Introduktion: Historiskt sett har de svenska företagens lånebaserade finansiering mestadels utgjorts av banklån. Efter finanskrisen 2008 har bankerna tvingats till att minska utlåningen när de numera jobbar utefter det nya regelverket Basel III. Rapporter från bland annat riksbanken och svenskt näringsliv menar att detta regelverk kommer att slå hårdast mot svenska små bolag. Forskning inom området menar att den svenska marknaden för företagsobligationer inte fått den utveckling den borde haft. Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse till varför den svenska marknaden för företagsobligationer förefaller att vara underutvecklad bland små bolag, samt att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden. För att styrka uppsatsens resultat kommer studien även att inkludera ett jämförelseindex hämtat från Large Cap.   Metod: För att infria studiens syfte har en metodtriangulering tillämpats. Empirin har delvis samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer listade på svenska Small Cap.  En intervjuguide utformades på basis av studiens förda problematik och teoretiska referensram. Empirin har även samlats in genom en multipel regressions analys i syfte att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden.  Slutsats: Resultatet vi erhöll från studien är att den svenska marknaden för företagsobligationer fortfarande är underutvecklad. Studien visade att de mindre bolagens kunskap till marknaden är bristfällig och att bankernas nya roll som intermediär skapar informationsasymmetrier och således stora transaktionskostnader. Studien kan även konkludera att företags storlek, mätt i totala tillgångar, skulle kunna utgöra en företagsspecifik variabel som kan förklara en otillräcklig kreditvärdighet för ett eventuellt inträde på företagsobligationsmarknaden. / Introduction: Historically, the Swedish companies' loan-based financing mostly consists of bank loans. After the 2008 financial crisis, banks have been forced to reduce lending as they now work along the new Basel III regulations. The Swedish Riksbank and the Swedish business community believe that this regulation will hit hardest towards smaller companies. Researches in the field believe that the Swedish corporate bond market did not receive the development it ought to have been. Aim: The purpose of this study is to seek an understanding of why the Swedish corporate bond market seems to be underdeveloped among small companies and also to examine the future suitability regarding a future entry on the Swedish corporate bond market, for the selection. To put the study results into perspective, the study will include a benchmark gathered from the Large Cap. Method: To meet the study objective, a method triangulation is applied. The empirical data has partly been collected through semi-structured interviews with actors listed on the Swedish Small Cap. An interview guide was designed on the basis of the study´s problematization and theoretical framework. The empirical data is also collected through a multiple regression analysis, in order to examine the sample suitability for future entry into the Swedish corporate bond market. Conclusion: The results we obtained from this study is that the Swedish corporate bond market is still underdeveloped. The study showed that the smaller companies knowledge of the market is insufficient and that the banks' new role as intermediate are creating information asymmetries and henceforth high transaction costs. The study may also conclude that the company's size, measured in total assets, could provide a firm-specific variable that can explain an inadequate credit rating for a possible entry into the corporate bond market.

Submitted by Luiz Claudio Ferreira Sacramento Junior (luizclaudiosacramento@hotmail.com) on 2017-05-22T23:07:02Z No. of bitstreams: 1 Dissertation_final version.docx: 377515 bytes, checksum: c5d360cbf921b7c3982e47f2705d59f4 (MD5) / Approved for entry into archive by ÁUREA CORRÊA DA FONSECA CORRÊA DA FONSECA (aurea.fonseca@fgv.br) on 2017-05-23T19:21:16Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertation_final version.docx: 377515 bytes, checksum: c5d360cbf921b7c3982e47f2705d59f4 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-05-30T18:56:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertation_final version.docx: 377515 bytes, checksum: c5d360cbf921b7c3982e47f2705d59f4 (MD5) Previous issue date: 2017-03-28 / This paper shows how information sharing mechanisms might enable Micro and Small Enterprises (MSEs) to increase their access to formal credit markets. Using a unique dataset provided by the Brazilian Central Bank and Ministry of Labor, a change is applied in the threshold of loans that must be reported and shared by all active financial institutions as a gradual increase in the available information on MSEs. Results suggest that borrowers that benefited by this change obtained more loans and smaller interest rates, and by building a good client pool ended up receiving smaller maturities. Firms were also less likely to delay repayments and present smaller loan losses. This evidence sheds light on information asymmetry and literature on financial inclusion by showing that information sharing mechanisms can improve the decision to offer credit, and MSEs can become less dependent of relationship lending to obtain loans. / Esse estudo mostra como mecanismos de compartilhamento de informação podem permitir Micro e Pequenas Empresas (MPEs) podem melhorar seu acesso a mercados de crédito formais. Utilizando uma base de dados única obtida junto ao Banco Central do Brasil e Ministério do Trabalho, uma mudança é aplicada no limite do valor de empréstimos que precisam ser reportados e compartilhados por todas as instituições financeiras ativas como uma mudança gradual na informação disponível sobre MPEs. Os resultados indicam que tomadores de empréstimo que se beneficiaram dessa mudança obtiveram mais empréstimos e menores taxas de juros, e por constituir um bom grupo de clientes acabam por receber menores vencimentos. As empresas são ainda menos prováveis de atrasar seus pagamentos e apresentam menores perdas aos bancos. As consequências desse estudo lançam luz sobre a literatura de assimetria de informação e inclusão financeira ao mostrar que mecanismos de compartilhamento de informação podem auxiliar na decisão de oferecer crédito e MPEs podem se tornar menos dependentes de empréstimos de relacionamento para obter empréstimos.

Em mercados de capitais perfeitos, a decisão de investimento de uma empresa pode ser considerada independente de sua decisão de financiamento, uma vez que recursos externos funcionam como um perfeito substituto para o capital interno. No entanto, em mercados de capitais com imperfeições, tais como custos de transação, custos de falência, problemas de assimetria de informações e problemas de agência, a disponibilidade de capital interno tende a influenciar a decisão de investimento. A insuficiência de recursos internos pode levar empresas a não aproveitarem boas oportunidades de investimento (subinvestimento) e o excesso pode incentivar administradores a investirem em projetos não lucrativos (superinvestimento). Em função de características operacionais, financeiras e administrativas, algumas empresas são mais sujeitas aos impactos de imperfeições de mercados e, por este motivo, seus investimentos devem ser mais sensíveis à geração interna de recursos. O objetivo deste estudo é investigar, no universo de empresas brasileiras de capital aberto, a sensibilidade do investimento em capital fixo - representado pela variação do imobilizado bruto - à geração interna de recursos - representada pelo fluxo de caixa operacional - bem como os fatores (características operacionais, financeiras e administrativas) que afetam essa sensibilidade. Foram considerados os seguintes fatores: tempo de negociação na bolsa de valores; tamanho da empresa; alavancagem financeira; percentual de ações em posse do(s) acionista(s) controlador(es); taxa de pagamento de dividendos e setor de atividade. A abordagem do estudo foi baseada em modelos de regressão múltipla. Dados em painel foram utilizados para estimar os coeficientes dos modelos. Na primeira parte do estudo, foi feita regressão do investimento sobre o fluxo de caixa e variáveis de controle. Na segunda parte do estudo, termos de interação entre o fluxo de caixa e os fatores corporativos foram introduzidos nos modelos. Os resultados da primeira parte deste estudo não mostraram evidências de que geração interna de recursos tem impacto sobre o investimento, sugerindo que nem todas as empresas preferem (ou dependem de) recursos internos para investir. Os resultados da segunda parte mostraram que, dependendo das características das empresas, a geração interna de recursos é bastante relevante para o investimento.Tamanho, alavancagem financeira e percentual de ações ordinárias em posse do(s) acionista(s) controlador(es) afetam a sensibilidade do investimento à geração interna de recursos. Quanto maior o tamanho da empresa, quanto maior sua alavancagem financeira e quanto maior o percentual de ações em posse do(s) acionista(s) controlador(es), menor será o impacto da geração interna de recursos sobre o investimento. Isso é coerente com a existência de custos de transação, custos de falência, assimetria de informações e problemas de agência. Os resultados relativos aos dois últimos fatores sugerem que o problema de superinvestimento é mais crítico que o de subinvestimento em empresas brasileiras de capital aberto. / In perfect capital markets, a firm´s investment decision can be considered independent from its financing decision, because external funds provide a perfect substitute for internal capital. However, in capital markets with imperfections, such as transaction costs, bankruptcy costs, information asymmetries and agency problems, the availability of internal capital tends to have an influence on investment decision. The shortage of internal funds may lead firms to pass up good investment opportunities (underinvestment) and the excess can encourage managers to invest in non-valuable projects (overinvestment). Due to operational, financial and managing features, some firms are more liable to the impacts of market imperfections than others and, for this reason, their investment should be more sensitive to internal funds generation. The aim of this study is to investigate, in the universe of brazilian public firms, the of fixed capital investment – represented by change in gross fixed assets – to internal funds generation – represented by cash flow from operations – as well as the corporate factors (operational, financial and managing features) that affect this sensitivity. The following factors were considered: length of time traded in the stock exchange market; firm size; financial leverage; percentage of common assets detained by controllers; dividend payment rate and industry. The study approach was based on multiple regression models. Panel data was used to estimate models coefficients. In the first part of the study, investment was regressed on cash flow and control variables. In the second part, interaction terms between cash flow and corporate factors were introduced in the models. The results of the first part of this study showed no evidence that internal funds generation has impact on investment, suggesting that not all firms prefer (or depend on) internal funds to invest. The results of the second part showed that, conditioned on firms features, internal funds generation is rather considerable for investment decision. Size, financial leverage and percentage of common assets detained by controllers affect investment sensitivity to internal funds generation. The larger the firm size, the larger its financial leverage and the larger the percentage of common assets detained by controllers, smaller will be the impact of internal funds generation on investment. This is consistent with the existence of transaction costs, bankruptcy costs, information asymmetries and agency problems. The results concerning the two latter factors suggest that the overinvestment problem is more serious than the underinvestment problem in brazilian public firms.

Bakgrund: Det finns idag ett stort utbud av hållbara fonder på den svenska marknaden och intresset för att investera hållbart ökar. Dock finns det inte någon entydig definition av hållbarhet och därmed blir innebörden av ”hållbar fondförvaltning” diffus. Det har i tidigare studier inte analyserats hur begreppsproblematiken påverkar den svenska marknadens aktörer och fondutbud och det var därför av intresse att undersöka hur aktörer på fondmarknaden ser på problematiken och hur den hanteras. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån ett institutionellt perspektiv undersöka vilka problem och möjligheter som oklarheter gällande begreppet ”hållbar fondförvaltning” skapar för svenska fondförvaltare och fondbolag i relation till dess kunder. Studien ämnar även analysera hur begreppsproblematiken samt informationsasymmetrier mellan fondförvaltare och kund påverkar fondutbud och förvaltningsstrategier i relation till hållbarhet. Genomförande: En kvalitativ metod har används för att besvara studiens syfte. Utifrån tidigare forskning gällande hållbarhet och institutionell teori utvecklades en för studien unik analysmodell som låg till grund för utformandet av intervjumallar och analys av det insamlade empirimaterialet. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med kapitalägare, representanter från svenska fondbolag, en intresseorganisation samt tillsynsmyndighet. Slutsats: Studien visar att begreppsproblematiken på den hållbara fondmarknaden skapar stora informationsasymmetrier mellan fondförvaltare och kunder, vilket innebär att förvaltares möjligheter att påvisa kvalitet försvåras. Då det är svårt för kunder att avgöra kvalitetsskillnader finns det utrymme för strategiskt beteende på marknaden och för att minska problematiken kring informationsasymmetrier krävs det att det institutionella ramverket utvecklas. / Background: There is currently a large supply of sustainable funds on the Swedish fund market and a growing interest for sustainable investing. However there is no consensus regarding the definition of sustainability and therefore the term “sustainable fund management” becomes vague. The effects that this conceptual problem has on the Swedish fund management and fund markets have not been analysed in previous studies, therefore it was interesting to examine how market participants perceive and handle the problem. Aim: The purpose of this study is to, from an institutional perspective, examine which problems and opportunities that uncertainties regarding the concept “Sustainable fund management” create for Swedish fund fiduciaries and fund management companies in relation to its clients. In addition, the paper aims to analyse how conceptual problems and information asymmetries between fund fiduciaries and clients affect fund offerings and investment strategies in relation to sustainability. Completion: To fulfil the aim of this study a qualitative method has been applied. A unique model has been created to construct the interview template and to analyse the empirical findings. The model was based on previous research regarding sustainability and institutional theory. In total, ten semi structured interviews were conducted with asset owners, representatives from Swedish fund management companies, one sustainable investment association and Sweden’s financial supervisory authority. Conclusion: The study shows that the conceptual problem on the sustainable fund market creates large information asymmetries between fund fiduciaries and customers. Therefore proving fund quality becomes more complex for fund fiduciaries. Due to the fact that it is hard for customers to determine differences in quality, there is room for strategic behaviour. In order to decrease the problems regarding information asymmetries, the institutional framework needs to be developed.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare. Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga. Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning. Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare. Medlemmarna på Lending Club som lånar till små och nya företag kännetecknas av högre kreditvärdighet i jämförelse med övriga låntagare samtidigt som de presterar sämre i termer av återbetalningsförmåga. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze P2P lending, its formation and development and evaluate how it has worked for small businesses and start-ups. Problem statement: The study examines how person-to-person lending through the Internet has emerged. Furthermore, the study examines the development of the P2P platform Lending Club since its inception in 2007 until 2011. Finally, the study examines the characteristics of the borrowers at Lending Club who are applying for loans to small businesses and start-ups, as well as how they perform in terms of their ability to repay their loans.        Theoretical framework: The theoretical framework consists mainly of scientific articles regarding the financial gap, information asymmetries and credit rating. Furthermore, studies on social lending and P2P-lending are presented in a background chapter. Conclusions: The study concludes that P2P lending through the Internet has its origins in social lending and made ​​possible by foremost technological development of rating tools. The development of Lending Club has shifted from more of a social network to more of a financial intermediary with creditworthy borrowers and institutional investors. Members on Lending Club that borrow to small businesses and start-ups are characterized by having a higher credit rating compared to other borrowers, while they perform less well in terms of ability to repay.

Made available in DSpace on 2016-12-23T14:00:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rafael Alves da Cunha.pdf: 1338248 bytes, checksum: 3c0a0afbc1261b492ec0b2813288fea5 (MD5) Previous issue date: 2013-06-07 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This work presents the contributions of Akerlof, Spence and Stiglitz, discussing how the elements provided allows a research programme to be defined, in the sense of Lakatos (1980). The research aims to demonstrate how the work of those authors were incompatible with the standard economic analysis, this late identified with those analysis pertaining to the Neoclassical research programme. In the first part, the Methodology of Research Programme is presented, relating it to the works of Karl Popper and Thomas Kuhn. In the second part, a definition of the Neoclassical research programme is established, with the definition provided by Weintraub (1985) as a starting point. In the third part, the main works of Akerlof, Spence and Stiglitz were presented, identifying how they were incompatible with the definition of the Neoclassical research programme provided in the second part, and allows the definition of the New Information Economics research programme / O objetivo desta dissertação é apresentar as contribuições de Akerlof, Spence e Stiglitz, discutindo como os elementos fornecidos por estas contribuições permitem a definição de programa de pesquisa, no sentido proposto por Lakatos (1980). Buscou-se demonstrar que as pesquisas desses autores são incompatíveis com as análises padrão da teoria econômica, identificadas neste trabalho como aquelas pertencentes ao programa de pesquisa Neoclássico. Na primeira parte do trabalho é apresentada a Metodologia do Programa de Pesquisa Científico de Imre Lakatos, situando-a em relação aos trabalhos de Karl Popper e Thomas Kuhn. Na segunda parte, é proposta uma definição do Programa de Pesquisa Neoclássico, utilizando-se como ponto de partida a definição proposta por Weintraub (1985). Por último, são apresentados os principais trabalhos de Akerlof, Spence e Stiglitz, identificando-se como estes são incompatíveis com o programa de pesquisa Neoclássico, e permitem a definição do programa de pesquisa da Nova Economia da Informação

Made available in DSpace on 2016-12-23T14:00:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rafael Alves da Cunha.pdf: 1338248 bytes, checksum: 3c0a0afbc1261b492ec0b2813288fea5 (MD5) Previous issue date: 2013-06-07 / CAPES / O objetivo desta dissertação é apresentar as contribuições de Akerlof, Spence e Stiglitz, discutindo como os elementos fornecidos por estas contribuições permitem a definição de programa de pesquisa, no sentido proposto por Lakatos (1980). Buscou-se demonstrar que as pesquisas desses autores são incompatíveis com as análises padrão da teoria econômica, identificadas neste trabalho como aquelas pertencentes ao programa de pesquisa Neoclássico. Na primeira parte do trabalho é apresentada a Metodologia do Programa de Pesquisa Científico de Imre Lakatos, situando-a em relação aos trabalhos de Karl Popper e Thomas Kuhn. Na segunda parte, é proposta uma definição do Programa de Pesquisa Neoclássico, utilizando-se como ponto de partida a definição proposta por Weintraub (1985). Por último, são apresentados os principais trabalhos de Akerlof, Spence e Stiglitz, identificando-se como estes são incompatíveis com o programa de pesquisa Neoclássico, e permitem a definição do programa de pesquisa da Nova Economia da Informação / This work presents the contributions of Akerlof, Spence and Stiglitz, discussing how the elements provided allows a research programme to be defined, in the sense of Lakatos (1980). The research aims to demonstrate how the work of those authors were incompatible with the standard economic analysis, this late identified with those analysis pertaining to the Neoclassical research programme. In the first part, the Methodology of Research Programme is presented, relating it to the works of Karl Popper and Thomas Kuhn. In the second part, a definition of the Neoclassical research programme is established, with the definition provided by Weintraub (1985) as a starting point. In the third part, the main works of Akerlof, Spence and Stiglitz were presented, identifying how they were incompatible with the definition of the Neoclassical research programme provided in the second part, and allows the definition of the New Information Economics research programme

Made available in DSpace on 2016-04-04T18:36:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ROBERTO BRITO DE CARVALHO.pdf: 1599967 bytes, checksum: 1cdee7729a669a4eb8c5c375d56d5cc8 (MD5) Previous issue date: 2007-06-18 / This work discusses a new possibility of investment analysis, complementing the existing ones, oriented by the strategic information focus as a competitive differential at the financial market, based on the Information Science insight. It begins with a discussion about its own field, surpassing the most orthodox limits, linked to its origin, such as Biblioteconomy, Museoconomy, Documentation and Archivist, moving towards a postmodern and multidiscipline discussion referred to the understandings of Science Information attributions. It is necessary a synthesis about the financial system comprehension in order to focus on the object of study: information mediation. The study starts from the identification of the most significant daily oscillations (consider oscillations greater than 5% - up or down) happened at S?o Paulo Stock Exchange (BOVESPA), from July/1994 to October/2006, to the Petrobras S.A. shares and the IBOVESPA index. Based on quantitative data and also a qualitative search through documental research, it is sought the information source that is responsible for the financial effects, compiling and organizing them into a database which could allow the development of the mediational analysis, suggested in this work. / Este trabalho discute uma nova possibilidade de an?lise de investimentos complementar ?s existentes, orientado sob o foco das informa??es estrat?gicas como diferencial competitivo no mercado financeiro, ?s luzes do entendimento da Ci?ncia da Informa??o. Inicia-se com uma discuss?o sobre a pr?pria ?rea em quest?o, transcendendo os limites mais ortodoxos, vinculados a sua origem como a Biblioteconomia, Museoconomia, Documenta??o e Arquiv?stica, caminhando para uma discuss?o p?s-moderna e multidisciplinar no que se refere ao entendimento das atribui??es da Ci?ncia da Informa??o. Faz-se necess?ria uma s?ntese sobre o entendimento do sistema financeiro para que se possa focar o objeto de estudo: media??o da informa??o. O estudo parte da identifica??o das oscila??es di?rias mais significativas (entenda-se, oscila??es superiores ao percentual de 5% - positiva ou negativa) ocorridas na Bolsa de Valores de S?o Paulo (BOVESPA) no per?odo julho/1994 a outubro/2006, das a??es da Petrobr?s S. A. e do ?ndice IBOVESPA. Baseado nos dados quantitativos e numa busca qualitativa atrav?s de uma pesquisa documental, busca-se a origem de informa??es respons?veis pelos efeitos financeiros, compilando-as e organizandoas numa base de dados que possa permitir o desenvolvimento do conceito de an?lise mediacional, proposto no trabalho.

The aim of this thesis is to enhance our understanding of Swedish marine insurers' choices of business strategies under the potentially difficult business circumstances of the interwar period 1918-1939. Little previous research exists on marine insurance during the interwar period. This is remarkable in the Swedish context since the Swedish economy has traditionally depended on its exports. The focus on Sweden is justified since the Swedish insurance market saw regulatory stability during the interwar period. It was also characterised by the coexistence of stock and mutual insurers, allowing this thesis to contribute with insights on potentially problematic insurance cartelisaton. This thesis employs a mixed methods design, including qualitative methods and regression analysis. To interpret results, this thesis employs insurance risk theory, cartel theory, theories on reinsurance and risk diversification, and agency theory. By employing this combination of theories, it is possible to explain choices and outcomes of adopted strategies both with reference to particularities of marine insurance and with reference to particularities of the two different organisational forms. The results show that the insurers conceived several new characteristics of their business environment as challenges and implemented both cartel strategies and company-specific strategies of risk diversification. Among the challenges were rapid inflation, rapidly decreasing prices and business volumes in shipping and trade, the introduction of motor ships, and the existence of naval mines on many trade routes. Also, exchange-rate fluctuations were considered to cause losses on established marine insurance contracts and rendered business results uncertain. Swedish insurers adopted cartel strategies from 1918 through The Swedish Association of Marine Underwriters (Sjöassuradörernas Förening) since they had anticipated a post-war crisis. Market division agreements were adopted for the most attractive market segments, but eventually price agreements became the primary cartel strategy, supported by prohibitions of competition. The work on price agreements sometimes increased the market efficiency since it reduced uncertainty, for instance in insurance of cargo with motor ships. Few price agreements were however adopted for the insurance of shipping since that market segment was dominated by mutual insurers, highlighting the difficulties of cartelisation in insurance markets inhabited by both stock and mutual insurers. The cartel further adopted reinsurance agreements to create barriers to entry in the Swedish marine insurance market. It however experienced prominent difficulties to implement the cartel strategies. One prominent difficulty of implementation was cheating. Also international competition created difficulties. The cartel companies therefore engaged in international cartelisation through The International Union of Marine Insurance (Internationaler Tranport-Versicherungs-Verband) from the late 1920s. This international cartel sought to reduce international competition by agreements not to compete in foreign markets. It also sought to manage the exchange-rate fluctuations of the early 1920s and the early 1930s by agreements among marine insurers, but it failed to obtain sufficient support. In spite of cartelisation, the returns on marine insurance were pushed down by the recognized challenges during the early 1920s, inflicting losses. The business however recovered and remained profitable throughout the 1930s, showing that the great depression was not as great as the deflation crisis in marine insurance. Exchange-rate fluctuations affected the international competitive strength of both stock and mutual insurers and additionally influenced the stock insurers' returns on established marine insurance contracts. The insurers were however compensated for the poor marine business results of the early 1920s by greater reliance than previously on reinsurers and by diversification among insurance lines, which rendered profits less negative than the returns on marine insurance. The business ceded to reinsurers on average inflicted losses during each of the first seven years of the 1920s. These losses were indirectly caused by World War I since that war had caused the establishment of new reinsurers in different countries, not the least in Scandinavia, and in turn caused over capacity during the 1920s. New contractual formulations evolved internationally to the benefit of ceding insurers, indicating information asymmetries. Exits became frequent among reinsurers. In effect, into the 1930s, ceding insurers internationally found it difficult to obtain obligatory reinsurance treaties. During the early 1920s, the Swedish stock marine insurers also increasingly diversified their insurance businesses among insurance lines. This process had been catalysed by World War I, was accelerated during the 1920s, and continued into the 1930s. / Syftet med denna avhandling är att förståeliggöra svenska marinförsäkringsbolags val av affärsstrategier under mellankrigstiden 1918-1939, en period som kännetecknades av potentiellt svåra affärsförhållanden. Försäkringsverksamhet är känslig för ekonomiska kriser, men har uppmärksammats mindre än bankverksamhet när det gäller mellankrigstiden. Inte minst marinförsäkring är känslig för ekonomiska kriser eftersom de försäkrade verksamheterna, sjöfart och handel, endast förekommer i den mån som transporterade varor efterfrågas. Tidigare forskning har endast i liten omfattning fokuserat på marinförsäkring, vilket ur ett svenskt perspektiv kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att den svenska ekonomin har i hög grad varit beroende av sjöburen handel. En studie av svensk marinförsäkring är motiverad ur ett internationellt perspektiv eftersom den svenska försäkringslagstiftningen förblev i stort sett oförändrad under perioden, vilket gör det rimligt att tolka marinförsäkringsbolags val av affärsstrategier som svar på ekonomiska omständigheter. Under mellankrigstiden var katellstrategier ett vanligt svar på svåra affärsförhållanden i olika verksamheter, men kartellisering var potentiellt problematisk i marinförsäkring eftersom den verksamheten är internationell och eftersom marinförsäkring är en heterogen produkt. Dessutom befolkades den svenska försäkringsmarknaden av både aktiebolag och ömsesidiga bolag, vilket är ett ytterligare potentiellt hinder för kartellisering. Studier av kartellisering under potentiallt svåra förutsättningar kan bidra med insikter om under vilka förutsättningar karteller uppstår, vilket ytterligare motiverar studien. Denna avhandling analyserar även två företagsspecifika riskdiversifieringsstrategier, som potentiellt kan kompensera för låg avkastning på mottagen försäkring, nämligen återförsäkring och diversifiering mellan försäkringsgrenar. Återförsäkring har av tidigare forskning framhållits som ett underutforskat område. Avhandlingen tillämpar både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder. För att uttolka de empiriska resultaten tillämpas riskteori för försäkring, kartellteori, återförsäkringsteori, riskdiversifieringsteori, samt incitamentsteori på företagsnivå (agency theory). Denna kombination av teorier gör det möjligt att förklara strategival med utgångspunkt både i marinförsäkringens karaktäristika och i de båda olika organisationsformers karaktäristika. Resultaten visar att försäkringsbolagen noterade ett antal nya affärsförhållanden som utmaningar och att dessa bolag implementerade både kartellstrategier och företagsspecifika riskdiversifieringsstrategier. Bland de noterade utmaningarna märks snabb inflation, snabbt fallande priser och affärsvolymer i sjöfart och handel, införandet av motorfartyg, samt sjöminor på många fartygsrutter. Försäkringsbolagen behärskade endast lite erfarenhet av risker associerade med motorfartyg och sjöminor, vilket gjorde riskbedömningar osäkra. Även växelkursfluktuationer uppfattades som utmaningar eftersom de orsakade förluster på etablerade marinförsäkringskontrakt och skapade problem att förutsäga affärsresultaten. Från 1918 antog svenska marinförsäkringsbolag kartellstrategier genom branschorganisationen Sjöassuradörernas Förening, detta eftersom de förväntade sig en efterkrigskris. Marknadsuppdelningsavtal infördes i attraktiva marknadssegment, men med tiden blev prisöverenskommelser den främsta kartellstrategin, understödd av avtal som förbjöd konkurrens. Arbetet med prisöverenskommelser ökade marknadseffektiviteten i vissa marknadssegment, detta genom att reducera osäkerheten i riskbedömningarna. Ett tydligt exempel på ett sådant marknadssegment är försäkring av varor transporterade med motorfartyg. Kartellen etablerade däremot få prisöverenskommelser för försäkring av sjöfart eftersom detta marknadssegment dominerades av ömsesidiga försäkringsbolag. Denna kontrast mellan varuförsäkring och sjöfartsförsäkring belyser svårigheterna med att kartellisera en försäkringsmarknad som befolkas både av aktiebolag och av ömsesidiga bolag. Kartellen antog också återförsäkringsavtal i syfte att skapa etableringshinder på den svenska försäkringsmarknaden. Den upplevde emellertid svårigheter att implementera överenskommelserna, såsom brott mot prisöverenskommelserna och mot konkurrensförbuden. Ytterligare svårigheter skapades av internationell konkurrens. Från slutet av 1920-talet deltog därför kartellbolagen i den internationella marinförsäkringskartellen Internationaler Tranport-Versicherungs-Verband (senare benämnd The International Union of Marine Insurance). Medlemsbolagen i denna internationella kartell skapade överenskommelser med innebörden att utländska försäkringstagare inte skulle erbjudas försäkring. Dessa överenskommelser syftade till att reducera den internationella konkurrensen. Denna kartell försökte också reducera effekterna för marinförsäkringsbolag av växelkursfluktuationer genom överenskommelser om hur växelkurser skulle beräknas i marinförsäkringsfrågor. Sådana försök gjordes både under de första åren av 1920-talet och under de första åren av 1930-talet. Det avsedda resultatet kunde emellertid inte nås, detta eftersom uppslutningen förblev otillräcklig. Trots kartelliseringen reducerades avkastningen på marinförsäkring till förlustnivåer under det tidiga 1920-talet. Avkastningen förbättrades sedan stegvis och förblev positiv under 1930-talet. I marinförsäkring var alltså den stora depression inte lika stor som deflationskrisen. Växelkursfluktuationer påverkade både aktiebolags och ömsesidiga bolags internationella konkurrenskraft. Dessutom påverkade växelkurserna aktiebolagens avkastning på etablerade marinförsäkringskontrakt. Försäkringsbolagen kompenserades för 1920-talets förlustresultat i marinförsäkring genom ökad cedering av risk till återförsäkringsbolag och genom diversifiering av de mottagna riskerna mellan olika försäkringsgrenar. Under 1920-talet var bolagens vinster därför mindre negativa än resultaten i marinförsäkring. Den affär som cederades till återförsäkringsbolag var i genomsnitt förlustbringande under vart och ett av 1920-talets första sju år. Dessa förluster orsakades indirekt av första världskriget, eftersom det kriget stimulerade etablering av nya återförsäkringsbolag, detta i olika länder och inte minst i Skandinavien. I förlängningen skapade första världskriget därmed överkapacitet på återförsäkringsmarknaden. Nya kontraktsformuleringar introducerades internationellt till de cederande bolagens fördel. Detta förhållande indikerar informationsasymmetrier i relationen mellan cederande och mottagande försäkringsbolag. Många återförsäkringsbolag lämnade marknaden. Resultatet blev att cederande bolag under början av 1930-talet i olika länder fick svårigheter att sluta obligatoriska återförsäkringsavtal. Under början av 1920-talet diversifierade aktiebolagen också sin verksamhet mellan olika försäkringsgrenar. Denna process katalyserades av första världskriget, accelererade under början av 1920-talet och fortsatte in på 1930-talet.