<p>The focus of this thesis is the conception of work and the relation between work, economic growth and welfare in today’s Sweden in the editorial of Dagens Nyheter (DN), which is the main morning paper in Sweden.As the theoretical foundation of this thesis is social constructionism and the method being used is critical discourse analysis, the language is considered as an important source for the construction of value and meaning of work. In that context it is important to investigate how DN, by certain ways of representing reality, preserves a certain view of the human being, the society and the economy. Which ideological ideas underlie the conception of work that emerges in DN? What social consequences will these ideas have?The thesis discusses the “truths” that the editorialists mediate concerning for example the view of the human being as guided by rational choice and the view of economic growth as the main goal for social life.One of the conclusions is that DN considers work as a means for economic growth as economic growth is regarded fundamental for the survival of the welfare state.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige.</p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. </p><p>En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien. Detta trotts att myndigheter och experter har försökt att tona ner risken för att smittan skall kunna nå nya riskgrupper.</p>

<p>År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och</p><p>riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar</p><p>sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005).</p><p>Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. </p><p>Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som</p><p>socialliberala influenser har tenderat att öka.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudman</p><p>påverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn eller</p><p>avsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktig</p><p>parameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsyn</p><p>kommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia.</p><p>Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studien</p><p>extra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenska</p><p>folkhögskolor med olika huvudmän. Vi samtalade med en musiklärare från varje skola samt</p><p>respektive skolas rektor. Efter att vi samlat in data tolkar vi informanternas svar och ställer</p><p>dem mot varandra. Vi kommer fram till två centrala begrepp i vårt resultat, den uttalade</p><p>profilen och de dolda huvudmannakraven. Av stor vikt i studien är den underliggande</p><p>förhållningen vi tolkar att våra informanter har gentemot respektive sin huvudman. Slutligen</p><p>diskuterar vi de konsekvenser som huvudmannens ideologi får på musiklinjerna.</p>

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte främst är vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation. Genomförande: Det empiriska materialet samlades främst in genom fem kvalitativa intervjuer med anställda på LOs huvudkontor i Stockholm. Tillsammans med sekundära källor har empirin sammanställts och analyserats. Resultat: Individerna på vårt fallföretag, LO, motiveras och engageras av att de har samma värderingar som organisationen. Denna värderingsöverensstämmelse är grundläggande för samtliga anställda som intervjuats, oavsett arbetsuppgift och facklig bakgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudman påverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn eller avsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktig parameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsyn kommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia. Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studien extra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenska folkhögskolor med olika huvudmän. Vi samtalade med en musiklärare från varje skola samt respektive skolas rektor. Efter att vi samlat in data tolkar vi informanternas svar och ställer dem mot varandra. Vi kommer fram till två centrala begrepp i vårt resultat, den uttalade profilen och de dolda huvudmannakraven. Av stor vikt i studien är den underliggande förhållningen vi tolkar att våra informanter har gentemot respektive sin huvudman. Slutligen diskuterar vi de konsekvenser som huvudmannens ideologi får på musiklinjerna.

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005). Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående. Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som socialliberala influenser har tenderat att öka.

The focus of this thesis is the conception of work and the relation between work, economic growth and welfare in today’s Sweden in the editorial of Dagens Nyheter (DN), which is the main morning paper in Sweden.As the theoretical foundation of this thesis is social constructionism and the method being used is critical discourse analysis, the language is considered as an important source for the construction of value and meaning of work. In that context it is important to investigate how DN, by certain ways of representing reality, preserves a certain view of the human being, the society and the economy. Which ideological ideas underlie the conception of work that emerges in DN? What social consequences will these ideas have?The thesis discusses the “truths” that the editorialists mediate concerning for example the view of the human being as guided by rational choice and the view of economic growth as the main goal for social life.One of the conclusions is that DN considers work as a means for economic growth as economic growth is regarded fundamental for the survival of the welfare state.

Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige. I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien. Detta trotts att myndigheter och experter har försökt att tona ner risken för att smittan skall kunna nå nya riskgrupper.

Titel: Från en säker källa? -En studie om tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och mat Författare: Malin Ros och Martina Johansson Handledare: Lena Ewertsson Examinator: Ronny Severinsson Typ av rapport: C-uppsats Ämne: Medie- och kommunakationsvetenskap Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012 Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat. Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska tidningar Slutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedla Nyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning