Denna uppsats ämnar ta reda på hur det svenska försvaret förhåller sig till Nato, det vill säga hur två av Sveriges mest aktuella och centrala frågor för svensk nationell säkerhet hänger ihop. Rysslands militära upprustning och aktivitet i Östersjöområdet kombinerat med den amerikanske presidentens hårda retorik gentemot EU och Nato ökar spänningarna i Sveriges närområde. Uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan tillit till det svenska försvaret och attityder till ett svenskt Nato-medlemskap. I tillägg analyseras sambandet utifrån politisk ideologi i form av människors placering på vänster-högerskalan. Genom att använda mekanismen mellan tillit och attityd och applicera det på det svenska försvaret och frågan om ett svenskt medlemskap i den nordatlantiska försvarsalliansen Nato studeras ett samband som ingen i en svensk kontext tagit reda på. Trots att tillit till försvaret och attityder till Nato sannolikt hänger ihop finns inga studier som både omsorgsfullt utreder och fullt ut testar sambandet. Den begränsade litteratur som engagerar sig i frågan om mekanismer som påverkar svenskars attityder till Nato-medlemskap är framförallt intresserad av nivåskattningar och univariata analyser och har således begränsade förklarande ambitioner. Genom en multivariat regressionsanalys med understödjande mekanismer där sambandet fullt ut testas kompletteras tidigare forskning. Analysen genererar en komplett bild av hur sambandet ser ut genom att använda Sveriges mest omfattande opinionsundersökning på området, nämligen Göteborg Universitets Riks-SOM undersökning från 2015. För att studera sambandet används teori och tidigare forskning kring attityder generellt och i förhållande till Natooch försvarsfrågan där alltifrån Converse (1964) konvergensteori till analyser av statsvetare i SOMinstitutets rapporter behandlas. Genom att bland annat behandla studier som berör Nato-attityder i öst- och centraleuropeiska länder kan uppsatsen sedermera tratta ner till nationell tidigare forskning på området för att operationalisera fram hypoteser och den teoretiska modellen. Resultatet av den statistiska analysen bekräftar uppsatsens huvudhypotes om att tillit till det svenska försvaret påverkar attityder till Nato i en positiv riktning. Den kan också bekräfta uppsatsens underhypotes om att sambandet mellan tillit och attityd påverkas av människors politisk-ideologiska positionering (Converse, 1964; Bjereld, 2014; Nato, 2018; Martinsson, 2017).

Syftet med denna undersökning var att med en explorativ ansats identifiera och kartlägga stereotypa föreställningar mot de tre rådande politiska blocken inom svensk politik – det Röda, det Blå och det Gula blocket. Stereotypa föreställningar operationaliserades utifrån två utvärderande dimensioner, värme och kompetens, dragna från The Stereotype Content Model. Resultatet indikerar att deltagarna i undersökningen uppfattar det röda blocket som varmast, det blå blocket som mest kompetent samt det gula blocket som lägst på såväl värme som kompetens. Föreliggande undersökning syftade vidare till att undersöka potentiella samband mellan politiska stereotyper och utvalda faktorer som kön, ålder, inkomst, röstbeteende och ideologisk sympati. Resultaten antyder att kvinnor, i högre utsträckning än män, uppfattar det röda blocket som varmare.

Under de senaste åren har några av den moderna fackföreningsrörelsens viktigaste förutsättningar blivit föremål för politisk förhandling och statliga interventioner. Till följd av detta har meningsskiljaktigheter inom den svenska fackföreningsrörelsen framträtt. Denna studie undersöker om skiljelinjerna har ideologiska dimensioner.Fackförbunden Unionen, Kommunal och Byggnads utgör uppsatsens studieobjekt. Empirin är texter från fackförbundens hemsidor och den analysmetod som används är kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av ett kritiskt perspektiv där makt är centralt för förståelsen av ideologi. Syftet är att undersöka i vilken grad och på vilket sätt förbundens kommunikation karaktäriseras av individualism alternativt kolletkivism, samt att beskriva förbundens uppfattningar om den egna positionen i relation till andra aktörer, eftersom sådana uppfattningar ses som centrala för konstruktionen av den fackliga ideologin.Studien visar att förbunden identifierar olika möjligheter och begränsningar för den fackliga verksamheten och att graden av individualism/kollektivism varierar mellan dem. Resultatet pekar på att Unionen har den mest individualistiska ideologin, medan Byggnads har den mest kollektivistiska. Kommunal intar en i sammanhanget mittenposition.

No description available.

With a recent rise in popularity, populism has become a frequently studied subject for political science research. However, despite the expansive research, academia still struggles to properly define the phenomenon which has resulted in several conflicting understandings of populism. The aim of this study is to compare two prominent definitions of populism: Cas Mudde and Cristóbal Rovira Kaltwasser’s thin-centered ideology approach and Benjamin Moffitt’s political style approach on a previously unexplored case in the form of Örebropartiet, a local populist party in Sweden. Using a qualitative content analysis, the party program and the party leader’s commentary is analysed to determine whether the definitions manage to identify the party as a populist one. The results are mixed: both definitions manage to capture the antagonistic divide between “the people” and “the elite” while still struggling in other aspects, more specifically in regards to Mudde and Kaltwasser’s host ideology aspect and Moffitt’s performance of crisis aspect. The study concludes with an acknowledgement that both definitions have inherent problems identifying Örebropartiet as a populist party which needs to be corrected if we want to expand our collective knowledge on both Örebropartiet and populism in general.

Syftet med denna studie är att undersöka spänningar som finns inom lärarrollen i det språkvårdande arbetet, sett ur ett högstadieperspektiv där lärarnas aktörskap hamnar i fokus. Undersökningen har även behandlat hur lärarna hanterar sådana spänningar. Det är en kvalitativ studie där lärarna fått utrymme att, utifrån ett antal frågor, berätta hur de ser på nämnda företeelser i den svenska skolan. Jämförelser med tidigare forskning inom ämnet har gjorts för att även studera skillnader idag i en historisk jämförelse. Vi har utgått från Telemans (2013) modell om ideologi i sammanhang om språkplanering. Resultatet har visat att det förekommer flera spänningar inom lärarrollen inom det språkvårdande arbetet. Ett exempel är att läraren både ska vara accepterande för olika språkliga variationer, men samtidigt vara hård när det gäller språkriktighet. Dessutom visar resultatet att det kan finnas spänningar mellan lärarnas ideologier och elevernas ideologier.

The aim of this thesis is to examine how different perceptions of the public library’s democratic role are expressed in the library journal Biblioteksbladet during the years 1996–2019. The concept of democracy is understood as an ideological concept, used to legitimize an ideological stand. Thus, the study also aims to investigate what values the concept contains, as well as if these values are in conflict with each other. The theoretical and methodological framework are based on theories of discourse and democracy. The analysis identifies four discourses during the studied period – the participation discourse, the deliberative discourse, the including discourse and the democracy discourse. The first three discourses appear partly during the same time period, from the 1990s’ until the early 2010’s, when all discourses collide and give rise to a new discourse – the democracy discourse. The main finding is a discursive change in the debate where the concept of democracy previously aimed to legitimize a specific practice now aims to legitimize the whole library. Furthermore, the concept of demoracy has over time come to include more conflicting values that jointly aim to legitimize the library’s role in the democratic society regardless of context. The public library’s democratic mission can thus be understood as a discursive strategy.

Syftet för denna studie är att analysera riktlinjer för det förebyggande arbetet inom våldsbejakande extremism i Stockholms stad. Detta utifrån en idé- och ideologianalys som metodval. En sådan metod innebär att finna spår av bakomliggande ideologiska värderingar ej uttryckligen beskrivna vilka genomsyrar olika textmaterial. Metodlitteratur beskriver hur individer inom myndigheter och andra politiska organisationer i framtagandet av policy samt officiella dokument indirekt präglas av en bakomliggande ideologisk värdering likväl som samtida normer i samhället, detta antingen uttryckligen eller ej. Metoden berör kvalitativa medel för att analysera det som skrivs i textmaterialet genom att undersöka formulering, regelbundenheter, benämning likväl som icke-benämning av olika aspekter och kan därmed dra slutsatser. Denna studies resultat är att frågor gällande könsroller i samhället samt ungdomar är aspekter där ideologier kring dessa frågor är möjliga att urskilja vilka inte beskrivs fullt uttryckligen. Staden särskiljer på könens egenskaper vad gäller våldskapacitet, ett fenomen vilket även återfinns inom en politisk, historisk och geografisk kontext. Stadens inriktning kring ungdomar och deras roll i ett mer långsiktigt helhetsperspektiv går även det att placera inom liknande kontext. Inflytelse på dessa riktlinjers outtalade ideologiska värderingar är en komplex påverkningskedja ej bunden i en enstaka kontext.

Slashergenren har återkommande kritiserats för att vara sexistisk, exempelvis genom att unga kvinnliga karaktärer som dricker alkohol eller har sex vanligen mördas tidigt i filmen, medan karaktärer som bättre motsvarar samhällets förväntningar om hur en duktig tjej ska bete sig belönas med att överleva filmen. Slasherfilmer ger uttryck för ideologi i sin narrativa struktur, genom att göra implicita moraliska ställningstaganden kopplade till död och överlevnad. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om slasherfilmer släppta under de senaste tio åren fortfarande ger uttryck för en sexistisk ideologi. Undersökningen kommer att utgå från följande frågeställningar: Vilka roller, egenskaper och handlingar förknippas med överlevnad respektive död hos de kvinnliga karaktärerna i filmerna? Vilka ideologiska ståndpunkter tillkännager denna uppdelning av roller, egenskaper och handlingar? Hur skiljer sig dessa ideologiska ståndpunkter från motsvarande ståndpunkter i äldre slasherfilmer? Teorin bygger på populärkulturens förmåga att avspegla samhället och dess ideologier. Det analytiska ramverket baseras på Umberto Ecos strukturella analys och ideologikritik av James Bond. Genom genre- och narrationsanalys har fyra slasherfilmer analyserats. Resultatet visar att slashergenren fortfarande ger uttryck för sexistisk ideologi, men att mindre förändringar har skett. De kvinnliga karaktärerna skuldbeläggs och straffas för sina sexuella drifter och relationer eller belönas för avhållsamhet och ensamhet. Resultatet visar dock på en viss nedtoning av femininitet som en underlägsen egenskap och konsumtion av rusmedel som en oacceptabel handling bland unga tjejer.

Denna studie fokuserar på spänningen mellan ideologiska- och postideologiska argument i riksdagsdebatter och dess effekter för en demokratisk debatt. Studien använder fyra riksdagsdebatter mellan 1980-talet till år 2021 för att redogöra om den svenska kriminalpolitiken rört sig från att vara ideologiskt dominerad till en postideologisk debatt eller vice versa. Studien använder en kvalitativ ideologianalys med analysscheman skapade för att särskilja ideologiska och postideologiska argument i riksdagsdebatter rörande villkorlig frigivning. Resultatet i studien visar att den kriminalpolitiska debatten rör sig mot en ideologiskt inriktad debatt från en tidigare postideologisk debatt. Detta resulterar i slutsatser vilket visar på en pågående demokratisering av kriminalpolitiken där formulering av samhällsproblem är en drivande faktor för den svenska kriminalpolitikens upprepade förändringar.