The purpose of this survey was to discern possible similarities and difference between how teachers in preschool and pre-class respond to children’s own initiative out of a power perspective. The results of this study is collect by observations that we have done in free and planned activity in both preschool and pre-class as well as a few interviews with some of the teachers. The results have shown that teacher’s responses to children’s own initiatives in preschool and pre-class to most part is similar, despite the difference in their commission. The biggest differences are that teachers in preschool prioritize children’s care before allowing the children to pursue their own initiatives, which haven’t emerged from the observations in the pre-class. Another difference is that the teachers in pre-class are more flexible during the planned activities and utilize the children’s own initiatives.

Syftet med detta arbete är att belysa vilken typ av språkbruk används av lärarna/pedagogerna då de samtalar med barnen, beroende på genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts är en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vår studie i en förskola och en skola för att sedan jämföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har även intervjuat lärarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrågor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfälle för att se om samtalens utformning varierar beroende på de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan. Skillnaderna i samtalens utformning visade var små ur ett genusperspektiv i båda verksamheterna. Däremot framkom skillnader i initiativtagande till samtal från barnen i relation till genus men även från lärarna och pedagogerna gentemot barnen.

An internal conflict within the Swedish party “Feministiskt initiativ” (Fi) has been recognized since the party was established in 2005. The conflict has come to be about exactly what kind of feminist politics they shall engage. Because of this, the party have received criticism. The party is perceived to be ideologically divided. The purpose of this specific essay is to examine how the ideological fragmentation is visualized in their common principle program from 2015. The question formulation for this essay is the following: What kind of ideological feminist approaches can be traced to the 2015 principe program of Fi? The method used in this study is a qualitative text analysis with the ideal types: liberal feminism, socialist feminism, radical feminism, queer feminism and black feminism. The result of the study shows that there are plenty of signs of queer feminism, black feminism and socialist feminism while liberal feminism and radical feminism appears more less. The conclusion is that the ideological fragmentation is clearly visible in their principle program from 2015 as the different feminist approaches occur, even as the rate of different approaches differs.

The aim of this research is to better understand children´s participation in the circle-time. The data has been collected through five observation periods at a preschool with children between the age 3-5. The collected data has been analyzed with Shier (2009) pathways to participations. The pathway consists of five levels. The results in the research showed that the preschool teachers reached three levels of Shier´s pathways to participation. It also showed that the preschool teacher´s often made the children participants of the circle-time and used the children´s initiatives when it was possible.

<p>Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor. Dessa teman sammanställdes till en lista över sätt att initiera/underlätta proaktiva beteenden. Undersökningen nyanserar bilden av proaktivitet som en egenskap med både positiva och negativa aspekter, samt ger exempel på dispositionella, kognitiva och emotionella faktorer som kan tänkas leda till initiativtagande beteenden.</p>

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor. Dessa teman sammanställdes till en lista över sätt att initiera/underlätta proaktiva beteenden. Undersökningen nyanserar bilden av proaktivitet som en egenskap med både positiva och negativa aspekter, samt ger exempel på dispositionella, kognitiva och emotionella faktorer som kan tänkas leda till initiativtagande beteenden.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan. Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text. Syftet med studien är att undersöka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014. 269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys. Vidare studerades 40 artiklar av dessa med kvalitativ textanalys bestående av delar ur den semiotiska begreppsapparaten. Empirin utgörs av artiklar författade under 2014-01-01 till 2014-09- 14 av de politiska kommentatorerna: Lena Mellin Aftonbladet, K-G Bergström Expressen, Göran Eriksson Svenska Dagbladet, Ewa Stenberg Dagens Nyheter. I de fyra politiska kommentatorernas rapportering förekommer det bland annat myter, symboler och metonymer när de gestaltar den politiska sfären. När Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas görs detta oftast i stark anknytning till ämnena feminism och invandring. Förutom dessa är ekonomi ett ämne som aär starkt representerat i de studerade texterna. Eftersom den höga frånvaron av andra politiska ämnen är påtaglig när partierna gestaltas så kan partierna uppfattas ha en snäv politik, det vill säga enbart engagera sig i mycket få frågor, som ett resultat av den politiska kommentatorns gestaltning. Studien visar att de fyra politiska kommentatorerna verkar ha ett liknande sätt att gestalta politiska partier på. Den bild av partiernas politik som publiken blir presenterad för av de politiska kommentatorerna kan dessutom uppfattas som verklighetstrogen eftersom den journalistiska gruppen framstår som en expertkälla inom ämnet politik. Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas som enfrågepartier och avvikande i det svenska politiska klimatet. Tack vare att de politiska kommentatorernas gestaltningsmakt och dagordningsmakt i framingprocessen visar sig vara stark i denna studie har gestaltningen troligtvis stor påverkan på sin publik.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter. Kampdiskursen fokuserar på kampen för partiet att ta sig in i Riksdagen, Ledardiskursen fokuserar på ledaren som leder partiet framåt och jämställdhetsdiskursen pekar på den drivkraft som partiet avbildas med som sägs understödja kampen och legitimerar partiet i våra ögon. Vi fann att kampdiskursen står som en dominerande diskurs till de andra. Dessa diskurser framträder i de artiklar vi låtit studera och bygger likt en grund för en bild som media återger om partiet för oss medborgare som läser tidningarna. Studiens betydelse är av den nivå att medias framställning har intryck på oss varpå en framställning av ett parti måste studeras för demokratins säkerhet och framväxt.

Denna masteruppsats är en sociologisk diskursanalytiskt inspirerad undersökning av Feministiskt Initiativs partiprogram. Undersökningen syftar till att se på den världsbild som målas upp i partiprogrammet utifrån termer om invävning och omvälvning. Både gällande politiska diskurser och avseende människan som varelse. Undersökningens frågeställningar är: 1) Vilken verklighet konstrueras i Feministiskt Initiativs partiprogram avseende, a) politik, b) världen, c) människans jämställdhet? 2) Hur kan de konstruktionerna förstås utifrån ett perspektiv av omvälvning eller invävning? Utöver det spåras också konturerna av en normgestalt som utgör modellen för hur den jämställda personen bör vara, eller vem man bör sträva efter att vara för att kunna få uttala sig som en sådan. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i partirogrammets inledningstext som getts en särskild vikt, och har utgjort stommen för undersökningen. Resten av programmet, såväl till sin utforming, omfattning och direkta formuleringar, har fungerat som stödjande och fördjupande av de tolkningar som görs utifrån inledningstexten. De världsbilder som framträder har analyserats utifrån sociologiska teorier kring identitet, kön, makt, och politik. Utifrån det görs analyser kring huruvida programmets världsbild kan ses som försöka inväva perspektiv i den etablerade ordningen, eller försöka omvälva den. Resultatet visar på att det inte finns en direkt enhetlig världsbild i partiprogrammet, utan snarare liknande slitningar som återfinns i den feministiska teoridebatten. Dock finns det ett stark fokus på kön som en överordnad politisk utgångspunkt, och kopplingar till en etablerad upplysnings- och frigörelsetradition. Partiprogrammet går också att tolka som sprunget ur modernitetens identitetsprojekt. Det finns också en relativt stark tendens som betonar vikten av formell kunskap och utbildning för att frigöra människans potential. Min analys av den jämställda personen pekar på att det är en bildad och kulturell person som på ett distanserat vis kan se och avslöja diskriminerande strukturer. Det är de perspektiven som bör vävas in i den etablerade politiska diskursen och de personerna som ska placeras in på den etablerade politiska arenan. Avslutningsvis pekar uppsatsen ut fler olika riktningar som kan undersökas vidare, framförallt kring hur förhandlingar kring världsbilder och utsagopositioner kan föras inom inom en politisk rörelse, i bredare bemärkelse. / This master degree paper is a sociological investigation of the political platform from the Swedish party Feministiskt Initiativ (feminist initiative). The paper is made with an discourse theoretical influence, aiming to explore the views of the world that are constructed in the platform, in terms of overturning and integrating, in regards of political discourses and the human as a being. The papers handle the research questions 1) What pictures of reality is constructed in the political platform regarding a) politics, b) the world, c) human equality? 2) How could those constructions be understood in terms of overturning or integration? Besides that does the paper aim to trace the outline of a role model for the equal person in the platform: how should one be, and who should one strive to be, in order to get the authority to speak on equality issues? The main focus for this paper is the opening text in the platform, which serves as the foundation of this investigation. The rest of the program, form as well as content, serves as supporting and a way to deepen the analysis made from the introductory text. The view of the world as it appears in the platform has been analysed with mainly sociological theories regarding identity, gender, power and politics. According to those views is the question raised whether the view of the world in the platform can be seen as a way to integrate new perspective in the current order of things, or rather to overturn the same. The findings indicate that there is not one uniform view of the world in the platform, but several, which also can be found in the feministic academic debate. There are however a main focus on gender as political subject, and a strong connection to an emancipatory and liberating tradition. There is also a tendency in the platform to stress the importance of formal knowledge and education as tools to see trough discriminating structures, to set the human potential free. My analysis point to an outline of the equal person as a literate and cultivated person, and that it is that kind of person that the platform recommends us to integrate in the established political arenas. Lastly, the paper points towards several directions for further investigation, mainly about how negotiations regarding views of the world and spokes position are made in a political movement, in its wider sense.