<p>Syftet med detta arbete är att studera orsakerna till varför alltfler elever tycker att matematiken är tråkig under grundskolans senare del. Finns det något gemensamthos dessa elever? Hur kan man motverka att de drabbas av "mattetristessen"? Det är dessa två frågor detta arbete berör. </p><p>Metoden som använts är dels en kvantitativ som består av elevenkäter men även en kvalitativ del där jag har intervjuat tio elever. Dessutom har en litteraturstudie bedrivits. </p><p>Resultatet visar att den främsta orsaken till att eleverna år 7-9 tycker att matematiken är tråkig, är att de inte längre hänger med. De tycker att matematiken blivit för svår. Matematiksvårigheterna i sig kan relateras till elevens personlighet, matematikens ämnesinnehåll samt inlärningsmiljön. </p><p>Genom att ta hänsyn till elevens personliga sätt att lära, låta eleverna få tid på sig att befästa nya kunskaper samt verka för ett positivt klassrumsklimat, ökar också chansen att eleverna "hänger med". Det innebär att den negativa cirkeln kan brytas och matematiken i sig blir roligare.</p>

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.

Syftet med detta arbete är att studera orsakerna till varför alltfler elever tycker att matematiken är tråkig under grundskolans senare del. Finns det något gemensamthos dessa elever? Hur kan man motverka att de drabbas av "mattetristessen"? Det är dessa två frågor detta arbete berör. Metoden som använts är dels en kvantitativ som består av elevenkäter men även en kvalitativ del där jag har intervjuat tio elever. Dessutom har en litteraturstudie bedrivits. Resultatet visar att den främsta orsaken till att eleverna år 7-9 tycker att matematiken är tråkig, är att de inte längre hänger med. De tycker att matematiken blivit för svår. Matematiksvårigheterna i sig kan relateras till elevens personlighet, matematikens ämnesinnehåll samt inlärningsmiljön. Genom att ta hänsyn till elevens personliga sätt att lära, låta eleverna få tid på sig att befästa nya kunskaper samt verka för ett positivt klassrumsklimat, ökar också chansen att eleverna "hänger med". Det innebär att den negativa cirkeln kan brytas och matematiken i sig blir roligare.

Sammanfattning/Abstract Sander, Emelie (2018). Kommunikationsstödjande inlärningsmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen med detta examensarbete är att fler skolor ska se till den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning. Att skolor och pedagoger kan använda sig av Julie Dockrells et al (2015) observationsprotokoll vid olika placeringar av till exempel material och möbler inom klassrummet för att hjälpa elever med språkstörning så mycket det går inom ramen för den fysiska inomhusmiljön. Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att få en inblick i hur den fysiska miljön är utformad för elever med språkstörning i årskurs 1–3. Hur bör den fysiska miljön vara utformad utifrån aktuell forskning inom språkutvecklande arbete och hur upplever pedagoger vad som fungerar i klassrummet. I arbetet vill jag observera klassrumsmiljön utifrån Dockrells (2015) observationsprotokoll, utifrån detta vill jag sedan undersöka och synliggöra vilka anpassningar av miljön som lärarna upplever som framgångsrika för elever med språkstörning. Målet med undersökningen är att på sikt kunna handleda pedagoger kring arbetet med den fysiska miljön för att stödja elever med språkstörning på bästa sätt. Preciserade frågeställningar • Hur bör lärare utforma den fysiska inomhusmiljön utifrån tillgänglig forskning för att stödja elever med språkstörning? • Hur resonerar lärare kring den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning? 3 Teori Teorin i arbetet grundar sig på det sociokulturella perspektivet där interaktion, kommunikation och samspel mellan individer och miljö spelar stor roll för språkinlärningsmöjligheter. Metod I uppsatsen kombinerades systematisk observation utifrån ett protokoll och semistrukturerade intervjuer. Resultat Resultatet visar på att i de observerade klassrummen används en kommunikationsstödjande inlärningsmiljö men lärarna är inte medvetna om forskningen. Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att som pedagog vara medveten om vad som gynnar klassen i helhet och speciellt elever med språklig sårbarhet, till exempel språkstörning när det gäller inlärningsmiljön. Att hur jag som pedagog kan stödja den processen är viktig. Speciallärarens roll i detta är att hitta relevant forskning som stödjer en god kommunikationsmiljö, till exempel från Dockrell (2015) och hjälpa lärarna att se att forskningen finns och hur den kan användas på bästa sätt.

Syftet med denna studie är att belysa hur mellanstadielärare i årskurs fem inleder sina lektionergenom att beskåda uppstartens tio första minuter. Fokus har varit lärarnas ledarskap under denna process där strukturen, kroppsspråket och lärarnas engagemang har studerats och dess inverkanpå elevgrupperna. Dessutom har lärarnas medvetenhet kring uppstart och deras syn på ledarskap i uppstartsprocessen även undersökts. Med utgångspunkt i syftet har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare aktuell forskning om ledarskap samt använt de klassiska ledarstilarna och den auktoritativa fostransstilen som grund för uppsatsens teoretiska förankring.   Studien har en kvalitativ forskningsansats, där observationer och parintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis har två elevgrupper i årskurs fem samt deras sex lärare i de tre kärnämnen, svenska, matematik och engelska observerats. I anslutning till det genomfördes parintervju med de sex mellanstadielärarna. Studiens resultat utgörs av observationer ställt emot lärarnas resonemang kring medvetenheten om ledarskapets effekt i uppstarten och dess inverkan på elevgrupperna.   I enlighet med studiens resultat kännetecknas uppstarten av två faser, där den ena innebär att eleverna ska infinna sig på sina platser och hitta sitt fokus och den andra där läraren presenterar lektionen. Beroende av lärarnas ledarskap, tydlighet, förmåga att vara konsekventa och engagemang i uppstarten tar det olika lång tid för eleverna att inta sina platser och finna fokusinnan lärtillfället kan börja. Strukturen i uppstarten är av stor vikt likaväl som lärarens förmåga att ha ett positivt förhållningssätt och behålla ett lugn. Lärarens ledarskap från start anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och arbetsro. Att ledarskapet präglas av en auktoritativ fostransstil är en fördel och resulterar i ett effektivt lärande.

Detta är en kunskapsöversikt som redogör om olika metoder för att nå vad en god klassrumsmiljö är och vad det innebär. Denna kunskapsöversikt är baserad på frågeställningarna Vad skapar en god klassrumsmiljö för bild? och Vilka faktorer påverkar dynamiken mellan lärare och elever? I vår sökprocess har vi använt oss av databaserna Eric, ERC samt Swepub. Utifrån en bred pedagogisk utgångspunkt har vi analyserat forskning kring vad det innebär att ha en god klassrumsmiljö, och vilken betydelse den kan ha för bildundervisning i högstadiet. Baserat på frågeställningarna har det möjliggjorts att ta del av olika sätt att behandla och arbeta för en god klassrumsmiljö samt faktorer som påverkar dynamiken mellan lärare och elever. Forskningen berör ämnen som lärarens roll, innovativa lösningar, strategier, miljö och design. Vårt jobb är att angripa frågeställningarna från flera olika håll, för möjligheten  att få  en  variation på att forskningen gett resultat.  Bild är det ämne som är i vårt fokus, men många av strategierna och lösningarna går att applicera på mer än bara bildämnet.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelevers aktivitetsmönster påverkas i samband med studier hemifrån genom fjärr- och distans. En kvantitativ, deskriptiv studie utfördes för att samla in data genom en egenkonstruerad enkät. Det var totalt 10 frågor och enkäten skapades med inspiration från det arbetsterapeutiska instrumentet bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS). Studien tillämpade en blandning mellan ett bekvämlighetsurval och snöbolls urval. 37 gymnasieelever deltog i studien. Data analyserades i mjukvaruprogrammet Statistical Package for the Social Science (SPSS), resultat presenterades genom deskriptiv statistik. Resultatet visar att gymnasielever föredrar studier i skolan över studier genom fjärr- och distans. Det framkommer att deltagarna spenderar mer tid på studier utöver lektioner (läxor, inlärning, uppgifter etc.) när de studerar genom fjärr- och distans än vad de vanligtvis gör när de studerar i skolan. Slutsatsen för studien är att fjärr- och distansstudier har en påverkan på gymnasieelevers aktivitetsmönster. / The purpose of the study was to investigate how high school student’s patterns of activity is affected in connection with studies through distance from home. A quantitative, descriptive study was performed to collect data through a self-designed questionnaire. There was a total of 10 questions and the questionnaire was created with inspiration from the occupational therapy instrument assessment of adaptations in the school environment (BAS). The study applied a mixture between a convenience selection and a snowball selection. 37 high school students participated in the study. Data was analyzed in the software program Statistical Package for the Social Science (SPSS), results were presented through descriptive statistics. The results showed that high school students prefer studies in school over studies through distance. It appears that the participants spend more time on studies in addition to lessons (homework, learning, assignments, etc.) when they study by distance than they usually do when they study in school. The conclusion is that distance studies have an impact on high school student’s patterns of activity.

In later years, a number of simulation platforms has utilized video games as training grounds for designing and experimenting with different Machine Learning algorithms. One issue for many is that video games usually do not provide any source code. The Unity ML-Agents toolkit provides both example environments and state-of-the-art Machine Learning algorithms in an attempt solve this. This has sparked curiosity in a local game company which wished to investigate the incorporation of machine-learned agents into their game using the toolkit. As such, the goal was to produce high performing, integrable agents capable of completing locomotive tasks. A pilot study was conducted which contributed with insight in training functionality and aspect which were important to producing a robust behavior model. With the use of Proximal Policy Optimization and different training configurations several neural network models were produced and evaluated on existing and new data. Several of the produced models displayed promising results but did not achieve the defined success rate of 80%. With some additional testing it is believed that the desired result could be reached. Alternatively, different aspect of the toolkit like Soft Actor Critic and Curriculum Learning could be investigated. / På senare tid har ett handfull simulationsplattformar använt datorspel som en träningsmiljö för att designa och experimentera med olika maskininlärningsalgoritmer. Ett problem för många är att dessa spel vanligtvis inte tillhandahåller någon källkod. Unity ML-Agents toolkit ämnar lösa behovet genom att erbjuda befintliga träningsmiljöer tillsammans med de senaste maskininlärningsalgoritmerna. Detta har väckt intresset hos ett lokalt spelföretag som vill undersöka möjligheten att integrera maskininlärda agenter i ett av deras spel. Som följd formulerades målet att skapa högpresterande och integrerbara agenter kapabla att utföra lokomotoriska uppgifter. En förstudie genomfördes och tillhandagav nyttig information om träningsfunktionalitet och kringliggande aspekter om att producera robusta beteendemodeller. Med hjälp av proximal policyoptimering och olika träningskonfigurationer skapades modeller av neurala nätverk som utvärderades på befintlig respektive ny data. Flertalet modeller visade lovande resultat men ingendera nådde det specificerade prestandamålet på 80%. Tron är att med ytterligare tester hade ett önskat resultat kunnat bli nått. Fortsättningsvis är det även möjligt att undersöka andra lärotekniker inkluderade i ML-Agent verktyget.