Bakgrund: Klimatförändringarnas effekter globalt som på lokal nivå, kan redan noteras. För skyfallsöversvämningar har det ökat och kommer öka än mer framöver. Olika sektorer i ett samhälle påverkas när en stad översvämmas, varav en stor grupp består av samhällets medborgare. Individer upplever skyfall som oförutsägbara och slumpmässiga. Konsekvenserna efter en skyfallsöversvämning har effekt på både de sociotekniska och socioekonomiska dimensionerna för en individ på kort och lång sikt. Med detta perspektiv anses det intressant att undersöka hur individer resonerar kring framtida skyfallsöversvämningar på lokal nivå. Studien avgränsas till privata fastighetsägare, då tidigare forskning pekar på att de som äger sin egen bostad är mer benägna att anta skyddande anpassningar på sina enskilda fastigheter, vilket antas bidra till den totala samhällssäkerheten. Syftet: Syftet med studien var att öka förståelsen för privata fastighetsägares syn på skyfall som leder till översvämning och hur det motiverar dem att vilja skydda sin privata fastighet innan en översvämning sker. Metod: Studiens kvalitativa forskningsinriktning utgick från en hermeneutisk vetenskapsteori med inriktning åt samhälls- och beteendevetenskap. Datainsamlingen genomfördes som semi-strukturerade intervjuer som analyserades utifrån en kvalitativ konventionell innehållsanalysmetod med induktiv ansats. Totalt genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Områdesurvalet utgick från ett strategiskt icke-sannolikhetsbaserat urval medan respondenturvalet var ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. En testintervju genomfördes innan själva studien påbörjades, för att säkerställa att frågorna var relevanta. Som teoretiskt ramverk valdes Protection motivation theory för att fånga upp likheter och skillnader i individers resonemang kopplat till skyfallsöversvämningar. Resultat: Det induktiva analysförfarandet resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Förmågor, riskhantering och samhällspåverkan belyser olika perspektiv hur privata fastighetsägare resonerar kring sin kapacitet innan en skyfallsöversvämning sker. Kunskapsbrist och individnivån; intra- och interpersonlighet inverkar på individernas förmågor och beslut. Medan valet av anpassningar av fastigheten vägdes mellan kostnaden i relation till tid och nyttovärdet. Vidare pekade resultatet på att samhällspåverkan var bidragande till en känsla av utsatthet, detta främst inom ansvarsfördelning och information hos respondenterna då de upplevde ett beroendesamband till kommunen och försäkringsbolagen. Utmärkande för studien: Respondenterna upplever skyfallsöversvämningar som ett abstrakt fenomen, vilket påvisas av en uttalad kunskapsbrist kopplat till området. Vidare har tidsfaktorn tillsammans med ansvarskostnaden inverkan på hur nyttovärdet av en anpassning upplevs. Mest framträdande är hur den sociala omgivningen tillsammans med individens självförmåga kan påverka riskbedömning och hanteringsförmåga i relation till skyfallsöversvämningar. Slutligen upplever den undersökta populationen privata fastighetsägare samhällspåverkan i form av beroendesamband och utsatthet till både kommun och försäkringsbolag, vilket pekar på att individperspektivet med inriktning på hantering av skyfallsrisker bör inkluderas i framtida forskning. / Background: The effects of climate change globally as well as at the local level can already be noted. Pluvial flood events have increased and will increase even more in the future. Different sectors of a society are affected when a city is flooded, of which a large group consists of the citizens of the society. Individuals experience extreme rains as unpredictable and random. The consequences after pluvial floods have an effect on both the socio-technical and socio-economic dimensions of an individual in the short and long term. With this perspective it is considered interesting to do research, to capture how individuals reason about future pluvial floods, at the local level. The study is limited to private property owners, as previous research indicates that those who own their home are more aware and prone to adopt protective adaptations to protect their property, which is assumed to contribute to overall social security. Purpose: The aim of the study was to increase the understanding of private property owners´ views on pluvial floods that lead to flooding and how it motivates them to want to protect their private property before a flood occurs. Method: The qualitative research was based on a hermeneutic theory of science with a focus on social and behavioural sciences. The data collection was conducted as semi-structured interviews. The collected data material was analyzed by applying a qualitative conventional content analysis method with an inductive approach. A total of six qualitative interviews were conducted. The area of the sample was based on a strategic non-probability sample, while the respondent sample was a non-random convenience sample. A test interview was conducted before the actual study began, to ensure that the questions were relevant. The Protection Motivation Theory, was chosen as the theoretical framework to capture similarities and differences in the individuals´ reasoning, linked to pluvial floods. Results: The inductive analysis procedure resulted in three main categories and nine sub-categories. Abilities, risk management and societal impact shed light on perspectives on how private property owners’ reason about their abilities before a pluvial flood occurs. Lack of knowledge and the level of the individual; intra- and interpersonal levels affect individuals´ inner abilities and decisions. While the choice of adaptations of the property was weighed between the cost in relation to time and utility value. Furthermore, the results indicated that social impact was contributing to a feeling of vulnerability, mainly within the division of responsibilities and information among the respondents when they experienced a dependency relationship with the municipality and the insurance companies. Characteristic of the study: The respondents experience pluvial floods as an abstract phenomenon, which is expressed as a lack of knowledge linked to the area of research. Furthermore, the time factor together with the cost of liability has an impact on how the utility value of the adaptation measure is perceived. Most prominent is how the social environment together with the individual´s self-efficacy can affect risk assessment and coping ability in relation to pluvial floods. Finally, the surveyed population of private property owners’ experiences societal impact in the form of dependency and vulnerability to both municipality and insurance companies, which indicates that the individual perspective with a focus on managing pluvial flood risks, should be included in future research.

Bakgrund: På senare år har bilden av hälsa förändrats och fått ett större genomslag för individer och på arbetsplatser. Det blir vanligare att hälsa uppfattas som en del av företagets sociala ansvar då arbetsplatsen har stor möjlighet att påverka individens hälsa. Samtidigt ställs det idag höga krav på att anställda ska prestera och det läggs större vikt i att ha en hälsosam livsstil för att i arbetet kunna prestera till sin fulla kapacitet. Ett hälsofokus på arbetsplatsen har visat ge effekter utöver de direkta hälsofördelarna, där tidigare forskning fokuserat på effekterna utifrån bland annat fysiologiskt/psykologiskt-, socialt- och organisatoriskt styrningsperspektiv. Många organisationer väljer att investera i hälsa på arbetsplatsen då det antas vara gynnsamt för organisationen, men det uppfattas vara få studier som undersöker och belyser komplexiteten i detta på individnivå.  Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur hälsofrämjande aktiviteter upplevs av individer. Syftet besvaras utifrån följande forskningsfrågor; Hur upplever individerna fysiologiska/psykologiska effekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Hur upplever individerna sociala effekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen? Hur upplever individerna styrningseffekter till följd av hälsofrämjande aktiviteter inom organisationen?  Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forskningsstrategi, en iterativ forskningsansats och utgår ifrån ett hermeneutisk-fenomenologiskt perspektiv. En fallstudie har genomförts med semistrukturerade intervjuer och i viss mån observationer, för att samla in studiens empiriska data.  Slutsats och kunskapsbidrag: Studien resulterar i att hur individer upplever organisatoriska hälsofrämjande aktiviteter är komplext och kan inte simpelt klassificeras som exempelvis positivt eller negativt, utan beror på olika villkor och viljor. Individers upplevelser i studien stämmer delvis överens med tidigare forskning, men med vissa motsägande resultat. Studien visar även att de huvudsakliga perspektiven inom tidigare forskning; fysiologiskt/psykologiskt, socialt samt organisatoriskt styrningsperspektiv samspelar och är alla viktiga för att få en uppfattning för hur individer i sin helhet upplever organisatoriska hälsofrämjande aktiviteter. För att förstå hälsofrämjandets betydelse för organisationer, är det således avgörande att kritiskt undersöka fenomenet och djupgående studera individerna, vilka är de som exponeras för fenomenet. / Background: In recent years, the perception of health has changed and plays a more significant role for individuals and in the workplace. It has become more common to perceive health as a corporate social responsibility as the workplace is one of many places where an individual’s health can be influenced. Simultaneously, there are today high demands on employees’ performance at work, where it becomes more important to live a healthy lifestyle to deliver at full capacity. A healthy focus at the workplace has shown to be effective beyond the immediate health benefits, where previous research has focused on the effects from physiological/psychological-, social- and managerial perspectives, among others. Numerous organizations choose to invest in workplace health since it is perceived to be beneficial for the organization, but few studies examine and highlight the complexity of it at the individual level.  Aim and research questions: The study’s aim is to gain a greater knowledge of how health promotion activities are perceived by individuals. The aim will be answered through the following research questions; How do individuals experience physiological/psychological effects from health promoting activities in the organization? How do individuals experience social effects from health promoting activities in the organization? How do individuals experience managerial effects of health promoting activities in the organization?  Methodology: The study has a qualitative research strategy, an iterative research approach and is based on a hermeneutic-phenomenological perspective. Through semi- structured interviews and to some extent observations, a case study has been performed to gather the study’s empirical data. Conclusion: The study shows that the way in which individuals experience organizational health promotion is complex and cannot be classified as positive or negative, since it depends on different circumstances and wills. The experiences of the individuals studied are partly aligned with previous research, but with some contradictory results. Additionally, the study shows that the main perspectives within previous research; physiological/psychological effects, social and managerial effects interact and are all important for the comprehension of how individuals as a whole experience health promotion at the workplace. To understand the impact of health promotion for an organization, it is essential to critically examine the phenomenon and deeply study the individuals exposed to it.

Den föreliggande undersökningen har gjorts i syfte att undersöka förskollärares förhållningssätt och erfarenheter av arbete med metoden lågaffektivt bemötande gentemot barn med utagerande beteenden i förskolan. Med ett vidare syfte att undersöka vilka strategier och metoder förskollärare använder för att förebygga utagerande beteenden. Undersökningen har med stöd av beteendeteori tillämpats för att få en förståelse för vikten av förstärkning bland annat positiv förstärkning i barnets ageranden. Individperspektivet har även tillämpats för att skapa en förståelse för vikten av att se individen i en hel barngrupp och därmed ge ett individanpassat stöd för barnets utveckling. Ett utagerande beteende kan uppstå när barnet inte har verktyg till att reglera sina känslor. Förskollärare behöver vara lyhörda för att identifiera barnets behov. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på fem olika förskolor i två län. Det insamlade materialet har analyserats där teman och underteman synliggjorts.   Resultatet i undersökningen visar att förskollärare anser att lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som används till vardags och inte en metod som används i vissa situationer. Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som innebär att lugnt bekräfta och bemöta barns känslor, för att hjälpa barnet att få förståelsen för varför känslorna uppkommit. Vidare visar resultatet strategier och metoder som förskollärarna använder för att ge barnet en överblick över sin vardag i förskolan. Exempelvis genom bildstöd, tecken som stöd och böcker. Bildstöd används bland annat för att ge stöttning, förstärkning och tydlighet i förståelsen för vad som ska hända och vad som förväntas av dem. Miljön är en viktig faktor i barnens vardag, den behöver vara strukturerad för att ge barnen möjligheten till en avvägd dag.

Introduktion: Dammbrott är en olycka som har en låg sannolikhet att ske men om den skulle inträffa ha katastrofala konsekvenser. Ett område som skulle drabbas vid ett dammbrott i Luleälven är Luleå kommun som ligger i mynningen av Luleälven. För att områden som anses vara av risk skulle kunna utrymma i tid innan vattennivåerna stiger är det av vikt att individen dels förstår varningsmeddelandena samt förstår vilket ansvar den har vid en utrymning. Kunskapen om varningar och vilket ansvar individen har vid dessa visar tidigare forskning på som låg. Syftet med studien var att få kunskap om vilken förståelse det finns hos individer gällande varningssystem vid ett dammbrott och vilken syn som finns på ansvarsfördelningen i utrymningsprocessen. Studien syftade även till att identifiera vilka hinder och möjliggörande faktorer som kan påverka individen vid en utrymning.  Metod och material: Studien följde en fallstudiedesign med mixade metoder som antog en deduktiv ansats. Den kvalitativa datainsamlingen innefattade semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner vilket baserade på ett avsiktligt urval, som arbetar inom krishantering. Den kvantitativa datainsamlingen skedde i form av webbenkäter, vars urval baserades på ett bekvämlighetsurval där individer som bodde i ett riskområde och var över 18 år, kunde svara på enkäten som skickades ut i Facebook-grupper för de boendeområdena som ansågs vara av risk. Analysen av datamaterialet skedde dels genom en deduktiv kvalitativ innehållsanalys där respondenternas svar analyserades utifrån tidigare förutbestämda kategorier. Det kvantitativa materialet analyserades utifrån både univariata och bivariata analyser samt tolkning av fritextsvar.  Resultat: Studien påvisade en gemensam bild kring att individer har en god förståelse kring vad varningssystemen innebär samt lämpliga handlingar därefter. Dock fanns en skillnad mellan åldersgrupperna där de yngre grupperna i större utsträckning inte vet vad de ska göra om varningssystemen larmar. Gällande ansvar fanns det även här en liknande bild där kommunen har ett stort ansvar i en utrymningssituation samt framfördes det att individen har ett ansvar, främst från respondenternas sida. En möjlighet som framkom var bland annat broschyren som skickades ut och många individer ansåg att den hade hjälp dem förstå vad de skulle göra vid ett dammbrott. Ett hinder som identifierades i samband med detta är att broschyren numera ligger på kommunens hemsida vilket innebär att personer som flyttar in till kommunen vare sig får kunskap om risken eller vad en ska göra om ett dammbrott sker.  Slutsatser: Sammanfattningsvis visar resultatet en liknande syn på kunskapen om varningssignalen samt lämpliga handlingar därefter både utifrån ett individ- och tjänstemannaperspektiv. Angående ansvaret att utrymma behövs vidare forskning då det behövs mer tillförlitlig data från ett individperspektiv. Framtida studier bör fokusera på åldersperspektivet med avseende på kunskapen och handling vid varning men också på de hinder som studien har identifierat. / Introduction: A dam failure is an accident with a low probability to occur but the consequences would be catastrophic. One area that would be affected if a dam failure would occur in Luleälven is the municipality of Luleå which is located at the estuary of Luleälven. To get individuals that live in areas that are regarded of risk, if a dam failure would occur, to evacuate in time before the water levels rise it is of importance that individuals understand the warning and the responsibility of the individual. The aim of the study was to develop a further understanding of the knowledge individuals have regarding the warning systems that would be used in the event of a dam failure, but also the view about the responsibilities in an evacuation process. The study also aims to identify obstacles and enabling factors that may impact the individual if an evacuation would be necessary.  Methods and material: The study had a case study design with mixed methods. The qualitative data collection included semi structed interviews with government officials who works with crisis mangement, which was based on a purposive sampling. The quantitative data collection was in the form om web surveys which used a convenience sampling that included individuals that lived in an area of risk and were older than 18 years. If the individual met the criteria for the data collection they were eligible to answer the web survey that was distributed in different Facebook groups for the different areas that were considered being of risk. The analysis method for the qualitative material was done through a deductive qualitative content analysis and the respondents answers were analyzed from predetermined categories. The quantitative material was analyzed with both univariate and bivariate analysis, and also interpretation of free text answers.  Results: The results showed a common view in regards that individuals have a good understanding of the warning systems and also appropriate actions thereafter. On the other hand, there was an age difference were the younger age groups in a greater extent do not know the appropriate action if the warnings systems go off. With regards to responsibility there is a mutual understanding of the municipality as to having a big responsibility during an evacuation. The individuals responsibility to evacuate was also put forward, mostly from the government officials. An enabling factor to evacuate was the brochure that was sent out a couple of years ago. Many individuals explained how the brochure had helped them understand what the appropriate actions in the case of dam failure. An obstacle that was identified in connection to this was that the brochure is only available on the municipality’s web site, which implies that people moving into the municipality neither get the knowledge about the risk or the appropriate actions if a dam failure would occur.  Conclusion: To conclude, there are similar views regarding the knowledge of the warning system and proper action in response to the warning, both from an individual and officials’ perspective. How the individual perceive their responsibility to evacuate is in need of further research since there is a lack of data from an individual’s perspective. Further research should focus on an age perspective with regards to the knowledge of warning system and action, and also concerning the barriers that have been identified in the study.

Bakgrund: I en asymmetrisk relation såsom mellan vuxen och barn, har den vuxne alltid det yttersta ansvaret för relationens kvalitet (Juul & Jensen, 2002/2003). Skolverket (2016) framhåller att relationer som präglas av närhet, respekt och positivitet är en del av fritidshemsundervisningen. Skapande av tillit, trygghet och tillhörighet gör lärandet meningsfullt för eleverna. Syfte: Syftet är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger i fritidshem har om lärar-elev-relationen i det egna yrkesutövandet. Metod: För insamling av datamaterial har semi-strukturerade intervjuer genomförts. För att bearbeta datamaterialet har tematisk analysmetod använts (Bryman, 2011; Braun & Clarke, 2018). Omsorgsetik (Colnerud, 2006; Bergman, 2004) och livsvärldsteorin (H. Dahlberg, 2019; K. Dahlberg, 2019) har använts för att tolka materialet. Resultat: Pedagogerna handlar på ett sätt som tyder på att de i yrkesrollen tar på sig det yttersta ansvaret för relationerna till sina elever och kvaliteten på relationerna. I samspel med eleverna arbetar pedagogerna för att skapa en god grund att stå på som gynnar elevernas utveckling och lärande. / Background: In an asymmetrical relationship such as between an adult and a child, the adult always has the ultimate responsibility for the quality of the relationship (Juul & Jensen, 2002/2003). Skolverket (2016) emphasizes it is important that relationships characterized by closeness, respect and positivity are part of the teaching. Creating trust, security and belonging for the pupils at the school-age educare centre enables learning to feel meaningful. Aim: The aim is to describe perceptions of educators in school-age educare centres relating the teacher-pupil relationship in the professional practice. Method: Datamaterial for this study has been collected through semi-structured interviews. The datamaterial has been processed using thematic analysis method (Bryman, 2011; Braun & Clarke, 2018). Care ethics (Colnerud, 2006; Bergman, 2004) and the life world theory (H. Dahlberg, 2019; K.Dahlberg, 2019) has been used to interpret the data. Results: The educators act in a way that indicates that they take on the ultimate responsibility for the relationships with their pupils and the quality of those relationships. In interaction with the pupils, the educators work to create a good foundation which benefits the pupils' development and learning.