I och med att fler och fler datasystem används som informationsbärare inom hälso- och sjukvården, blir verksamheterna också sårbara på ett sätt som de inte varit tidigare. Hoten mot informationsförsörjningen kan vara både interna och externa. Exempel på interna hot är de egna medarbetarnas brist på säkerhetstänkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men också strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott. Rapporten är en kartläggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg. Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkät till ett urval av medarbetare vid de båda driftenheterna. 200 användare valdes slumpvis ut, 50 stycken från vardera yrkeskategorin läkarsekreterare, läkare, undersköterskor och sjuksköterskor. Svarsfrekvensen blev 50 %. Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrågade medarbetarna tycker att reservrutiner är viktigt, men långt från alla vet inte vad reservrutiner är eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att många anser att journaluppgifter inte förs in rätt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, då reservrutiner använts. P.g.a. detta finns överhängande risk att man förlorar Landstinget Kronobergs vision om ”en patient – en journal”. Det visar sig att medarbetare är kunniga och väl införstådda i reservrutinsarbetet men stora brister i det allmänna säkerhetstänkandet finns. Enheternas ledningar har inte följt upp användningen av reservrutiner. Inte heller granskat eller reflekterat över arbetet med reservrutiner. Vi avslutar rapporten med förslag till åtgärder av de brister vi kommit fram till. / Since information technology has become the main carrier of information in healthcare service, we can see how these organizations now face a number of new threats. The treaths against information support can be either internal or external. An internal threat can for example be lack of security thinkning, whereas external threats can be power failures. The essay is a survey over and an inventory of backup procedures and routines in the county council of Kronoberg, Sweden. Data was obtained by sending out a questionnaire via county council intranet. 200 users of the EHR in the county council were selected; 50 physicians, 50 nurses, 50 assistant nurses and 50 medical secretaries. A total of 100 persons answered the questionnaire (i.e. a response rate of 50 %). To sum up our result of the survey, we can make the following statements: • all of the respondents think that backup procedures and routines are important for the organization • relatively many are ignorant about the existence of backup routines and procedures • a serious conclusion of the survey, is that many respondents regards that documentation is done incorrectly from the backup procedures in to EHR after an incident or system failure (EHR) • the majority of the units management staff/management teams at the micro system level has not revised the backup routines on a regular basis.

Syfte: Byggprojekt har blivit allt mer komplexa i tur med att kraven på kvalitet, miljö och hållbarhet har ökat. Med utvecklingen har även BIM-modeller blivit en stor del av byggprojekten. Kraven och komplexiteten gör att mängden information är väldigt stor i projekten. Det gör att modellerna blir tunga och svårarbetade. En delprocess som bidrar till komplexiteten och mängden information är projekteringen av dörrmiljöer. På grund av att modellerna växer kommer lösningar som ska underlätta informationshantering kopplad till modellerna. En sådan lösning är databaser som kopplas till modellen. Studiens avser därför att undersöka om en databas-tjänst kopplad till en modell kan effektivisera projekteringen av dörrmiljöer. Metod: För att uppnå målet och besvara studiens frågeställningar har ett kvalitativt arbetssätt nyttjats. En litteraturstudie gjordes för att samla fakta till problembeskrivning och teoretiskt ramverk. Empirin är baserad på sex semi-strukturerade intervjuer samt en observation och ett test av tjänsten BIMEYE. Utifrån empirin, frågeställningarna och valda teorier har sedan en analys utformats. Resultat:Resultatet visar att projektering av dörrmiljöer bygger på att alla krav identifieras i början av ett projekt och att kunniga projektmedlemmar krävs under dörrprojekteringen, för att kunna identifiera funktionerna på de komplexa dörrmiljöerna. För att tydligare redovisa dörrarna och deras funktioner föredrog respondenterna dörrmiljökort där varje dörr redovisas var för sig. Problem med informationssamordning och att information försvinner, kan lösas genom att samla informationen i en databas så att informationen lagras på en plats. Där kan den göras tillgänglig för bearbetning av alla involverade i projektet. Studien visar att molnbaserade databaser kopplade till BIM-modeller kan effektivisera informationshanteringen under projekteringsarbetet, då den är källan till information för flera olika verktyg. Konsekvenser: Dörrmiljöer kommer att förbli komplexa och innehålla en stor mängd funktioner. För att underlätta och effektivisera arbetsprocessen kan molntjänsten BIMEYE eller liknande tjänst användas. En sådan tjänst bidrar till en säkrare informationshantering och kommer minska antalet missar vid granskning. Vid en övergång till ett databasbaserat arbetssätt rekommenderas utifrån studiens resultat att de anställda utbildas och att en standardiserad arbetsgång tas fram. Begränsningar: Arbetet begränsades till att studera projekteringsprocessen för dörrmiljöer. Det är därför osäkert huruvida studiens resultat går att applicera på andra delprocesser under projekteringen. Studien har också avgränsats från andra molntjänster än BIMEYE vilket kan göra att resultatet inte är tillämpbart för andra liknande tjänster. Dessutom kan det inte uteslutas att resultatet inte är applicerbart för programvarorna ArchiCad och Simplebim eftersom studien har fokuserat på Revit och dess koppling till BIMEYE. / Purpose: Construction projects have become more and more complex, with increasing demands on quality, environment, and sustainability. With the development, BIM models have become a major part of the construction projects. The requirements and complexity create large amounts of information in the projects. This makes the models heavy and hard to work with. One subprocess that contributes to the complexity and amount of information is the design of door environments. Because the models are growing, solutions will be designed to facilitate information management linked to the models. One such solution is databases that are linked to the model. The study therefore intends to investigate whether a database service linked to a model can make the design of door environments more effective. Method: To achieve the goal and answer the study's questions, a qualitative approach has been used. A literature study was done to gather facts for problem description and theoretical framework. The empiricism is based on six semi-structured interviews as well as an observation and a test of BIMEYE. Based on the empiricism, the questions and the selected theories, an analysis has been designed. Findings: The result shows that the design of door environments is based on the fact that all requirements are identified at the beginning of a project and that knowledgeable project members are required during door design, in order to identify the functions of the complex door environments. To give a clearer presentation of the doors and their functions, the respondents preferred door environment drawings where each door is presented separately. Problems with coordination of information and information that disappear can be solved by gathering the information in a database so that the information is stored in one place. There it can be made available for processing by everyone involved in the project. The study shows that cloud-based databases linked to BIM models can streamline information management during the design work, as it is the source of information for several different tools. Implications: Door environments will remain complex and contain a large number of functions. To facilitate and streamline the work process, the cloud service BIMEYE or a similar service can be used. Such a service contributes to a more secure information management and will reduce the number of misses during review. When transitioning to a database-based way of working, it is recommended, based on the study's results, that the employees get trained and that a standardized workflow is developed. Limitations: The work was limited to studying the design process for door environments. It is therefore uncertain whether the results of the study can be applied to other sub-processes during the design phase. The study has also been delimited from cloud services other than BIMEYE which may make the result not applicable to other similar services. Furthermore, it cannot be ruled out that the result is not applicable to ArchiCad and Simplebim because the study has focused on Revit and its connection to BIMEYE.

Bakgrund: Digitaliseringens utveckling har medfört en tilltagande mängd information samt en omfördelning av standardiserade arbetsuppgifter till ett kvalificerat arbete. Dessa konsekvenser har influerat ekonomifunktionen till högre krav på hantering av information och en förändring av ekonomens roll. Det belyses även att digitalisering av ekonomifunktionens standardiserade processer ger upphov till effektivitet men ingen vidare förståelse avseende hur detta influerar de icke-standardiserade processerna och ekonomens roll.    Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur digitaliseringens utveckling påverkar ekonomifunktionens processer och därav vilka arbetsuppgifter som är möjliga att digitalisera. Vidare ämnar studien att analysera konsekvenserna, avseende krav på informationshantering samt ekonomens förändrade roll, som uppstår vid digitalisering av ekonomifunktionens processer. Studien avser därmed att utvidga befintlig kunskap genom att förklara relationen mellan processer, hantering av information samt ekonomens förändrade roll.     Metod: För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie på tre fallföretag genomförts, där semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empirisk datainsamling. Intervjuerna har genomförts för att skapa en helhetsuppfattning av digitaliseringens påverkan på ekonomifunktionen.    Slutsats: Det kan konstateras att relationerna mellan ekonomifunktionens processer, hanteringen av information samt ekonomens förändrade roll är avgörande för att uppnå en effektiv ekonomifunktion. Ekonomens analytiska- samt digitala kompetens i kombination med digitala system möjliggör för god informationshantering där värdefull information genereras. Detta främjar till ett större fokus vid de icke-standardiserade processerna och därmed ekonomens förmåga att analysera information och generera ett välgrundat beslutsunderlag. / Background: The development of the digitalization has brought an increasing amount of information as well as a redistribution of standardized activities to a more qualified work. These implications have influenced the accounting function with higher qualification of the information management and an evolution of the role of the economist. It is clear that the digitalization of the accounting function standardized processes has facilitated effectivity. However, there is a lack of understanding about how the non-standardized processes and the role of the economist have been affected by this.    Purpose: The aim of this study is to describe how the development of the digitalization is affecting the processes of the accounting function as well as what tasks that are possible to be digitalized. The aim is also to analyze the implications regarding the qualifications of the information management as well as the evolving role of the economist, that is influenced by the digitalization of the accounting function. The purpose with this study is also to contribute with greater knowledge by explaining the relationship between processes, information management and the evolving role of the economist.   Method: To fulfill the purpose of the study, a case study of three companies has been carried out, where semi-structured interviews have formed the basis for empirical data collection. The interviews have been conducted to create an overall view of the impact of digitization on the accounting function.   Conclusion: It can be concluded that the relations between the processes of the accounting function, the information management and the evolving role of the economist are crucial for achieving an efficient accounting function. The economist’s analytical and digital competence combined with digital systems enable a beneficial information management which create valuable information. This enable greater focus of the non-standardized processes and the economist ability to analyze the information and elaborate a favorable basis for decisions.

The purpose of this bachelor’s thesis is to explore the information practices present in hobby genealogy. The thesis uses a qualitative content analysis to analyse two popular Swedish genealogy magazines published between 2016 and 2019. The study investigates the information sources, objects, competences and emotions that the practice is built on. Our theoretical framework is centred around Reckwitz’ ideas of practice theory (2002), and the practice theory model introduced by Shove, Pantzar, and Watson (2012). The study finds that the information practices within hobby genealogy are heterogenous and extensive, and that information is a central part of the practice. The study also finds that emotions and motivations are important parts of understanding how the practice is maintained.

De tekniska system som tävlar om förarens uppmärksamhet i bilar och lastbilar ökar både i antal och komplexitet. Detta kanske inte är ett problem på en rak, lugn motorväg men minskar fokus på själva körningen och om något oväntat skulle hända kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren är distraherad och kan behöva ta in för mycket information på en gång. Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer på körningen och därigenom göra den säkrare och bekvämare. Å ena sidan ska systemet upptäcka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen. Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas åsikter som grund identifierades ett antal händelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan inträffa i förarhytten på en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload). Detsamma gjordes för ett antal vanliga trafiksituationer som kan betraktas som kritiska och kräver mer uppmärksamhet än att bara köra rakt fram. Dessa händelser och situationer betygsattes därefter utifrån hur mycket de skulle öka belastningen på de sinnen som används mest i en körsituation, nämligen: synen, hörseln, motoriken och kognitionen. Matriser gjordes i vilka uppgifter och situationer ställdes mot varje sinne med betyg vilket senare användes som grund för de tre koncept som utvecklades för systemet. Koncepten hette Jigsaw, Fever och Three’s a crowd och utvärderades i en workshop på Scania. De två första realiserades i form av prototyper som gjordes i programmet GUIDE. Logiken som byggdes upp i programmet bestod av tillståndsmaskiner och med boolsk logik samt if- och while-slingor. / The technical systems that compete for drivers’ attention in cars and trucks are increasing both in numbers and complexity. This may not be a problem on a straight and sound highway but definitely decreases the focus on the actual driving and if something unexpected was to happen there could be dangerous consequences, due to too much distraction and information overload. The purpose of the project was to develop a system to present only relevant and desired information to drivers of trucks and busses in critical traffic situations, for the Swedish truck manufacturer Scania. This will enable the driver to focus more on the driving thus creating a safer and more comfortable driving situation. On one hand the system had to detect what type of traffic situation the truck is in. On the other hand it had to determine what type of information would be suitable for the driver in that situation. With a literature study, statistics, interviews and the authors’ judgments as a basis the project first identified a number of tasks (like phone calls and occurring warnings) that can take place in the cab of a truck and then assess how much they respectively would raise the workload of the driver. The same was done for a number of common traffic situations that were considered as critical and demanded more attention than just driving straight ahead. All these tasks and situations were graded on how much they would raise the load on the senses most used in a driving situation: visual, auditory, motor and cognitive. Matrices were made cross-referencing the tasks and situations with the grades on each modality and was used as the basis for the three concepts for the system that was developed. The concepts called Jigsaw, Fever and Three’s a crowd were evaluated in a workshop at Scania and the first two were realized in the form of prototypes which were made in the software GUIDE. The logic was made up of state machines and Boolean operators and if- and while-conditions.

The intention of this thesis is to take a closer look at the information practices of SFI students, a group that is not researched much in regards to their behavior of handling, processing and searching for information and news. This was done using a survey that was sent out to 90 students at an SFI school and it resulted in 59 students answering, furthermore this empirical data was then analyzed using Reckwitz (2002) basic ideas about practice theory, further built on Shove, Pantzar & Watsons (2012) thoughts on the different concepts, as well as Savolainen's (2007, 2008) thoughts on information practice. Findings show that a majority of the respondents search for both information and news with the help of the internet, and furthermore is sharing as well as receiving information and news to and from others of great importance. The study also finds that the respondents think of information as knowledge and learning, and that information and news is something that can be helpful in regards to being aware of ones surroundings and the rest of the world. Findings show as well that the global COVID-19 pandemic has had an impact in regards to how the respondents search for information and news, and how they perceive it.

Målet med examensarbetet är att ta fram en lista på åtgärder vilka är ämnade åt att förbättra dokumenthanteringen och informationslagringen på Arcona, samt förbättra tillgängligheten av relevanta dokument och information.Åtgärderna ska ha en inbördes prioriteringsordning och vilka eventuella krav som ska ställas på förekommande system ska undersökas. Fokus ligger på erfarenhetsåterföring genom dokumentation och informationshantering.Vid genomförandet av projektet tillämpas Quality Function Deployment (kundcentrerad planering). Med utgångspunkten hos produktionsledarrollen har kundönskemål samlats och tolkats för att sedan presentera adekvata förslag på förbättringsåtgärder som uppdragsgivaren kan tillämpa. Resultatet innefattar en lista på åtgärder rangordnat efter föreslagen preliminär prioritering där vi högst upp finner kortfattat bland annat:- Att förstärka medarbetarnas medvetenhet kring rutiner och var de hittar särskildadokument & information.- Ett betygsättningssystem för underentreprenader som anlitas av Arcona AB.- Framtagandet av specifikt listade dokument.- En rutin för erfarenhetsåterföring som är återkommande i olika delar av produktionen.Information om vad varje punkt innefattar återfinns i rapporten. / The aim of the thesis work is to, with the role of the production managers role and function in focus, bring forth a list of suggested actions on how management of documents and information can improve and how relevant documents and information can be made more accessible. The suggested actions shall be arranged in a prioritized manner and the work shall investigate on the eventual requirements of such a system that can manage the documents/data adequately. Focus have been on utilizing experience feedback through documentation and information management. The method QFD (Quality Function Deployment) has been applied during the thesis work.The customer requirements/needs of the co-workers, primarily the productionmanagers, have been collected and interpreted to later on present adequate suggestions of action of improvement that the employer can apply.The result contains a list of actions arranged based on most highly to least highly recommended action to implement. At the top, we find amongst other actions:- To reinforce the co-workers knowledge about routines and whereabouts of specificdocuments & information.- A score-based rating system to be able to rate subcontractors that has been hired byArcona AB.- The production of certain listed documents.- A routine of documenting experience feedback that comes continuously in specific v stages of the production. Information regarding what every action includes is found inside of the thesis.

The construction industry is in constant development and is currently in a transition period from traditional planning carried out in 2D format to a predominantly digitalizedplanning in 3D. Previous research shows that this leads to varying ways of saving and managing building information. This, in turn, creates difficulties in communication between various construction actors as transfer between different information formats runs the risk for information losses. A critical part in renovation, remodeling and extension projects is the handover of As-built documents to various phases, where information losses can occur. The purpose of the study was to examine the communication around project information, from the production of existing As-builtdocuments to how they are used during planning in reconstruction projects. The goal was therefore to investigate how losses in the information flow can be minimized. The study has been carried out qualitatively using three methods; document study, interview and case study. The study included a total of seven interviews. Four interviews were made with facility managers from different companies, as well as three project planners with knowledge and experience in renovation, remodeling, and extension projects. Perceptions and experiences were collected about the management of building information and communication between facility managers and designer with the help of interviews. This is presented in the form of diagrams and quotes that map out the respondents' perceptions. The result shows a varied way of working with As-builtdocuments in renovation, remodeling, and extension projects. The formats of the documents vary between PDFs, 2D CAD and 3D models. All facility managers see a future in working with digital 3D models, however, these have reached different stages in their development towards that. Analysis of the results shows that facility managers can be categorized into three different digitalization levels based on their way of working. Three out of four managers express that there are information and communication gaps in renovation, remodeling, and extension projects, which the reason for varies between them. The answers indicate that the problems are projectdependent and that the reason for this can be based on different aspects, but it is mostly due to information losses and that the information is incorrect. In the interviews, the most critical actor, according to the administrators, was identified as heating, ventilation, and air condition (HVAC). Supplementary interviews were conducted to gain their perspectives. Based on the interview responses, a case study was carried out to investigate how information management can be optimized. It was done using visual programming in collaboration with the company Zynka BIM. The result showed that BIM planning, in accordance with the case study, could be carried out with the working methods of all investigated managers. Depending on the property manager's digitization level, the need for manual work is affected. / Byggbranschen är i konstant utveckling och är för nuvarande i en övergångsperiod från traditionell 2D-projektering till en övervägande digitaliserad projektering i 3D. Tidigare forskning visar på att övergången medför varierande sätt att spara och hantera byggnadsinformation. Det skapar i sin tur svårigheter i kommunikationen mellan diverse byggnadsaktörer. En kritisk del i renoverings-, ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt (ROT-projekt) är överlämning av relationshandlingar till olika faser, eftersom informationsförluster kan uppstå. Syftet med studien var att undersöka kommunikationen kring projektinformation. Undersökningen sträckte sig från framtagning av befintliga relationshandlingar till hur de hanteras under en ROT-projektering. Målet var därmed att utreda hur man kan minimera förluster av projektinformation i kommunikationsflödet.  Studien utfördes i kvalitativ karaktär med hjälp av tre metoder; dokumentstudie, intervju och fallstudie. Studien innefattade totalt sju intervjuer. Fyra intervjuer var medfastighetsförvaltare från olika företag och tre med projektörer, alla med kunskap och erfarenhet inom ROT-projektering. Med hjälp av intervjuer samlades uppfattningar och upplevelser in om hantering av byggnadsinformation samt kommunikation mellan förvaltare och projektörer. Det harpresenterats i form av diagram och citat som kartlägger respondenternas uppfattningar.Resultatet visade ett varierat arbetssätt med relationshandlingar i ROT-projekt. Arbetssättet som användes visade sig ha ett samband med hur digitaliserat företaget är.Samtliga förvaltare angav att de ser en framtid i att arbeta med digitala 3D-modeller,däremot har de kommit olika långt i sin utveckling dit. Analys av resultaten visade attfastighetsförvaltare kan kategoriseras i tre olika digitaliseringsnivåer baserat på deras arbetssätt. Tre av fyra förvaltare uttryckte att det finns informations- ochkommunikationsbrister i ROT-projektering, varav orsaken mellan de varierar. Svaren tyder på att problemen är projektspecifika och att orsaken kan grunda sig i olika aspekter, men det beror till största del av informationsförluster och att informationen är felaktig. I intervjuerna identifierades den mest kritiska aktören, enligt förvaltarna, till ventilation, värme och sanitet (VVS). Kompletterande intervjuer utfördes för att ta del av deras perspektiv. Utifrån intervjusvaren utfördes en fallstudie för att undersöka hur informationshantering kan optimeras. Det gjordes med hjälp av visuell programmering i samarbete med företaget Zynka BIM. Resultatet visade att BIM-projektering, i enlighet med fallstudien, gick att utföra med samtliga undersökta förvaltares arbetssätt. Beroende på fastighetsförvaltarens digitaliseringsnivå påverkas behovet av manuellt arbete.

Introduction Digital databases and libraries have for the last 20 years become ubiquitous tools in the philological study of ancient texts. While these databases provide easy access to texts, critical information is often lacking. One example of that is information regarding conjectures and conjectural emendations in the texts. A number of projects in recent years have aimed to collect conjectures in a digital format and present them online, but none have so far been aimed at Ancient Greek philology. To further develop this area of research it is the aim of this thesis to illustrate how conjectures on Ancient Greek literature can be collected and presented in a digital context to fulfil the information needs of philologists. Method Semi structured interviews were conducted with philologists at Uppsala University, University of Oslo and Oxford University. The interviews were tape recorded and the transcripts of the interviews formed the data for analysis. Analysis Qualitative analyses were carried out on the data. To analyse the information needs of the philologists, theoretical approaches found in hermeneutics and information scientific research on the interaction of library professionals and philologists were used. Results It was found that the information needs of philologists varied depending on their professional orientations, e.g. if they were focused on textual criticism, reception studies, ancient or medieval philology. In the interviews it became clear that the use of digital tools varied somewhat between the philologists. The interviews also showed that there are a number of active projects aimed at producing digital critical editions. University and other research libraries are generally where information on proposed conjectures can be found. Conclusion Generally the philologists expressed a need for easier access to the reasonings behind conjectures. Searching for such information is time consuming because it has not been recorded with the same scholarly rigor as other kinds of information. The establishment and online publication of bibliographic records is a first step to amend this need. Current open-source projects aimed at producing digital critical editions can form the basis for further developments in the field. Since research libraries are where information on conjectures can be found, they play an important role in making this information accessible. Further interaction between philology scholars and library professionals is encouraged in order to identify where information can be found and how it can be digitized and made accessible. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Digitalisering av byggnadsinformation är ett viktigt verktyg för att uppnå effektivareinformationshantering inom förvaltning. Bristande kommunikation inom bygg- ochförvaltningsprocessen kan kosta upp till 60 miljarder kronor årligen. BIM är en förkortning förbyggnadsinformationsmodell och implementering av tekniken inom förvaltning innebärminskade informationsförluster, vilket ger besparing i tid och resurser. Tekniken används mestinom projekterings- och produktionsskedet, därefter minskas användningen av BIM-modellerinom förvaltningsskedet.Syftet med rapporten är att ta reda på hur fastighetsbolag i dagsläget använder sig av BIM ochdigitalisering inom förvaltning samt undersöka vilka områden som kan utvecklas. Rapportenär avgränsad till fem digitaliseringstekniker: Digital Tvilling, Laserskanning (Scan-to-BIM),Common Data Environment (CDE), Augmented Reality (AR) och Internet of Things (IoT).Rapporten är baserad på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer utförda med sex aktörerfrån olika företag. Genom intervjustudien undersöks hur dessa tekniker i kombination medBIM kan förbättra informationshanteringen inom förvaltningsskedet.Resultatet visar att användningen av BIM inom förvaltningen är låg i dagsläget. Detta då detfinns en ovilja samt brist på kunskap angående ämnet. Resultatet visar även att det finns storpotential till förbättring med implementering av BIM och digitalisering inom förvaltningen.Med BIM och digitalisering får informationen potential till högre kvalité samt bättre struktur,dessutom tillgängliggörs flera möjligheter av automatisering inom förvaltningen.Behovet av uppdaterad samt strukturerad byggnadsinformation inom förvaltningen ökarständigt. BIM är grunden för digitaliseringen inom förvaltning. Desto bättre kännedomförvaltare har om sina utrymmen och byggnadsinformation, desto mer digitala teknikerkommer kunna tillämpas inom förvaltningen. På detta vis möjliggörs potentialen tillutveckling inom förvaltning. / Digitization of building information is an important tool for achieving more efficientinformation management within facility management. Lack of communication in theconstruction- and facility management process can cost up to 60 billion (SEK) annually. BIMis an abbreviation for Building Information Modeling and implementation of the technology inthe facility management means reduced information losses, which provides savings in timeand resources. The technology is mostly used in the design- and construction phase, afterwhich the use of BIM models in the facility management phase decreases.The purpose of the report is to find out how facility management organizations currently useBIM and digitization in facility management, and also examine potential areas ofimprovement. The report is limited to five digitization techniques: Digital Twin, Laserscanning (Scan-to-BIM), Common Data Environment (CDE), Augmented Reality (AR) andInternet of Things (IoT). The report is based on literature studies and qualitative interviewsconducted with six respondents from different companies. The interview study examines howthese techniques in combination with BIM can improve information management within thefacility management phase.The result show that the usage of BIM in facility management is low as of today. This is due toreluctance and a lack of knowledge about the subject. The result also reveals that there is a lotof room for improvement in facility management with the implementation of BIM anddigitalization. With BIM and digitization, information has the potential for increased qualityand better structure, as well as various possibilities for automation options within the facilitymanagement.The need for advanced and well-structured building information within facility management isconstantly increasing. BIM is the foundation for digitization in facility management. Thebetter the managers' knowledge of their areas and building information, the more digitaltechnologies can be used in facility management. In this way, the possibility for facilitymanagement development is thus made possible.