Följande studie syftar till att bidra med kunskap om hur genusarbetet sker i förskolan för att kunna bemöta varje enskilt barn utifrån sina förutsättningar och behov.  För att uppnå syftet ämnar studien att svara an på följande frågeställningar:   Hur beskriver förskollärarna deras bemötande gentemot pojkar och flickor i konflikter som uppstår mellan barnen på förskolan? Vilka bidragande orsaker kan påverka förskollärarnas bemötande av barnen i konflikter?    Studien är kvalitativ och innefattar två fokusgruppsamtal, där förskollärarnas uppfattningar om deras bemötande i konflikter mellan barnen ur ett genusperspektiv har undersökts. Datainsamlingen är analyserad utifrån en tematisk analys samt med inspiration av genusperspektivet. Analysen har även utgått utifrån studiens centrala begrepp. Dessa begrepp är: genus, bemötande och konflikt.     Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att bemöta barnen som individer i de konflikter som uppstår mellan barnen på förskolan. Förskollärarnas kompetens och medvetenhet om genusarbetet i förskolan, anses enligt deltagna vara avgörande aspekter för hur bemötandet sker till barnen. Slutligen visar resultatet på att det finns bidragande orsaker som kan påverka förskollärarnas bemötande till barnen i konflikter så som stressiga situationer, miljöns utformning, samt arbetet på organisationsnivå.

Tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att prioritera omsorgsfrågor i högre grad än män gör. Det har även i en undersökning för perioden 1976–1997 bevisats ett samband mellan andelen kvinnor i Sveriges kommunfullmäktige och offentliga konsumtionsmönster. Nutida forskning har dock indikerat att könsskillnader bland Sveriges förtroendevalda avtagit sedan mitten på 1990-talet. Denna uppsats syftar till att vidare undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i kommunfullmäktige och kommunernas offentliga konsumtionsmönster. Analysen baseras på data för perioden 1995–2013 och de beroende variabler som undersöks är barnomsorg samt individ- och familjeomsorg, som andel av summan av kommunens kostnader för all sin verksamhet med undantag för affärsverksamheten. Effekterna skattas med hjälp av paneldataregressioner med fixa effekter. Studien finner inga säkerställda samband mellan andelen kvinnor i kommunfullmäktige och kommunens kostnader för barnomsorg och individ- och familjeomsorg.

<p>Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:</p><p>Vad är mänskliga rättigheter?</p><p>- ur det filosofiska perspektivet,</p><p>- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och</p><p>- ur det levda livets?</p><p>Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme. Jag kom fram till att Okins perspektiv överensstämmer med Nussbaum angående huruvida individens rättigheter skall ges företräde framför gruppens preferenser, vilket de bör enligt min analys, medan Taylor står längre ifrån och i vissa avseenden går helt emot Nussbaums teori.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ”som det visar sig” och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten. (Andersson, 2001) Jag har även gjort en litteraturstudie. Min undersökning är kvalitativ, då jag intervjuat elever och lärare på tre olika medieprogram. Det jag har kommit fram till i min undersökning är bland annat att när eleverna får skriva loggbok (en skriftlig dokumentation) över arbetsprocessen får lärarna mer insyn i grupparbetet. Ett annat sätt är när lärarna har möten med elevgrupperna och får på det viset veta hur det går för eleverna. Både lärare och elever svarade att samarbetsförmåga är viktigt vid grupparbeten. Som lärare är det extra viktigt att vara tydlig med hur bedömningen görs. Det vill säga om eleverna bedöms individuellt och/eller i grupp och vilka kriterier de (lärarna) utgår ifrån vid bedömningen. Genom att eleverna får reda på bedömningskriterierna kan de få verkligt inflytande över deras utbildning. En annan slutsats som jag har kunnat dra är att elever som får träna sig i att bedöma andra elever tycker att det lärorikt. Det var en stor del av de intervjuade eleverna (9 av 13) som ansåg att de blivit rättvist bedömda vid grupparbeten.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. </p><p>De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.</p>

<p><p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer. Det som lyfts mest i resultatet är turtagande, att dela gruppen i mindre grupper, olika uttryckssätt, rättvisa samlärande, uppmärksamhet, fånga tillfället samt att utgå från barnens olika intressen, behov och förutsättningar. Dessa delas in i: att skapa en relation mellan individ och grupp, att skapa balans samt att skapa trygghet. Det gemensamma för alla dessa områden är att de alla inverkar på hur individen bygger upp sin identitet.</p><p> </p></p>

<p>Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte. Resultatet av min textanalys är att det finns skillnader mellan de två perspektiven men att deras olika sätt att resonera kring ämnet inlärning och lärande är en följ av de olika infallsvinklarna de har på ämnet och inte nödvändigtvis att de utgör varandras motsatser. Av min enkätstudie har jag sett att lärare svårligen kan ta ställning till frågor kring lärare då de med sina svar visar på en ambivalens. Detta kopplar jag till det komplexa förhållandet mellan individ och kollektiv som jag menar existerar.</p>

<p>The purpose of this paper is to examine the attitudes and willingness towards climate compensation in air travel. The study discuss if people feel a personal responsibility about the environment. Earlier research shows that tourists are positive towards climate compensation, but in reality very few use this service. The main question is: Which are the reasons for travellers not to use climate compensation? The used methodology is qualitative and based on ten interviews with people who have travelled by air one or several times since January 2007, when the service was first established. The interviews were then analyzed from a hermeneutical perspective to obtain an understanding for how the respondents perceive the human impact on the environment. This perception leads to their standpoint towards climate compensation. Their standpoints are divided into five subjects: uncertainty, trust, an abstract feeling, discourages and responsibility, which are analysed against selected theories.</p> / <p>Uppsatsen behandlar de attityder till och den vilja som finns hos människor att klimatkompensera flygresor. Studien tar i beaktande om människor känner ett personligt ansvar för miljön. Tidigare undersökningar om resenärers inställningar till att klimatkompensera flygresor har varit positiv, men sedan har det visat sig att en betydligt mindre del verkligen använder sig av tjänsten. Frågeställningen bygger på just denna komplexitet och utgångspunkten för uppsatsen blir därmed; Vad beror det på att resenärer inte klimatkompenserar sina flygresor? Undersökningen är kvalitativ och bygger på tio informella intervjuer med resenärer som gjort en eller flera resor från januari 2007, då klimatkompensering började erbjudas hos researrangörer. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för hur deras syn på resor och miljö påverkar deras vilja att klimatkompensera. De mönster som uppstått under intervjuprocessen har lett till teman som kan förklara de attityder som finns hos de tillfrågade. De teman som behandlas är ovisshet, tillit, att ställas inför det abstrakta, uppgivenhet och ansvar, vilka sedan analyseras utifrån teorier som ansetts kunna ge en bra förståelse för varför dessa teman uppkommer.</p>

<p>I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter. Samtliga respondenter hade en homogen inställning oavsett organisationstillhörighet.Resultatet av studien visade att de faktorer vi fokuserat på var av relevans, det vill säga att faktorerna hade betydelse vid en organisationsförändring. Resultaten som kom in visade på att där de flesta av respondenterna tog ställning, antigen var de positiva eller negativa. Med hjälp av resultaten kunde slutsatser dras om vilka av de faktorer som vi fokuserade på, som hade mest tyngd för en lyckad organisationsförändring.</p>

<p>In my study I enter deeply in pedagogical drama. My aim is to investigate how pedagogical drama can facilitate group dynamics on a preschool level. I also aim to receive a deeper understanding about how pedagogical drama affects the individual within the group. To obtain answers to my questions I look at my aims and specified my question at issue.</p><p>I have used quality interview technique as a method of approach in my investigation, which is appropriate when I need to understand the individual reactions and reasoning. I have chosen to interview three pedagogues that all have a connection to drama and who works on a preschool level.</p><p>I came to the conclusion that pedagogical drama can indeed facilitate group dynamics within, due to the fact that many factors work together. The group obtains a high level of solidarity by doing different things together, for instance different kinds of problem solving in a pleasurable way. Pedagogical drama evolves the whole individual in teamwork with others. True pedagogical drama the individual gets a greater confidence better self-esteem and the possibility to explore different parts and roles. Pedagogical drama can contribute to seeing all the individuals within a group.</p><p>Keywords: Pedagogical drama, group solidarity, individual, group</p> / <p>I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.</p><p>Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans. Gruppen får sammanhållning genom att göra saker tillsammans som t.ex. problemlösningar eller något annat som är lustfyllt. Pedagogiskt drama utvecklar hela individen i samspel med andra. Individen får genom pedagogiskt drama ett stärkt självförtroende, självkänsla, medvetenhet och möjligheten att till utforska olika roller. Pedagogiskt drama kan bidra till att man kan se alla individer.</p>