Äldre flerbostadshus i dagens Sverige använder sig av väldigt mycket energi i onödan. Uppvidingehus är ett fastighetsbolag som anser att deras flerbostadshus har en hög energianvändning. Tre områden i Åseda granskas under denna studie för att se ifall ett digitalt energistyrningssystem kan förminska energianvändningen på dessa områden. Resultatet redovisar vilka byggnader som skulle kunna uppnå en lägre energianvändning och ifall det är lönsamt för ett mindre bostadsföretag att investera i ett digitalt energistyrningssystem.

The building sector alone accounts for almost 40% of the total energy demand and people spend more than 80% of their time indoors. Reducing energy demand in buildings is essential to the achievement of a sustainable built environment. At the same time, it is important to not deteriorate people’s health, well-being and comfort in buildings. Thus, designing healthy and energy-efficient buildings is one of the most challenging tasks. Evaluation of buildings with a broad perspective can give further opportunities for energy savings and improvement of the indoor climate. The aim of this thesis is to understand the functionality, regarding indoor climate and energy performance, of a low-energy building. To achieve this, a multi-dimensional approach is used, which means that the building is investigated from several points of views and with different methods. A systems approach is applied where the definition of the system, its components and the border to its environment, is essential to the understanding of a phenomenon. Measurement of physical variables, simulations, and qualitative interviews are used to characterize the performance of the building. Both energy simulation and computational fluid dynamic simulations are used to analyse the energy performance at the building level as well as the indoor climate at room level. To reveal the environmental impact of the low-energy building studied in this thesis the CO2 emissions and embodied energy have been investigated regarding different surrounding energy systems. The evaluated building is situated at the west coast of Sweden and uses about 50% of energy compared to a comparable ordinary Swedish building. The building is well-insulated and an air-to-air heat exchanger is used to minimise the heat losses through ventilation. The houses are heated mainly by the emissions from the household appliances, occupants, and by solar irradiation. During cold days an integrated electrical heater of 900 W can be used to heat the air that is distributed through the ventilation system. According to measurements and simulations, the ventilation efficiency and thermal environment could be further improved but the occupants are mostly satisfied with the indoor climate. The control of the heating system and the possibility for efficient ventilation during summertime are other important issues. This was found through quantitative measurements, simulations and qualitative interviews. The low-energy building gives rise to lower CO2 emissions than comparable buildings, but another energy carrier, such as district heating or biofuel, could be used to further improve the environmental performance of the building. The total energy demand, including the embodied energy, is lower than for a comparable building. To understand the functionality of a low-energy building both the technical systems and the occupants, who are essential for low-energy buildings, partly as heat sources but mainly as users of the technical systems, should be included in the analysis.

Statliga byggnadsminnen är byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska värde är extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt äldre byggnader, är inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta är att hålla ett lämpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lämpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; Skyddsvärme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende på vad den byggnad eller det rum som studeras skall användas till och hur de unika förutsättningarna ser ut just där kan olika metoder vara olika lämpliga. Studieobjektet i den här rapporten är Salsta slott, här har fyra rum studerats för att avgöra vilken metod som skulle kunna passa i respektive rum. Rummen har aningen olika förutsättningar och behov vilket ger en bra grund till att kunna se hur de skiljer sig vad det gäller lämpliga metoder.

Klagomål på damm och smuts i skolmiljöer är vanligt förekommande. Detta arbete syftar till attundersöka hur mycket deponerat damm som finns på olika ytor i skolsalar, hur en professionell städkonsulent bedömer städningen i relation till tekniska mätningar av deponerat damm, hur snabbten yta återsmutsas efter storstädning samt eventuella hälsoeffekter. Vid denna undersökning har vianvänt inomhusenkäten MM060 NA Sp1 för att fånga upp elevernas rapporterade symtom ochupplevelsen av städningen samtmätt deponerat dammmed gelfiltertjep (BM-Dustdetector). Mängden deponerat damm varierar kraftigt mellan olika skolor, sannolikt beroende på varierandepersonbelastning, lokalernas utformning samt städrutiner. Undersökningen ger visst stödför att mängden deponerat dammrelateras till upplevelsen av städkvaliteten men förhållandet bestäms ävenav många andra faktorer. Generellt uppmäts högre halter av deponerat damm på ytor som inte underhållsstädas. Storstädningen reducerar halten av deponerat damm påtagligt men återsmutsningsker snabbare där belastningen och nedsmutsningen är större. Det finns vissa samband mellan hur enprofessionell städkonsulent värderar städningen, främst golvstädningen, och uppmätta halter avdeponerat damm men sambanden är inte särskilt starka. Elever som besväras av ”damm och smuts” samt”instängd (dålig) luft” rapporterar signifikant fler symtom relaterat de icke besvärade. Exponeringför enbart besvärande damm och smuts medför en signifikant ökad frekvens av allmänsymtom, slemhinnesymtom, främst ögonbesvär, samt hudsymtom.Resultatet från denna studie pekar på att man trots alla påverkande faktorer ser en viss hälsoeffekt relativt till förekomst avdamm och smuts. Då cirka var fjärde skolelev bedöms ha någon typ av allergi är det väsentligt attskolmiljön är så ren som möjligt. Förhållandena kan sannolikt förbättras genom en ökad ochförbättrad städning / Complaints about dust in school environments are frequent. This work aims to investigate the amount of dust deposit on different horizontal surfaces in class rooms, how a professional cleaning consultant assesses cleaning in relation to measurements of dust deposit and how quickly a surfacebecomes filthy again after thorough cleaning and health effects. In this investigation we used the questionnaire MM060 NA Sp1 to estimate the students’ symptoms and experience of cleaning andmeasures deposit dust with BM-Dustdetector. The amount of dust deposit varies vastlybetweenschools probablydue to varying number of persons, the geometry of the rooms and cleaningroutines. The investigation supports the idea that the amount of dust deposit relates to the experience of the quality of cleaning but the relation is also dependent of manyother factors. Larger amounts of dust deposit are generally found on surfaces not normally cleaned. Thorough cleaning reduces considerably the dust deposit but it regrows quicklywith high loading of persons. There exist some relations between the association of the cleaning by a professional cleaning consultant, especiallycleaning of the floor, and measured amount of dust deposit but the relations are not very strong.Students complaining of “dust and dirt” and “stuffy, bad air” report significantly more symptoms than the reference group. Exposure to only “dust and dirt” gives more, general symptoms and more mucous membrane and skin symptoms. The results from this study indicate a health effect from “dust and dirt”. One out of four Swedish students have some form of allergies. It is thereforenecessary to have a clean school environment. Presumably good cleaning routines will improve the situation. / <p>ISBN 91-7997-112-1</p>

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Energieffektivisering är en trend som för närvarande genomsyrar hela samhällsdebatten. Politiska reformer för energieffektivisering som genomförs på såväl lokal som global nivå påverkar även hur aktörer inom näringslivet fattar olika beslut. En sektor där påverkan varit speciellt stor är bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stå för närmare 40 procent av samhällets energiförbrukning. Påtryckningar från myndigheter, hyresgäster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar många fastighetsägare att se över sina fastigheters energiåtgång vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för värme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential. Dessa förändringar ställer dock allt högre krav på fastighetsägarnas kompetens vid upphandling av klimattekniska installationer till fastigheterna. Syftet med undersökningen som presenteras i detta arbete har varit att utreda hur branschen för klimatstyrning av fastigheter är uppbyggd och kartlägga upplevda problem i dess struktur. Det empiriska materialet till undersökningen är hämtat från intervjuer med fastighetsägande kunder till företaget Styrvärden Q AB, ett företag i styr- och reglerbranschen. I rapportens slutsatser konstateras att branschen för klimatstyrning byggs upp huvudsakligen av fyra strategiska grupper som tillsammans formar en mycket statisk branschstruktur med strikt avgränsade ansvarsområden. Bland de identifierade branschproblemen återfinns en intressekonflikt mellan aktörer inom byggprojektledning respektive förvaltning, där byggaktörerna vill maximera projektvinsten medan förvaltningen främst bryr sig om driftekonomin. Ett annat problem som identifierats i branschstrukturen är bristfälliga kopplingar mellan projektering och installation, som ofta genomförs av två skilda aktörer. Ytterligare ett branschproblem är att dagens struktur försummar eftermarknadens betydelse, det vill säga marknaden för service och tjänster kopplade till klimatstyrningen. / Energy efficiency is a hot topic in the modern discourse concerning environmental and economic sustainability. The political measures taken on local and global levels affect society in general, and the industrial world in particular. One business sector that has been especially influenced by these trends is the building and construction sector, said to be responsible for about 40 percent of society’s energy consumption. Due to increasingly strict requirements from authorities, tenants and other stakeholders; property owners have begun to adjust their views and policies regarding energy management. Also, thanks to the rapid technological advances within building automation and HVAC-technologies (Heating, Ventilation and Air Conditioning); newly produced buildings obtain ever greater potential for energy conservation. At the same time, these changes set higher requirements for how property owners procure HVAC-systems for their buildings. The purpose of this dissertation has been to investigate the configuration of the so called indoor climate control industry and to identify perceived structural problems within it. The source material for the paper was acquired through a series of interviews in a market research study conducted on behalf of Styrvärden Q AB – a company in the building automation industry. The study concludes that the industry of indoor climate control consists of four strategic groups of players. Together they make up an industry characterized by great rigidity and inflexible zones of responsibility. One prominent industry problem is a conflict between construction project managers and property managers; project managers try to maximize the profit margin for separate projects while property managers mainly care about optimizing their buildings’ net operating income. Another industry problem consists of the weak link between system design and installation, as the two activities are generally carried out by separate contractors. Finally, one problem is found to be that today’s industry structure omits the significance of an aftermarket for maintenance and services related to the indoor climate control systems.

Folkungabygdens pastorat innefattar 32 kyrkor på den östgötska slätten, var av många är landsortskyrkor. Kyrkorna på landsbygden används allt mindre och mindre men trots den minskade användningen kämpar pastoratet med hög energiförbrukning i många av sina fastigheter. Kyrkobyggnaderna kräver fastighetsspecifik energi- och klimatanpassning, något som är tidskrävande och pastoratsorganisationen har svårt att hinna med. Arbetets syfte är att skapa en ökad kunskap och förståelse för existerande energieffektiviserande metoder för specifika kyrkobyggnader samt för kyrkobyggnader i allmänhet. Arbetet fokuserar på två specifika referensobjekt, Svanshals kyrka och Herrberga kyrka. Målet är att framställa två kyrkospecifika handlingsplaner och en generell handlingsplan. Handlingsplanerna ger förslag för metoder som kan minimera energiförbrukningen och säkerställa en god innemiljö i fastigheterna Resultatet av arbetet påvisade vikten av en fastighetsspecifik utredning av energieffektiviseringen, där förutsättningarna för varje enskilt objekt behöver beaktas. Det konstaterades att det finns bristande kommunikation mellan de tekniska installationerna och styrsystemet som bidrar till en förhöjd energiförbrukning i fastigheter med till exempel en installerad avfuktarenhet. Studien påvisar vikten i en kontinuerlig besiktning av kyrkofastigheterna. Vidare resultat visade att åtgärder för att öka luftomsättningen i kyrkorummen kan minimera energiförbrukningen och bidra till en förbättrad innemiljö. Specifika förslag på energi- och klimatanpassade handlingsplaner för Svanshals- och Herrberga kyrka togs fram samt handlingsplaner för en generell hantering av Folkungabygdens kyrkofastigheter. Slutligen kunde det konstateras att ett ökat aktivt arbete med energi- och innemiljöanpassning både kan bevara kyrkorna till nästkommande generationer samtidigt som kyrkornas energianvändning minskar. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Titel: Energieffektivisering och dess påverkan på inomhusmiljön – en fallstudie av en kontorsbyggnad. Syfte: Syftet är att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsbyggnad samt att ta reda på hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En byggnad, benämnd LU1, på Umeå universitet har i samband med en renovering genomgått en rad energieffektiviserande åtgärder. Ett nytt närvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras ända ned på rumsnivå har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men även en rad andra övriga åtgärder har vidtagits. Metod: Diverse mätningar har utförts i byggnaden tillsammans med en enkätundersökning med brukarna. Slutsats: Den specifika energianvändningen för uppvärmning, kyla och fastighetsel är efter energieffektiviseringen cirka 52 kWh/m2/år vilket går att jämföra med 126 kWh/m2/år som var genomsnittet för 123 kontorsbyggnader i en studie utförd av energimyndigheten. Resultat från både mätningar och enkätundersökning visar på att inomhusmiljön är mycket bra efter de åtgärder som utförts. Samtliga bestämmelser och krav har uppfyllts för inomhusmiljön i LU1 och enkätresultaten visar på mycket nöjda brukare. Den enda punkt där ett missnöje visas gäller sammanträdesrummen. / Title: Energy efficiency improvement and its impact on the indoor climate – A case study of an office building Purpose: The purpose is to examine and investigate the results of energy efficiency improvement in an existing office building and to find out how the working staff experience the indoor climate Background: A building, named LU1, at the University of Umeå has been through a series of energy efficiency measures as the building was renovated. A new presence- and pressure controlled air treatment system that adjusts all the way down to a room level has been installed as well as a series of automatic control functions. A series of other measures have also been taken. Method: Measurements have been made as well as a poll amongst the working staff. Conclusion: The specific energy use for heating, cooling and electricity used for building purposes is about 52 kWh/m2/year after the energy efficient measures were carried out, which compares to 126 kWh/m2/year which was the average for 123 office buildings in a study carried out by Energimyndigheten. The results from both the measurements and the poll however indicates that the indoors climate is very satisfactory after the measures carried out. All rules and regulations have been met for the indoors climate in LU1 and the results from the poll demonstrate that the working staff is very satisfied. The only aspect that indicates any dissatisfaction regards the conference rooms.

Intresset kring lågenergibyggnader blir allt större och så kallade passivhus, med god isolering, hög lufttäthet och värmeåtervinning, byggs i allt större utsträckning i Sverige och andra europeiska länder. Vissa frågetecken har dock uppkommit kring inomhusklimatet i husen och risken för både under- och övertemperaturer. En annan viktig aspekt är hur husens egenskaper påverkar värmelasterna och hur detta i sin tur påverkar energiförsörjningssystemet. I detta examensarbete undersöks dessa båda aspekter – värmelastegenskaper och innetemperaturer – i fyra likadana nybyggda flerbostadshus i Falkenberg. Mätvärden från husens tekniska system, inklusive lufttemperaturmätningar i samtliga lägenheter, analyseras. Husen består av totalt 108 lägenheter, värms med fjärrvärme och använder ca 50 kWh/m2 Atemp årligen. Värmelastegenskaperna kännetecknas framförallt av låga effektbehov för både uppvärmning och varmvatten samt relativt stora svängningar över dygnet. Husen tycks vara känsligare för variationer i interntillskott än konventionella hus, vilket leder till regelbundna svängningar i effektbehovet för uppvärmning, med en topp under natten och morgonen. Detta leder till förstärkta svängningar i fjärrvärmenätet, vilket skulle kunna undvikas med hjälp av effektstyrning. Passivhusens stora termiska tröghet talar för en sådan möjlighet. Även innetemperaturen uppvisar regelbundna dygnsvariationer, som kan vara något större än i vanliga hus. Låga temperaturer förekommer tidvis under vintern, men resultaten pekar inte på några brister i de tekniska systemen. Temperaturen på sommaren är inte högre än i andra hus, och övertemperaturer tycks inte vara något stort problem i dessa hus. Det kan dock finnas en möjlighet att minska risken för övertemperaturer ytterligare genom användning av nattkyla under varma perioder. Denna möjlighet kan vara ett sätt att utnyttja passivhusens speciella egenskaper för att ytterligare förbättra konceptet. / There is today an increasing interest in low-energy buildings, and the so-called “passive houses” are becoming increasingly popular in Sweden and other European countries. There are however some concerns regarding the indoor climate in these houses, notably the risk of too low indoor temperatures in the winter and too high temperatures in the summer. Another issue is the heat load characteristics of this type of buildings, and how these affect the energy systems. In this thesis, these two aspects – heat load characteristics and indoor temperatures – are analysed in four identical multi-family buildings in Falkenberg, Sweden, using measured values from the buildings’ technical systems and measured indoor air temperatures in all dwellings. The buildings are heated with district heating, comprise 108 dwellings in total and use approximately 50 kWh/m2 annually (space heating, hot water and electricity for building services). The heat loads are mainly characterised by low but varying heat demands for space heating and hot water. The buildings appear to have a higher than usual sensitivity for variations in heat from internal sources and solar gains, leading to regular variations in the heat demand for space heating and fluctuations in the total heat demand. These fluctuations, which may negatively affect the energy system, could be avoided by actively controlling the heat demand for space heating. There are also daily fluctuations in the indoor temperatures, but the buildings perform well in this aspect, with temperatures that stay within the acceptable range most of the time. The summer indoor temperatures do not get higher than in other buildings. A possibility for further improvement within this area could be the use of forced ventilation during the night in hot periods, and hence utilising the buildings’ well insulated and airtight building envelope to keep heat out during the day. This possibility might further improve the passive house concept.

The purpose of this thesis is to investigate the possibility to build a modular data center in wood. The goals is to investigate how to build data centers using building system modules, making it easier to build more flexible data centers and expand the business later on. Investigations have been conducted to find out advantages and disadvantages for using wood in a modularized data center structure. The investigation also includes analysing the moistures effect on the material and if there are any other advantages than environmental benefits in using wood as a building material. A literature study were conducted to examine where research already have been conducted and how those studies can be applicable to this thesis. Although the ICT sector is a rapidly growing industry little research has been published in regards to how to build a data center. Most published information involves electric and cooling, not measurements of the building and how materials is affected by the special climate in a data center. As a complement to the little research interviews were conducted and site visits were made. Interviews were conducted with Hydro66, RISE SICS North, Sunet and Swedish modules, whilst site visits were made at Hydro66, RISE SICS North, Sunet and Facebook. As a result of these studies, limitations were identified with regards to maximum and minimum measurements for the building system and service spaces in a data center. These limitations were used as an input when designing a construction proposal using stated building systems and a design proposal for a data center. During the study, access have been granted to measurements of temperature and humidity for the in- and outgoing air of the Hydro66 data center. These measurements have been analyzed with the facts about HVAC systems and the climates effect on wood, for example in regards to strength and stability. This analysis has shown that more data needs to be collected during the winter and that further analysis needs to be conducted, to beable to draw conclusions if the indoor climate of a data center has an effect on the wooden structure. A design proposal for a data center have been produced with regards to the information gathered by the litterature and empirical studies. The proposal were designed to show how the information could be implemented. The result have increased the understanding on how to build data center buildings in wood and how this type of buildings could be made more flexible towards future changes through modularization.