health care, based on previous research. The empirical material consists mainly of Vårdprogrammet. Aiming to deepen the understanding of this material, I have further perused current official reports regarding public health, related guidelines from the National Board of Health and Welfare as well as related regional care protocols. The method used is inspired by the model developed by Mats Lindberg for qualitative analysis of ideas and ideological content. The analysis of the empirical material shows that the health concept is defined by pointing out its negation, i.e. what unhealthy lifestyles look like. Vårdprogrammet expresses a line of political, cultural and ethical values. They can analytically be summarized as (1) democracy and equality, (2) climate awareness, (3) demands of evidence-based knowledge (4) political cooperation, and (5) ethical principles. The work with unhealthy lifestyle is related to the UN global aim for sustainable development. Agenda 2030 can be viewed as an overall societal hygienic programme, within which the large health problem that lifestyle habits constitute, will be solved. Similar views were held within social hygiene in the mid-19th century, where health and disease were seen as a societal matter. Vårdprogrammet is stated to be based on the ethical principle of person-centred approach. One can however also discern other ethical principles, such as the autonomy, care and justice principles. A health-promoting approach, salutogenesis, pervades the view of the patient/human in the prescribed interaction with patients.

I stadsmiljöer världen över står grönområden som fundamentala inslag för att skapa levande och hållbara städer. Dessa områden erbjuder en rad fördelar, exempelvis att förbättra människors fysiska och psykiska hälsa. I ett samhälle där stressrelaterade sjukdomar blir allt vanligare, finns det en allt större angelägenhet att forska kring stadens gröna tillgångar. Forskning pekar även på att grönområden kan fungera som broar mellan medborgare från olika socioekonomiska bakgrunder, och kan motverka de klyftor som finns i samhället. Grönområden är dock ofta ojämnt fördelade inom städer, och att denna fördelning styrs ofta av sociala faktorer. Det finns därmed ett intresse att undersöka hur kommuner uttrycker sina visioner och mål gällande grönområden.I denna uppsats undersöks hur rumslig rättvisa och social hållbarhet, specifikt kopplade till grönområden, återspeglas och beskrivs i de visioner och mål som presenteras i en kommuns översiktsplan. I detta fall har uppsatsens undersökning valt att fokusera på Västerås Stads översiktsplan. Visar översiktsplanen en medvetenhet gällande tillgänglighetsutmaningar till grönområden i relation till sociala faktorer, och om översiktsplanen tydliggör konkreta åtgärder och strategier för att tackla dessa frågor.Uppsatsens undersökning har tillämpat Mats Lindbergs metod för kvalitativ idéanalys, för att utforska de idéer, i form av de visioner, mål och strategier som uttrycks i Västerås Stads översiktsplan. Undersökningen har använt sig av värdeutsagor, beskrivande utsagor och föreskrivande utsagor för att undersöka hur rumslig rättvisa och socialhållbarhet reflekteras i kommunens visioner, mål och strategier för grönområden.Undersökningen visar på att Västerås Stads översiktsplan starkt reflekterar både principerna för rumslig rättvisa och social hållbarhet genom sitt fokus på invånarnas välbefinnande och tillgänglighet till stadens resurser. Undersökningen visar även på att Västerås Stads strategier och åtgärder lägger ett stort fokus på att det handlar om ett helhetsperspektiv. Beslut måste tas med framtiden i åtanke och grundade i kunskap, både utifrån naturliga förutsättningar och invånarnas erfarenheter.

The aim of this thesis is to investigate, explain, compare and to a degree criticize the two theories Global Stakeholder Democracy by Terry Macdonald and Transnational Discursive Democracy by John Dryzek and their respective arguments for a global democracy, by using the method of an internal idea analysis. The two main questions of the thesis are: -  With what arguments do Macdonald and Dryzek legitimize their respective form of global democracy? -  What similarities as well as differences can be found in their argumentation for their respective theory and is it possible to see any potential internal problems in their argumentation? The results show that both Global Stakeholder Democracy and Transnational Discursive Democracy can be interpreted to share the same basic way of legitimizing democracy through a liberal value and notion of autonomy. Because of the current democratic deficit on a global level, this value is threatened. Both theories therefore try to solve this problem by promoting a pragmatic theory to democratize the global political system. The study recognizes some potential problems regarding the way both Macdonald and Dryzek argue for a global democracy. In MacDonald’s theory, the potential problem concerns mainly the lack of a clear definition of the theory’s fundamental part, what a stakeholder is. The potential problems with Dryzek’s theory derive from the fact that he might put to much trust in the concept of reflexive modernization, whether his theory will be able to actually influence discourses despite a lack of formal institutions, and finally if the theory will be able to guarantee political equality in the decision making process.

In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really i´snt equality. What sets out be a guarantee in the upper level lower secondary schools official documents, that every student are concerned by the goals of the school, really don’t apply to all students. Equality is withheld, politicians have put forward, when every student gets at least the grade E. This stands against that the grade E as it is graded by the Swedish school department “Skolverket” and so by the teachers in local schools doesn’t reach to the goals outlined in the official documents. Equality as it is defined in earlier studies is partly confirmed by this study, partly redefined as it shows that equality in the education system don’t seem have anything to do with the opportunities or possibilities of the pupils in the school system.

Within the political science literature that deals with the implementation process a central part has long been what is sometimes called the implementation deficit. This means that the effect of a policy decision doesn´t turn out as it was originally intended. The often used explanation is that the policy decisions moves through many levels during its implementation where different actors can change or alter the decision in various degrees. This phenomenon has gradually become more and more attended within the legislative process in the European Union and has been addressed in numerous studies. The purpose of this paper is to examine the implementation of The Habitats Directive, as its embodied in regulatory documents, in the Swedish multi-level system. To concretize this purpose, I´ve used two research questions; [1] How well has The Habitats Directive been implemented in the regulatory documents? and [2] Which deviations from the Directive are there? To answer these questions I conduct an analysis of ideas of the regulatory documents that constitute the written implementation of the Directive. I compare the degree of consensus in the multi-level system based on two dimensions of the Directive, the Conservation dimension and the Habitats/Species dimension. The result shows that the agreement between the EU Directive and the implementation of the Authority level is probably greater than that on the Parliamentary level . This contradicts the theory that the implementation of the multilevel system creates a cumulative implementation deficit and the result can be a contribution to further understanding and interpreting the practical implementation of the Directive.

De konfessionella friskolorna har de senaste åren varit ett hett diskuterat ämne med omfattande debatter och medial uppmärksamhet som följd. Kritiker har menat att skolorna bedriver en verksamhet som inte är förenlig med de värderingar det är avsett att skolan skall förmedla, medan försvarare har hävdat att skolorna är nödvändiga för att uppfylla kravet på religionsfrihet. Denna studie undersöker om och på vilket sätt de konfessionella friskolorna kan sägas svara mot de krav som ställs på dem utifrån de centrala styrdokumenten. Detta görs genom en idéanalys och kategorisering av de centrala styrdokumenten vilket resulterade i dimensionerna jämställdhet, funktion och kunskapssyn som särskilt viktiga pelare i skolans arbete. Detta kopplas sedan till en systematisk morfologisk analys av samtliga konfessionella skolors senaste tillsynsärende och samtliga anmälningar dessa skolor fått emot sig mellan 2013 och 2016. Studiens resultat visar att även om det finns flera områden där de konfessionella skolorna kan anses sköta sin verksamhet helt i linje med de centrala styrdokumenten så finns det också flera områden, särskilt inom jämställdhet, identitet, innehåll samt verklighetsorientering där de uppvisar allvarliga brister. Vidare bidrar studien med en analysmetod som framgångsrikt kan appliceras inom studiet av ideologiska värdekonflikter.

Disinformation is a growing problem in a fast changing world, where technology today contributes to the spread of false and sometimes directly harmful information. Within the field of international security studies there is an ongoing theoretical conflict over whether or not security ought to be expanded to include issues that otherwise do not concern the traditional state and military-centric approach. One such issue is the multifaceted phenomenon disinformation, which some claim has little or no meaning and relevancy within the international arena. This is because it mainly influences individuals. Nevertheless, the EU has still initiated security work to combat disinformation. The main purpose of this study is to describe and illustrate how disinformation is defined within the EU’s security framework. Applying David. A Baldwins conceptual dimensions and ideal types and anchoring them in the prominent theories realism, liberalism and constructivism, the study aims to describe and illustrate how EU views disinformation in its pursuit for security. The study later shows that disinformation needs to be affirmed and taken more seriously by the international community.