Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den “ideala anställda” – den anställningsbara. Genom platsannonserna synliggjordes en humanistisk människosyn i vilken individen framställs som fri att själv påverka och ansvara för sin anställningsbarhet.

I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen. Var Reggio Emilia pedagogiken en grund för ett aktivt genusarbete i förskolan? Frågor som undersöktes var hur lärmiljöernas utformning och material påverkade barnen att vara gränsöverskridande och kunna göra kön på olika sätt och hur pedagogernas kompetens kring genusvetenskapliga begrepp påverkade deras utformning av lärmiljöerna och materialval. Andra frågeställningar kopplade till detta var också hur kön kunde identifieras, vilka dikotomier kring kategorierna av flicka och pojke som kunde utläsas och till slut hur dessa dikotomier kunde dekonstrueras. För att kunna undersöka dessa frågeställningar användes enkäter till pedagogerna, observationer av lärmiljöerna samt pedagogiska samtal med pedagogerna i arbetslaget. Resultatet visade att avdelningarna hade fokus på tre olika saker i sin verksamhet. Det handlade om lärmiljöer, individ begreppet och det könsneutrala begreppet. Dessa tre interagerar med varandra och påverkade pedagogernas utformande av lärmiljöerna. Att använda sig av genusglasögon återfanns inte hos någon av avdelningarna och pedagogernas definitioner av både individ begreppet och det könsneutrala begreppet samklingade inte med den tidigare forskningens definition. Detta sammantaget gör att slutsatserna som drogs var att de varierande miljöerna som återfanns dock är könsbundna till sin natur. Pedagogernas kompetens visade sig vara olika på begreppen inom genus och genusstrategierna som användes hörde mestadels hemma i det könsneutrala. Att Reggio Emilia pedagogiken hade en könsneutral grund med en syn på att pojkar och flickor är olika från födseln, att det finns biologiska skillnader, var en nyhet för alla pedagogerna. Sammantaget så kan Reggio Emilia pedagogiken vara en grund för ett aktivt genusvetenskapligt arbete men för att detta skulle kunna ske så behövs mer kompetens i genusämnet. Detta gör det möjligt att observera nya saker i sina lärmiljöer, undersöka vad barnen vekligen gör och ifrågasätta normerna i samhället tillsammans med barnen.

S AMMANFATTNING Titel: Professioners utveckling och påverkan - Standarders påverkan på individens beteende och på verksamhetsstyrningen Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Afram Hanouch och Emelie Forsmark Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – augusti Bakgrund: Professioner är något som alltid varit närvarande och det dyker ständigt upp nya yrken som leder till professioner. Då samhället idag präglas av ett expert- och kunskapssamhälle. Där syftet med en profession bland annat är att skapa självstyrda individer som är experter på sitt område. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för att uppnå dess syfte är något som forskare inte är överens om. Det finns krav och definitionspunkter som enligt forskare bör uppfyllas för att ett yrke ska anses vara en profession. Vilket medfört att vi valt sju punkter vi kommer utgå från i studien, vilka är: Akademiskt utbildningskrav, Utvecklandet av färdigheter, Professionell kunskap garanters av examination, Det finns en yrkessammanslutning/ branschorganisation, Handlingsetik och lagstadgat skydd finns, Delar gemensamma värderingar och språk (identitetsskapande) och Heltidssyssla för de allmännas bästa . Syfte: Huvudsyftet är att bidra till ökad förståelse för hur en yrkesprofession kan utvecklas och hur det kan påverka individer verksamma inom professionen. Särskilt betonas hur förändringar av standarder påverkar en yrkesprofession och individer inom den. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats, där det studerade fenomenet antas utgå från ett aktörssynsätt. Den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen har omformats genom abduktion. Vidare har ett kvalitativt angreppssätt använts i studien, och med hjälp av en fallstudie har ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamling och analysering av data har skett genom inspiration från grundad teori. Resultat och slutsats: Studien visar på att standarder inte är nödvändigt för alla yrkesgrupper utan det är i yrken där trovärdigheten är viktig det är nödvändiga. Detta då standarder hjälper till att skapa en trovärdighet hos yrkesgruppen. Studien tyder på att målet med en profession är att skapa självstyrda individer, vilket är det branschorganisationer försöker styra individerna och verksamheten till att bli. Nyckelord: profession, standarder, individ, styrning, utvecklande, yrkesprofession, Reko, auktoriserade redovisningskonsulter, verksamhetsstyrning,

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.        Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.        Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning. Med andra ord bidrar centrumets framtida utformning till ökat välbehag.

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhällets organisering av ansvar, tvång och omvårdnad i Sverige. Syftet är att bidra till en djupare förståelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhället och vilka val de ställs inför. Med hjälp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvångsvårdens betydelse för narkotikamissbrukarnas självidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjälp av ansvariga på myndigheter inom narkotikaområdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar på en djupare förståelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvångsvården motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer från respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk på institutioner och vi presenterar även teorier som anknyter till vår undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet.

Sammanfattning/Abstract Brink, Linda och Nilsson Anna (2022). Lärmiljöernas betydelse för inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Det finns en brist på en gemensam definition av begreppet inkludering vilket leder till att det också ser väldigt olika ut hur man arbetar med inkludering (Kendall, 2019). Studien avser att lyfta olika professioners uppfattning om inkluderande lärmiljöer och förväntas bidra med att få syn på hur teorier kan omsättas i praktik.    Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få kunskap om hur lärarpersonal arbetar med att främja en skola för alla utifrån ett inkluderingsperspektiv. Tre frågeställningar har skapats för att besvara syftet:   1.      Vilka uppfattningar har lärarpersonal och rektor om inkludering? 2.      Hur skapar lärarpersonal inkluderande lärmiljöer? 3.      Vilka framgångsfaktorer och hämmande faktorer blir synliga i arbetet med inkludering?   Teori Vår studie utgår från systemteori och ett systemteoretiskt perspektiv eftersom vi anser att det är en teori som bidrar till att se hur olika delar i en skola kan påverka varandra och då få syn på helheten i arbetet med inkludering. Vi har även valt det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet för att få syn på hur lärarpersonal tolkar begreppet inkludering.   Metod För att kunna beskriva och analysera lärarpersonal och rektorns syn på inkludering och inkluderade lärmiljöer har vi valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens syfte har kvalitativ ansats valts för att lyfta fram de intervjuades erfarenheter och upplevelser för att tolka resultatet. Detta för att synliggöra mönster och variationer i informanternas upplevelser av inkludering. Fenomenologiska inslag har valts för att fånga essensen i informanternas upplevelser. I analysprocessen urskildes olika beskrivande teman och begrepp för att besvara studiens syfte och frågeställningar.   Resultat Resultatet visar på att en gemensam syn på inkludering är delaktighet och ett gemensamt lärande. Det framkommer att det finns förutsättningarna för att uppnå ett gemensamt lärande men att det ses som en svårighet i praktiken. Det är rektorns syn på inkludering som ger de förutsättningar som krävs för en lyckad inkludering. Resultatet visar att det är genom samsyn som lärarpersonalen skapar tillgängliga lärmiljöer som gynnar elevens lärande och bidrar till en gemenskap.    Specialpedagogiska implikationer I studien blir det tydligt att specialpedagogens handledande roll är av stor betydelse för arbetet med inkludering. Genom observationer i klassrummet bidrar specialpedagogen till att tillsammans med läraren hitta rätt anpassningar för eleven. Det blir också tydligt att specialpedagogen har många olika funktioner och är en länk mellan organisation och arbetet i verksamheten.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne.Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämtfördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men atteleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde ävenmindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig läggapå sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är attom läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göraläxorna under skoldagen.Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation

En viktig grund i det värdebaserade ledarskapet är samspelet mellan individernas och organisationens värderingar. Denna blanddesignstudie har gjorts i en svensk organisation som tillämpar värdebaserat ledarskap, i syfte att besvara forskningsfrågan: hur överensstämmer individernas värderingar med organisationens? I denna blanddesignstudie har en enkätundersökning gjorts där svaren från 32 kvinnor och 10 män i åldrarna 18- 65 använts. Resultaten visade att individernas värderingar har återfunnits i de diskurser som visar organisationens värderingar. Författarna har dragit slutsatsen att individernas och organisationens värderingar är samstämmiga.

Bakgrund Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska enligt lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag verka i ett allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer. Det saknas enhetliga beskrivningar om vad begreppen allmännyttigt syfte och affärsmässiga principer innebär vilket leder till att tolkningsföreträde finns. Varierande tolkningar inom organisationer så som Hyresgästföreningen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förekommer vilket gör det intressant att gå ett steg längre och undersöka individers tolkningar inom kommunala bostadsbolag. Lag (2010:879) ses i denna studie som en nationell institution, medan ägardirektiven representerar lokala institutioner, där lokala tankegångar är närvarande. Otydligheten i lagen ligger således till grund för att ndersöka samspelet mellan nationell/lokal institution och individer inom bolagen. Syfte Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag hanterar komplexiteten och förhållandet mellan begreppen affärsmässiga principer och allmännyttigt syfte. Samspelet mellan individ och institution kommer att vara i fokus. Metod Denna kvalitativa studie utgår från en abduktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Den kvalitativa undersökningen har genomförts genom en fallstudie med två deltagande kommunala bostadsbolag. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med VD, CFO och styrelseordförande från respektive bolag. Slutsats Studien visar att samspelet mellan individ och institution är väl fungerande på så sätt att ett styrande finns hos båda parter. Individerna följer den nationella institutionen, samtidigt som de formar den genom det stora tolkningsföreträdet. Långsiktighet är bolagens största argument för att uppfylla lagens båda begrepp. Avslutningsvis menar vi att lagen sätter käppar i hjulen för bolagen då ett byggande i ytterområden är svårt att förena med affärsmässiga principer. / Background Swedish municipal housing companies should by the law:lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag operate in a charitable (allmännyttigt)purpose and according to businesslike (affärsmässiga)principles. There is a lack of unified explanations of whatthese concepts mean which in turn leads to preferential rightof interpretation. Varying interpretations withinorganisations like Hyresgästföreningen, and SverigesKommuner och Landsting (SKL) exists which lead this studyto go a step further and investigate interpretations made byindividuals working within Swedish municipal housingcompanies. The law (2010:879) is seen as a nationalinstitution in this study, while regulatory documents(ägardirektiv) represent local institutions, where local ideasare present. This vagueness within the law is the basis toinvestigate the interaction between national/local institutionsand individuals within the companies. Purpose The purpose of this study is to provide an understanding ofhow municipal housing companies manage the complexityand the relationship between the concepts affärsmässigaprinciper and allmännyttigt syfte. The interaction betweenthe individuals and institutions will be the central focus. Method This qualitative study is based on an abduktiv approach, witha hermeneutic perspective. The qualitative analysis has beenmade with a case studie where two municipal housingcompanies participated. Six semi-structured interviews havebeen made with CEO, CFO and chairman from the involvedcompanies. Conclusion The study shows that the interaction between the individualsand the institutions are well functioning in such way thatboth parts are leading and driving. The individuals follow thenational institution, in the same way they are shaping itthrough the wide preferential rights of interpretation. Longtermthinking is the companies’ main argument to meet theconcepts of the law (2010:879). Finally, we believe the lawputs a spoke in the wheels of the companies, as constructionin suburban areas is difficult to reconcile to business likeprinciples.

Denna studie berör lärares yrkesidentitet ur tre perspektiv. Lärarstudenten, den yrkesverksamma läraren och HR på två st skolförvaltningar i Västsverige. Studien behandlar hur yrkesidentitet för student och lärare ser ut idag, vad den byggs upp av och hur HR förhåller sig till lärarnas yrkesidentitet. Vad finns det för nytta för organisation och individ att arbeta med yrkesidentitet. Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom 6 st semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarstudenterna har en tydlig yrkesidentitet kopplad till lärarrollen, vilken skapas mycket i relation till VFU under utbildningen samt i förväntningarna på den framtida yrkesrollen. Lärarnas yrkesidentitet tenderar att växa sig starkare med tiden och resultatet för både studenter och lärare visar att identiteten är kopplad till vissa delar av lärarrollen, delar som individen själv har starkast intresse för. Resultatet kring HR visar att båda förvaltningarna arbetar med lärarnas yrkesidentitet. Förvaltning 1 önskar arbeta bort en stark yrkesidentitet hos lärarna för att skapa större förändringsbenägenhet och fokus på kollektivets insatser och arbetsfördelning. Förvaltning 2 arbetar för att öka lärarspecialiseringen och kärnuppdraget som lärarna har. Gemensamt för förvaltningarna är deras önskan om att lärarna ska känna en större identitet även till organisationen. Från HR framkommer att förvaltningarna står inför en stor utmaning i behovet av att omorganisera lärarnas arbete till följd av den lärarbrist som finns idag och för att lyckas behålla personal behöver organisationen att lärarna finner en lojalitet till arbetsgivaren. Arbetsgivarens sätt att behålla och attrahera personal grundar sig i att förstå personalens behov. Att förstå yrkesidentiteten hos sina medarbetare kan därför hjälpa organisationen att bilda en HR strategi där lärarna presterar mest effektivt i sin roll. / This study concerns teacher´s professional identity from three perspectives. Teacher students, professional teachers and HR at two school administrations in Western Sweden. The study deals with how the professional identity of the student and teachers look today, what it is built up of and how HR relates to the teacher’s professional identity. What is the benefit of studying professional identity for the organization and the individuals.  The study is of a qualitative nature and data has been collected through 6 semi-structured interviews. The result shows that the teacher students have a strong professional identity linked to the teacher role, which is created a lot in relation to VFU during the education and  in the expectations of the future professional role. The teacher´s professional identity tends to grow stronger over time and the results for both students and teachers show that the identity is linked to certain parts of the teaching role, parts that the individual himself has the strongest interest for. The result around HR shows that both administrations work with the teacher´s professional identity. Management 1 wishes to eliminate a strong professional identity among the teachers to create a greater tendency for change and focus on the collective efforts and division of labor. Management 2 works to increase the teacher’s specialization and the core assignment that the teachers have. Common to the administrations is their desire for teachers to feel a greater identity also to the organization. From HR it appears that the administrations face a great challenge in the need to reorganize the teacher´s work as a result of the teachers to find a loyalty to the employer. The employer way of retaining and attracting staff is based on understanding the needs of the staff. Understanding the professional identity of their employees can therefor help the organization to form a HR strategy where the teachers perform most effectively in their role.