Återanvändning av information utgår ifrån att bryta ner den informationen man planerar att återanvända i moduler som struktureras upp. Dessa moduler kan sedan användas för att bygga upp ny information till nya produkter. Genom att ha en organisation där avdelningarna arbetar nära varandra har man en möjlighet att förbättra återanvändningen och skapa ett system med både information och kunskapsutbyte. Genom planering kan man maximera möjligheterna och undvika flertalet hinder. Informationen skall vara välstrukturerad med en vald målgrupp för att lättare kunna återanvändas. Produkten har en betydande roll i återanvändning där enklare produkter är av mindre behov av strukturering än komplexa. Informationen är inte styrs av om produkten är en fysisk eller digital produkt utan de båda påverkas efter samma faktorer. All återanvändning påverkas av företagets huvudmål för införandet och påverkas av marknaden samt företagets ekonomiska situation. Det finns ingen klar lösning för återanvändning utan det måste anpassas till de unika förhållandena i det aktuella fallet.

Uppsatsen syftar till att utvärdera informationssäkerheten i Olofströms kommuns IT-verksamhet för att jämföra resultatet med BITS. Vidare syfte med uppsatsen är att se över de övriga Blekingska kommunernas syn på informationssäkerhet samt hur de arbetar med det. Uppsatsen klarlägger även Olofströms kommuns anställdas syn på informationssäkerhet samt ger en sammanfattning hur deras dator-, lösenords- och e-posthantering ser ut. En tillsyn av Olofströms kommuns dokument "Säkerhetsinstruktion IT, för användare" genomförs för att utvärdera huruvida dokumentet uppnår en acceptabel säkerhetsnivå för informationshantering. Sammanfattningsvis visar resultaten att Olofströms kommun genomför ett aktivt arbete med informationssäkerhet. Resultaten visar även att de övriga Blekingska kommunerna anser att informationssäkerhet är viktigt och de jobbar någorlunda likvärdigt med det. Angående Olofströms kommuns dokument "Säkerhetsinstruktion IT, för användare" föreslås ett antal åtgärder som bör vidtas för att dokumentet ska vara à jour. Slutligen rekommenderas ett eventuellt samarbete mellan de Blekingska kommunerna för att ta fram ett gemensamt styrdokument för användarna.

Digitalisering är ett växande begrepp som principiellt innebär omvandling från manuellt till digitalt. Nu har även tillverkningsindustrin börjat angripa denna teknologiska utveckling för att förbättra organisationens processer vilket ska öka mervärdet till kunden. De flesta små- och medelstora företag (SMF) vet att de bör arbeta med att digitalisera deras verksamhet men de vet inte var de ska börja eller vad det är som ska göras. SMF har vanligtvis också begränsat med resurser både materiella och personella samt att dessa företag är flexibla vilket gör att de kan hantera speciella situationer effektivt. Att bruka ett processorienterat arbetssätt är viktigt för företag om de ska åstadkomma högre kundnöjdhet och lönsamhet. Inköp är en betydelsefull process eftersom de största utgifterna i ett företag vanligtvis är inköpta varor och tjänster, därför är det viktigt att utveckla dessa om SMFs vinst samt konkurrenskraftighet skall öka. I många fall ses dock inköpsprocessen enbart som en stödroll och potentialen i inköp används inte. Det finns fler fördelar än det prismässiga genom att utveckla sitt inköp, exempelvis kvalitet, minskad tid till kund eller minskad miljöpåverkan, men hur kan då digitalisering hjälpa till för att åstadkomma dessa. Av denna anledning har vi valt att undersöka hur inköpsprocesser kan effektiviseras med hjälp av digitala verktyg samt hur flexibiliteten påverkas ifall digitala verktyg används. För att lösa problemet har ett kvalitativt angreppssätt använts där studien har utförts på ett fallföretag som ligger beläget i Gävle. På detta fallföretag har empirisk data samlats in genom av observationer och intervjuer vilket senare sammanställdes i kartläggningar av deras inköpsprocesser. Med hjälp av tidigare forskning och våra egna kunskaper har vi analyserat kartläggningarna för att eftersträva förbättringar till fallföretaget och SMF överlag. Resultatet från kartläggningarna tyder på att det finns en viss differens hur personalen på fallföretaget köper in produkter. Detta beror till stor del av vilken produkt som skall anskaffas, där många av personalens erfarenhet är avgörande. Det uppmärksammades även att de anställda vet att de bör använda sig av digitala verktyg mer men de har ingen aning om var och hur de ska påbörja sin digitala resa, vilket andra studier också har visat. Slutsatsen vi drar av denna studie är att vid användning av digitala verktyg kan det bli en tidsbesparing framför allt i det administrativa arbetet. SMF behöver mer kompetens och utbildning om de ska kunna utnyttja digitaliseringens fulla potential. Att digitalisera sina inköpsprocesser såg vi inte hade en direkt påverkan på flexibiliteten gentemot kunderna. / Digitalization is a growing concept that principally means transforming from manual to digital. Now has the industrial sector also started to attack this technological development to improve the organizational processes which should increase the costumer value. Most small and medium-sized enterprises (SME) knows that they should work with digitalizing their business but they do not know where to begin or what to do. Usually SME has a limited amount of resources that are both material and personnel and these types of companies are flexible which enables them to effectively handle specific situations. To use a process oriented way of working is important for companies if they are going to accomplish an increase in costumer value and profitability. Purchasing is a meaningful process because the biggest expenses in a company are usually purchased goods and services, therefore it is important to develop these to increase SMEs profit and competitive advantage. In many cases is the purchasing process often seen as a support role and the potential is not used. There are more advantages than the price paid through developing purchasing, e.g. quality, decrease in time to customer or reduction on the environmental effects, but how can digitalization help to accomplish this. For this specific reason we chose to investigate on how purchasing processes can be more effective by using the digital tools and also how flexibility is affected with the use of digital tools. To solve the problem has a qualitative approach been used where the study has been conducted on a case company located in Gävle. On this case company has empirical data been collected through observations and interviews, which were later compiled in mapping of their purchasing process. With the help of previous research and our own knowledge, we have analyzed the mapping to seek improvements to the case company and SME in general. The result from the mapping implies that there is a difference on how the staff at the case company is purchasing their products. This depends on which product they are going to purchase, where many of the staffs experience is crucial. It was also noted that the employees know that they should use digital tools more, but they have no idea where and how to begin their digital journey, as other studies also have shown. The conclusion we draw from this study is that using digital tools can save time, especially in the administrative work. SMEs need more qualifications and education to take advantage of the full potential of digitization. To digitize their purchasing processes did not have a direct impact on the flexibility towards customers according to us.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, där insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen. Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgång av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gäller vid framställning och drift av T5. Genom djupgående litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i områden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tänkas appliceras på systemet. Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 är tänkt att användas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, så är systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska användas för patientövervakning i realtid. / As the opening of emergency hospital Nya Karolinska Solna approaches, a data warehouse for vital signs is being designed. The system is referred to as T5 and the intention is to allow collected medical data to follow the patient throughout the entire hospital stay. Before the procurement of the system there is a need for a review of legal frameworks, standards and guidelines applicable to T5. The project was carried out through research of documents and interviews with professionals involved with subjects relevant to the project. As a final product, a recommendation on how the standards and legal frameworks could be applied to the system was compiled. Project results show that if data managed in T5 is aimed to be used in a medical purpose, the system qualifies as a medical device. Furthermore, the system should be classified according to hazard class I, assuming that the information in T5 will not be used for real time monitoring of patient conditions.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter där all relevant information ska finns samlad, tillgänglig och ständigt uppdaterad.

Mängden information och informationskällor ökar exponentiellt med tiden och metoder för hantering av information blir därför allt mer relevanta. Privata och offentliga organisationer uppmärksammar allt mer behovet av en strukturerad och effektiv metod för att kunna hantera denna oundvikliga informationstillväxt. Uppsatsen syftar till att identifiera potential att förbättra det nuvarande informationssystemet inom Bild- och Funktionsregistret genom att tillämpa en Information Lifecycle Management-strategi utifrån Leanperspektivets värderingar. Studien inleddes med en litteraturstudie där de huvudsakliga Lean- och Information Lifecycle Management-principer definierades för att skapa ett teoretiskt underlag för vidare studier. Den efterföljande empiriska fallstudien av Bild- och Funktionsregistret och Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomfördes för att få en ordentlig och tydlig bild av den organisationen och dess informationssystem. Fallstudien identifierade de huvudsakliga problemen och möjligheterna i den nuvarande organisationen. Problemen i form av organisatoriska brister, bristande användning av systemet och växande informationsvolymer bemöts genom införande av klassificering, strategisk integration och hierarkisk lagring av information. Möjligheterna i form av en stabil teknisk infrastruktur och en väletablerad standard för information underlättar även realiseringen av dessa processer. Riktlinjer för införandet sätts samman i en modell kallad Lean Information Lifecycle Management som utgår ifrån organisationens förutsättningar och kombinerar de grundläggande principerna i Lean och Information Lifecycle Management för att skapa en strategi för hållbar informationshantering. Resultaten av studien implicerar potentiella förbättringar för informationshantering genom att implementera Lean Information Lifecycle Management, specifikt sett till problem med växande informationsvolymer och långsiktig hållbarhet. Det finns däremot särskilda förutsättningar för en sådan strategi som måste uppfyllas innan en fullskalig implementation kan realiseras.

The purpose of this study is to provide a positioning of business intelligence in a changing environment and proving its affected aspects. Put within company’s ongoing change process. The study wishes to harmonize the acceptance of a technological change. This is pursued by highlighting (selected) factors that generate an effect on the uncertainty of an adjustment. The study is conducted as to create a low cost as possible to enable businesses to achieve goals and visions straightforward.   This study provides guidelines in how a business intelligence system acts upon ongoing change in an organization. The phenomenon of change will be covered through an in-depth investigation of a company that is in the initiation and implementation phase of a BI system. By understanding the current thoughts and discussions of the personnel - and following how these requests are answered by the investment, a further discussion will be found within organizational change theory. This research gets support from an emergent, inductive and qualitative approach when discovering concepts and key variables that exist at the analyzed company. In this study I will identify factors associated with requests. Conclusively, variables of proactivity, duality, risk management and accesibility were found to be inharmonious factors for change. This realization was made possible through inductive research as well as through prior theory. The business intelligence brings a shared knowledge pool, acting as a great mediator for a firms change process.   Most business’ have an ocean of information. Virtually every organization keeps records of their transactions, customers and products (among many). Nursing all this information and becoming conscious of the data makes the user transmorph and/or advance to a position of command. The user and/or organization with the power is the one succeeding. If a company is able to exactly understand it’s customers, they have the ability to churn the profits better. Creating an ever better change process. / Syftet med denna studie är att skapa en positionering av business intelligence i en föränderlig miljö för att påvisa dess påverkade aspekter. Studien är placerad i ett företags pågående förändringsprocess. Undersökningen syftar att harmonisera acceptansen av en teknologisk förändring. Detta genomförs genom att belysa (utvalda) faktorer som genererar en yttring kring osäkerheten av en förändring. Studien utförs för att skapa en så låg kostnad som möjligt, så att verksamheter ska kunna nå sina mål och visioner mer klanderfritt.   Denna studie ger riktlinjer för hur ett företagsintelligenssystem (BI system) agerar inom pågående förändringar i en organisation. Förändringsfenomenet kommer att undersökas genom en fördjupad analys av ett företag som befinner sig i initierings- och implementeringsfasen för ett BI-system. Genom att förstå personalens nuvarande tankar och resonemang – och att sedan följa hur dessa indikationer för utveckling besvaras av investeringen. Därav har studien möjlighet att bli placerad inom organisationsförändringsteori. Denna forskning får stöd via ett framväxande, induktivt och kvalitativt tillvägagångssätt, genom att upptäcka begrepp och nyckelfaktorer som finns i det analyserade företaget. I denna studie kommer jag att identifiera faktorer som hör samman med behov. Konklusivt visade sig variabler av proaktivitet, dualitet, riskhantering och tillgänglighet vara inharmoniska faktorer för förändring. Denna insikt blev möjlig via induktiv forskning samt genom tidigare teori. Affärsintelligensen ger en gemensam kunskapspool och utfaller vara en stor medlare för ett företags förändringsprocess.   De flesta företag har mängder av information. Praktiskt taget alla organisationer förrättar register över sina transaktioner, kunder och produkter (bland många). Skötsel av all denna information och att bli medveten om datans potential medför att användaren övergår och / eller avancerar till en position av ledning. Användaren och / eller organisationen med makten är den som lyckas. Detta i sin tur kan medföra en starkare förändringsprocess.

A qualitative study that examines co-workers experiences of the internal information management and communication during the covid-19 crisis and whether that perception differs from before the crisis. Previous research claims that co-workers' perceptions of internal crisis communication have not been thoroughly studied thus there is a knowledge gap. The purpose of the study is to contribute with knowledge regarding internal communication during the crisis of the covid-19 pandemic within a public  health organization and provide an understanding of how it has been perceived by the co-workers within the ambulance and emergency department. Eight interviews were conducted and analyzed through a thematic analysis and put in relation to sensemaking. The result showed that the co-workers, perceived the internal information and communication in different ways from each other, that the leadership had an important role in facilitating the co-workers'sensemaking processes, the internal information increased during the crisis which affected the co-workers in different ways. The result also showed that the co-workers achieved new knowledge through the crisis and their sensemaking processes that could potentially benefit the organization in terms of future development.

Knowledge sharing is assumed to be challenging for most organizations. Most of the knowledge management research has hitherto focused on profit driven organizations, leaving the NGO context less attended to. This thesis intends to contribute to science by addressing the barriers to knowledge sharing in a knowledge intensive NGO, where volunteer engagement is confirmed. It applies the practical approach to knowledge sharing, implying that knowledge only can be shared in human interactions. By asking how individual and organizational barriers prevent knowledge sharing and how these affect overall knowledge sharing in the organization, this thesis seeks to deepen the understanding on knowledge sharing in NGOs and knowledge intensive organizations. The thesis uses a qualitative case study, illustrated by the NGO Engineers Without Borders Sweden. Six interviews were conducted, and the results analyzed with a thematic analysis. The analysis resulted in four overarching themes identified as barriers to knowledge sharing: lack of time, lack of internal network structures, lack of leadership and handover challenges. Lack of time, lack of internal network structures and lack of leadership have previously been identified as barriers to knowledge sharing, but this study highlighted new dimensions of the themes. For the theme of time, no correlation was found to trust. Both lack of internal network structures and lack of leadership opened up a question of quality. The newfound theme was handover challenges, which proves a challenge in the volatile volunteer environment, especially if knowledge is only tied to its carrier and impossible to document.

During 2020, pandemic Covid-19 hit organizations globally. Organizations changed to remote or hybrid work forms overnight. This prompted a fast development of information technology. Research during the pandemic shows expectations on new work forms to create a norm of flexible work forms. As organizations settled in the new normal this did not happen, organizations rather created their own policies for work forms, very much differentiated from each other. This made apparent a discrepancy between the expectations from researchers and the situation in the new normal, which is the problem this study will investigate. The purpose of this study is exploring the identified discrepancy and what consequences the work forms have caused in information management of organizations during the pandemic and in the new normal. The research question is: What consequences have the new work forms had for the information culture and information management of this study’s organizations during the Covid-19 pandemic and in the new normal? The theoretical framework is based on Choo’s theories on information management in organizations and his 4R model which also works as a tool for analysis. This qualitative study uses semi structured interviews with seven interviewees at different Swedish organizations. Results show that work forms have impacted information management of organizations and that organizations in the new normal create their own policies for work forms based on a range of different arguments. Conclusions find that development of information technology enables flexible work forms, but also that organizations still search for individual solutions for flexible work.