Abstract Through examining interviews with three influential civil servants at local level this Bachelor´s thesis takes a view of what visions of libraries look like at municipal level. The examination is carried out through qualitative text analysis consisting of thematisation and discussion of the interview material. Focus is on the relationship between the interview material and the three rationalities, the humanistic, the sociological and the instrumental that are drawn from a model for categorizing Scandinavian cultural policy, developed by Dorte Skot-Hansen. The primary issue is whether the visions of libraries are based on ideological perspectives and which perspective and, if so, which perspective is dominating each vision. The analysis reflects the complexity of sometimes contradictive perspectives that are to be seen. To help identify differing and dominating perspectives that appear in the interviews, the question of priorities concerning the future role of the local library is raised. A model by Andersson and Skot-Hansen constructed to help discussing and prioritising the function of the local library, is applied to the interview material. To further analyse the ideological content of the visions the material is compared with scientific literature within the subject. The arguments of the visions are compared to the argumentation of scholars in the same field. These often have presented models and analyses in the same line of research, cultural policy concerning libraries, as Skot-Hansen. Concluding it is argued that it is possible to see differing ideological perspectives in the local visions of libraries and to varying extent. Conclusions are drawn from a comparison of what has come from the analyses of which function of the library is prioritised in each interview and the tendencies seen in the material to the three rationalities from the model by Skot-Hansen. Two visions land in line with humanistic rationality but from different viewpoints. One vision is in accordance with sociological rationality. The extent that discussion of instrumental market directed rationality has in scientific literature on the subject does not answer to the result of this examination. The thesis could be seen as a minor post in the discussion about the direction of the local library, a discussion that Skot-Hansen intended her models to be used for.

Since the rise of right-wing populism in Europe, liberal parties around Europe have been affected by rhetoric and voter support and started to adhere to their views and politics. This is not excluded in Sweden. When the conservative right party the Sweden Democrats entered the Swedish parliament year 2010, the established parties handled the situation in different ways. Some held true to their values, others tried to silence them and few took a step closer toward right-wing populism. This essay focuses on studying the Swedish moderate party’s party programs from years 2011, 2013 and 2021 to investigate if there has been a change from their liberal conservative political views, toward right-wing populistic views. By comparing the party program from these years, this essay hopes to provide insight in whether a change in political views has occurred within the Swedish moderate party. The study shows that a change in political views indeed has occurred toward a more right-wing populistic view in questions such as migration and law and order.

This essay has examined potential ideological change in the Swedish party, the Sweden Democrats. This has been done by examining the changes made to the party platforms adopted by the party from 1989 until the latest one, which at the time of writing was adopted in 2019.

Falupartiet anser sig själva att inte styras av någon av de klassiska ideologierna, de anser då att de styrs av något annat som har att göra med vad som är det bästa för Falu kommun, men vad betyder det och vad innebär det ideologiskt? Det bör innebära att Falupartiet är styrda av en lokal ideologi? Syftet med denna uppsats är att analysera fram Falupartiets lokala ideologi för att skapa en större förståelse för den. Uppsatsens frågeställningar vill besvara vilka av de klassiska ideologierna som styr de nationella partierna som även styr Falupartiet, även om Falupartiet förnekar sig styrda av dem. Frågeställningarna vill även undersöka om det kan finnas spår av lokalpopulistiska drag i att endast påstå sig styras av lokala intressen. Detta kommer att göras med en kvalitativ diskursanalytisk metod och med hjälp av teorier om ideologisk analys där ideologin delas upp i huvudpunkter för att analyseras separat. Analysen kommer att göras endast på Falupartiets textmaterial från deras hemsida. Analysresultaten visar att Falupartiets ideologi innehåller en stor blandning av flera olika ideologier vilket samtidigt kan ses som populistiskt. Falupartiet har ingen extrem ideologi men deras ideologiska kärna bör ses som högerkonservativ, med vissa populistiska drag. / The local Falun party is claiming not to be steered by any of the classical ideologies that the national parties have, they claim that they are steered by something else that has to do with what is the best for Falun community, but what does that mean and what kind of ideology is that about? It must be some kind of local ideology? The purpose of this paper is to analyse the Falunparty’s ideology to create a bigger understanding about it. It will do that thru the method of discourse analysis and with help of theories about ideological analysis where you separate the ideology into different headlines. And this analyse will only be done on the Faluparty’s text material from their website. The questionnaire’s in this paper wants to answer to what kind of ideology the local ideology is made of by comparing it to the national classical ideologies that the party is claiming not to be steered by. This paper is also questioning if this local ideology has populistic undertones. The results show that the Faluparty has a mix of all kinds of ideologies, which in itself can be seen as populistic. They do not have any extreme ideology, but their primary ideological nature is slightly right-wing conservative, thus with a populistic behaviour.

No description available.

In 1917, the Swedish socialist party SAP, Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, was split in two. A more radical, leftish fraction broke out and became SSV, Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (today Vänsterpartiet). The party division is often explained with different attitudes concerning parliamentarism and militarisation – a more compromising one and a more revolutionary and defence nihilist one – that in a time of world war and revolutions led to insurmountable disagreements. Several of the party members thought that the division would not be permanent, as it became. The cementation of the separation suggests that there were more fundamental differences between the leaving fraction and the remaining SAP than just short-sighted political questions such as the WW1. This essay investigates the concept of freedom in the social democratic discourse to discover whether different views and usage of the concept of freedom might indicate greater ideological differences that cemented the division. This is a thorough study of the Social Democrat magazine Tiden during the period 1915-1920, with this purpose. To see the differences properly, a theoretical background on freedom is made, where the differences between liberal, socialist and Leninist freedom together with the ideas of freedom to and freedom from, as well as Isaiah Berlins concepts of positive and negative freedom are distinguished and examined. After the examination of the material, the conclusion is drawn that the views on and ideas of freedom vary greatly, and that it is very likely that it did have an impact on the division, especially in a long-term perspective.

Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande. / This article uses discourse analysis from a multivalent perspective to research newspaper articles, a scientific article, an institutional newsletter, blogs and a reportage written on the subject of a specific comprehensive school in Sweden which has become known for its successful development in pupils’ achievements. According to this article the picture given of the school in the media is very positive, until the time when one article in a newspaper, followed by a blog, changed the order of discourse in a hegemonic way. This article describes the discursive change in relation to the social and historical context within the education policy, one largely dominated by a neoliberal ideology, which focuses more on measuring and ranking than on school improvement in terms of inclusion and learning.

No description available.

Denna uppsats grundar sig i att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityder till föräldrapenningen. Finns det en koppling mellan en av Sveriges mest omtalade myndighet och utbetalningen denna administrerar? Uppsatsen studerar om det finns ett samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen. Uppsatsen har utgångspunkt i tidigare forskning gällande ämnet och de eventuella sambanden studeras utifrån politisk ideologi i form av vänster-mitten-höger positionering. Det finns inga studier som testar detta samband fullt ut och genom en multivariat regressionsanalys med stödjande mekanismer som är relevanta för sambanden studeras detta fullt ut och kompletterar tidigare forskning. Uppsatsen grundar sig i kollektiva dilemman som motiverar relevansen av denna undersökning. Användningen av SOM-institutets rikstäckande opinionsundersökning från 2016 ger en tydlig och nyanserad bild av människors åsikter i dessa frågor och möjliggör att en tydlig bild av sambandet kan ges. Teori och tidigare forskning används för att ge avstamp till uppsatsens teoretiska modell och hypoteser. Forskning kring attityder används och fokus läggs på Converse teori och den tidigare forskningen utförd på området. Tidigare forskning om ideologins påverkan på attityder används samt om statens påverkan på policys. Genom att studera sambandet i två steg kan det kartläggas om den offentliga myndigheten försäkringskassan gör att vi människor förhåller oss till en viktig utbetalning i form av föräldrapenningen baserat på det förtroendet vi har till myndigheten i fråga. Således går det att urskilja om myndigheten förändrar våra attityder negativt eller positivt. I det andra steget studeras sambandet med interaktionsvariabler för att se effekten av statens påverkan på sambandet samt ideologisk rikting. Analysen i denna uppsats visar på att det finns ett negativt statistiskt signifikant samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen samt att politisk ideologi har en inverkan på sambandet (Converse, 1964; Holmberg, Weibull, 2013; Hensing, Holmgren, Rohdén, 2010; Bové, 2018).

Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in. För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport. Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform. Kommunikation innefattar även en språklig dimension, som med begrepp hämtade från Deborah Tannen tillför de relationsskapande processer, som jag menar också finns i programmet och ger en motvikt till ideologibegreppets maktdiskurs. Ibland tjänar medierad sport de politiska och ekonomiska intressen som finns i ett samhälle, medan de i andra sammanhang inte alls har särskilt mycket med maktrelationer att göra. De maktrelationer som kommer till uttryck i Lilla Sportspegeln visar sig i förhållanden mellan generation och genus. I relationer mellan vuxna och barn är det de vuxna programledarna som har makten att definiera den sport som visas i reportagen. Genom olika programinslag fostras barnen till respekt för vuxna, av vuxna som själva internaliserat den sportideologi som de förmedlar såväl till de medverkande barnen i programmet, som till de tittande barnen i TV-publiken. Programmets vänskaplig atmosfär visar även exempel på hur goda relationer mellan barn och vuxna kan se ut, genom att de medverkande barnen till viss del respekteras av programledarna i inslagen. I relationer mellan kön delas den kollektiva identiteten i 2 separata delar, där killarnas könsidentitet innebär ett kollektivt idrottande tillsammans i en manlig gemenskap, medan tjejernas könsidentitet innebär att vara annorlunda som individer utan att tillhöra ett stort kollektiv av varken tjejer eller killar. Den kollektiva identiteten uttrycks även som ett medelklassideal, där barn förväntas ha möjligheter att självständigt välja en eller flera livsstilar inom idrotten.      Konklusion : Lilla Sportspegeln presenterar sport och idrott som en typiskt manlig verk-samhet. Ideologireproduktionen av sporten sker enligt samhällets manliga värderingsnormer, som överförs med hjälp av programinnehållet till den unga publiken, vilket också visar att barn numera är så viktiga för samhället att de tidigt ska fostras till sportideologins värderingsgrunder och inlemmas i sportkulturen. Det går även att uppfatta programmet som ett uttryck för att sporten förändrats och blivit mer jämlik, eftersom att tjejer också ges plats i programmet. Dock sker detta fortfarande på männens villkor, där tjejerna tvingas anpassa sig till en manlig struktur som definierar kvinnan som det andra och annorlunda, vilket därigenom stärker den manliga sportidentiteten och gemenskapen för ett manligt idrottskollektiv.