Bakgrund: Elever upplever traumatiska barndomsupplevelser (TBU) som påverkar förmågan att hantera livet som barn och vuxen. Det är angeläget att upptäcka och identifiera elever med TBU eftersom de har rätt till skydd, rehabilitering och social återanpassning. Uppgiften är central i skolsköterskans hälsofrämjande roll. Syfte: Undersöka hur skolsköterskor arbetar med att upptäcka och identifiera traumatiska barndomsupplevelser hos elever. Metod: En retrospektiv enkätstudie användes och 100 skolsköterskor lämnade sina svar mellan 20 februari och 21 mars. Nästan alla hade specialistsjuksköterskeutbildning. Resultat: Frågor om TBU ställdes av 66 % och 34 % gjorde det inte. Majoriteten frågade muntligt. Frågan om TBU fanns i skolans hälsoenkät hos 38 % och en använde validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Av samtliga respondenter ville 78 % lära sig använda Barnafrids validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Konklusion: Många frågar om TBU men en tredjedel gör det inte. Mindre än hälften hade frågor i skolans hälsoenkät. Få kände till att validerade formulär kunde hjälpa till i arbetet med TBU och användes av en. Skolsköterskor, vårdgivare, lärosäten och forskare kan tillsammans utveckla systematisk screening av TBU. Det främjar elevers hälsa, välbefinnande och möjlighet att nå utbildningens mål. / Background: Students experience adverse childhood experiences (ACE) that affect the ability to cope with life as a child and as an adult. It's important to detect and identify ACE because students have the right to protection, rehabilitation and social reintegration. This task is central for school nurse’s health promoting role.  Aim: To investigate how school nurses’ work to detect and identify ACE in students.  Method: A retrospective survey study was used and 100 school nurses provided their responses between 20 February and 21 March. Almost all had specialist nursing training.  Findings: Questions about ACE were asked by 66% and 34% did not. A majority asked verbally. ACE questions was present in 38 % of the school health questionnaire. One used validated form and of all 78% wanted to learn how to use validated form to detect and identify ACE.  Conclusion: School nurses ask about ACE but a third do not. Less than half had questions in the school health questionnaire and few knew that validated forms could help in the work with ACE. School nurses, healthcare providers, universities and researchers can together develop systematic screening for ACE. It promotes students' health, wellbeing and the opportunity to reach the goals of the education.

Bakgrund: Det har visat sig att äldre, i västvärlden, utgör den grupp som begår flest självmord. Hög ålder medför nedsatt reservkapacitet och minskat motstånd mot yttre påfrestningar. Många äldre drabbas av depression, vilket är den vanligaste behandlingsbara riskfaktorn för livsleda och suicid. Samtidigt upplevs ofta ångest. Orsaker till livsleda kan vara en separation från en livspartner, genomgång av en dramatisk livsfas eller somatisk sjukdom. Självmordsbenägna patenter, som kan sägas vara i en existentiell kris, kräver särskild vård vid inläggning. Vårdpersonal har upplevt det viktigt att bemöta patienter med livsleda men inte alltid tyckt att de har möjlighet på grund av tidsbrist, stress och för lite kunskap. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att identifiera äldre patienter i psykiatrisk vård som känner livsleda och kanske inte längre vill leva och hur sjuksköterskor kan ha ett stödjande bemötande av dessa patienter och därmed främja deras psykiska hälsa. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer gjordes med sjuksköterskor på en avdelning med inriktning att vårda äldre patienter med psykisk ohälsa. Resultat: Utifrån intervjuanalysen framkom två kategorier med vardera tre subkategorier. Kategorin Identifiering av patienter med livsleda hade subkategorierna Verbal - och icke verbal kommunikation, Åldrandets innebörd och Dödsönskan. Den andra kategorin, Stöd av patienter med livsleda hade subkategorier Acceptans, Bemötande och Vårdande miljö. Informanterna i studien uppfattade och bemötte patienternas livleda i sitt arbete och bemötte dem med psykiatrisk och somatisk vård. Genom stödsamtal, lyhördhet för de äldres behov och förutsättningar, uppmuntran till aktivering på de äldres villkor bemötte de på ett pedagogiskt vis de äldre patienterna i deras existentiella kris. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till resultat och litteratur. Det som framkommit i studien är att informanterna på valda avdelning på ett lyhört sätt adresserade de äldres problem och bemötte dem på ett pedagogiskt vis och med stor kunskap om de äldres problem och förutsättningar. / Background: It has been shown that elderly, in the western world, is the age group who commits the most suicides. An elderly person has a lower capacity and a lesser ability to come to terms with trying circumstances. The aging process influences psychological quickness, ability to adjust and sense of memory. Elderly are often subjected to depression, which is the most common treatable risk factor for weariness of life. Anguish is often experienced simultaneously. Reasons for weariness of life could be a separation from a partner or spouse, to go through a dramatic life phase or physical illness. Often an existential life crises is experienced and a feeling of standing on one’s own in life. Suicidal patients who experience a life crises demand special care when hospitalized. Nursing staff perceive it as important to treat patients who experience weariness of life but they do not always feel that they have the capacity to do so due to stress and lack of time and knowledge. Aim: To describe nurse ́s experiences of identifying and caring for elderly patients in psychiatric care who experience weariness of life and who might no longer want to live. Method: Five semi structured interviews were done with nurses on a ward specialized on psychiatric care of the elderly. Inductive content analysis has been used to analyze the interviews. Results: The analysis resulted in two categories: Identifying patients who experience weariness of life and Supporting patients who experience weariness of life. Three subcategories Verbal - and nonverbal communication, The signification of aging and Wishing to die are included in the category Identifying patients who experience weariness of life. Subcategories Acceptance, Caring and Environmental influence belong to the category Supporting patients who experience weariness of life. The informants in the study understood the elderly patient’s feeling of weariness of life and cared for them with psychiatric and somatic nursing. Through supporting conversation, a sensitive and empathic approach to the needs and conditions of the elderly, they encouraged them to become more active on their own terms. The informants treated the elderly with pedagogical sensitivity to support them in their existential crisis. Discussion: The results are discussed in relation to articles and literature and also in relation to the chosen theoretical basis of the study.

Att identifiera vad användare värderar är nyckeln till att företag kan skapa konkurrenskraftiga fördelar. Trots detta använder designers inom området för service design flera visualiseringstekniker som stöd för att visualisera olika aspekter av en service men ingen av visualiseringsteknikerna stödjer en servicedesigner att identifiera vad användare värderar. Utifrån en explorativ metodansats triangulerar studien en enkätundersökning och intervju med en sammanställning av de viktigaste ”ingredienserna” som bör finnas i en visualiseringsteknik som stödjer servicedesigners att identifiera potentiellt användarvärde innan en service är skapad. Resultatet av studien presenteras i form av visualiseringstekniken ”Värdeprofilens resa” som syftar till att stödja designers och företag att uppnå konkurrenskraftiga fördelar genom att identifiera potentiellt användarvärde genom service design. Genom att besvara frågeställningen kan studien möta den problematik som relaterar till avsaknaden av ett visualiseringsstöd som stödjer företags behov av att samla in kunskap om vilken typ av service som kan skapa värde hos användare utan att utgå från en befintlig service. Resultatet av examensarbetet är tänkt att kunna användas av servicedesigners för att identifiera aktiviteter i använ­dares liv där företag, genom sina resurser, kan skapa service som stödjer användares behov och på så sätt skapar användarvärde. / To identify what users value, is the key to business for creating competitive advantages. Despite this, designers in the field of service design using several visualization techniques for support when visualizing different aspects of a service. But none of the visualization techniques support the servicedesigner to identify what the user values. The study is based on a exploratory methodology which triangulates, a questionnaire and interview with a summary of the most important "ingredients" that should be included in visualization technology wich supports servicedesigners to identify potential user value before a service is created. The results of the study are presented in the form of the visualization technique "Value Profile Journey" that aimes to support servicedesigners and companies to whom want to achieve competitive advantage by identifying potential user value through service design. By answering the question the study can face the problems related to the lack of visual aid that supports the company's need to gather knowledge about the type of service that can create user without having to source that from an existing service. The result of this study is meant to be used by servicedesigners to identify activities in the users life in which companies, through their resources, can create services that support users needs and thereby create more value for the users.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett utbrett och omfattande samhällsproblem som får allvarliga följder. Var tredje kvinna världen över kommer någon gång under sin livstid att utsättas för våld av någon i sin närhet. Det kan vara svårt att upptäcka våldsutsatthet och många gånger väljer en våldsutsatt att inte berätta. Sjuksköterskan har därför en nyckelroll i att identifiera förekomst av våld i mötet med dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera personer som utsatts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar varav sex kvalitativa och fem kvantitativa. Resultat: Resultatet grundar sig på fyra kategorier: Tidsbrist och andra hinder för screening, Otillräcklig utbildning i att hantera våldsutsatta personer, Att känna igen våldsutsatthet och hur man få en person att berätta och Sjuksköterskors känslomässiga påverkan. Sjuksköterskor menar att de inte har tillräckligt med tid, kunskap, utbildning eller stöd för att upptäcka våld eller för att kunna hjälpa vid våldsutsatthet. De kände sig inte helt bekväma med att lyfta frågor om våld. Sammanfattning: Det är komplext att ställa frågor om våld och identifiera våldsutsatthet. Det krävs förberedelse, utbildning, organisatoriskt stöd samt vägledning för att kunna identifiera och hjälpa. Att upptäcka och få ett avslöjande bygger på tillit och förtroende vilket kräver tid, engagemang, kunskap och erfarenhet. / Background: Intimate partner violence is a widespread and extensive societal problem that has serious consequences. Every third woman world wide will be exposed to violence by a partner at some point during her lifetime. It can be difficult to detect exposure to violence and most often a victim of violence chooses not to disclose it. The nurses therefore has a key role in identifying the presence of violence in the encounter with these patients. Aim: The purpose was to describe nurses experiences in identifying people who have been exposed to intimate partner violence. Method: Literature review based on eleven articles, six qualitative and five quantitative. Results: The results are based on four categories: Lack of time and other obstacles to screening, Insufficient training in dealing with abused people, Recognizing exposure to violence and how to get a person to disclose it and The emotional impact on nurses. Nurses mean that they do not have enough time, knowledge, training or support to detect violence to help those who are exposed. They also didn't feel entirely comfortable raising issues of violence. Summary: It ́s complex to ask questions about violence and to identify exposure to violence. Preparation, education, organizational support and guidance to be able to identify and help is required. Discovering violence and getting a disclosure is based on trust and confidence which requires time, commitment, knowledge and experience.

Den vanligaste arbetsformen i matematikundervisningen är att använda sig av ett läromedel. Därav vårt syfte med denna studie, som är att analysera hur tals del-helhetsrelation behandlas i den inledande undervisningen av addition och subtraktion i de tre vanligaste förekommande läromedlen i Sverige. Utifrån delar av variationsteori har vi analyserat hur innehållet i läromedlen gör det möjligt för eleverna att se och använda sig av tals del-helhetsrelation samt vilka representationer som används i läromedlen för att synliggöra tals del-helhetsrelationer. Av resultatet framgår att det inte är givet att det läromedel som används tar upp de aspekter som forskning anser är kritiska för förståelsen av tals del-helhetsrelation samt användningen av del-helhetsrelationen i addition och subtraktion. Istället visar studien att det inte alltid är möjligt för eleverna att se och förstå del-helhetsrelationen genom de uppgifter som förekommer i läromedlen. Detta i sin tur kan leda till att eleverna istället lär sig att använda strategier som inte är generaliserbara och som också kan leda till svårigheter i matematik. Resultatet visar på att det är viktigt att lärare är medvetna om vilka aspekter som är kritiska i undervisningen, samt ser läromedlet som ett komplement till sin undervisning och inte som den viktigaste arbetsformen.

Att integrera insamling och analysering av användardata inom produktutveckling förekommer hos företag inom alla branscher över hela världen. Användardata kan ge ett företag information om användare och den informationen kan i sin tur utnyttjas för att utveckla befintliga och nya produkter. Syftet med studien är att undersöka hur användardata och andra arbetssätt i kombination kan identifiera och tillfredsställa kundbehov under utveckling av webbplatser och appar. För att besvara frågeställningen byggdes en teoretisk referensram från en vetenskaplig litteraturstudie. En stor del av litteraturstudien består av Kano modellen för att förklara sambandet mellan olika kundbehov och kundtillfredsställelse. Vidare presenteras vanligt förekommande användardata och andra arbetssätt. Sedan genomfördes en kvalitativstudie hos fyra företag som arbetar med produktutveckling av appar och/eller webbplatser. Den kvalitativa studien bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten från den kvalitativa studien analyserades sedan och jämfördes mot den teoretiska referensramen. Efter analys och diskussion av resultaten visar studien att en kombination av användardata och andra arbetssätt är fördelaktigt i en produktutvecklingsprocess för att uppnå hög kundtillfredsställelse. Vidare upptäcker studien svårigheten i att mäta kundtillfredsställelse då användares behov ständigt förändras samt för att tillfredsställelse oftast mäts på specifika produktfunktioner, inte produkten i sin helhet. / Integrating collection and analysis of user data within product development is occurring in companies worldwide and across all industries. User data can provide a company with information about the users which can be utilized to develop existing and new products. This study aims to explore how a combination of user data and other work methods can identify and satisfy customer needs during the development of websites and apps. To answer the research questions a theoretical framework was built from a scientific literature study. The literature study gives much focus to the Kano model to explain the connection between different customer needs and customer satisfaction. Additionally, common user data and other work methods are presented. Subsequently, a qualitative study was conducted at four companies who are working with product development of apps and/or websites. The qualitative study consisted of semi-structured interviews. The results from the qualitative study were analysed and compared to the theoretical framework. After analysis and discussion, the study shows that a combination of user data and other work methods is profitable in a product development process to achieve high customer satisfaction. Furthermore, the study discovers the difficulties in measuring customer satisfaction since customer needs are constantly changing and also because customer satisfaction is often measured on specific product features, not the product as a whole.