Akademiska kurser i polisiärt arbete finns på Umeå universitet och Linnéuniversitetet och bedrivs utan inblandning av Polismyndigheten. Kurserna har många sökande och relativt få avhopp. Syftet med studien är att undersöka varför poliser läser akademiska kurser i polisiärt arbetet efter sin polisexamen. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med poliser som läser akademiska kurser i polisiärt arbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från motivationsteorierna Self-Determination Theory (Deci & Ryan 2019) och Maslows (1987) behovshierarki. Teoretiska förklaringar har också sökts i sociologin där det finns belägg för att familjebakgrund påverkar personers utbildningskarriär. Bourdieus (1979) ”habitus” kan förklara hur människor påverkas av den miljö de växer upp i. Tidigare forskning visar att bristfälliga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för poliser ökar känslan av att inte utvecklas i sitt yrke och att det påverkar motivationen negativt (Holgersson 2005). Forskning om motivation till högre studier visar att drivkrafter finns i både inre och yttre motivation så som egen utveckling och karriärmöjligheter (Boyle & Abdullah 2015, Byrne & Flood 2005). Familjebakgrund är också något som tidigare forskning visar har betydelse för studieval (SCB 2016, Ahrne 2007). Studiens resultat visar att de personer som studera är i varierad ålder och har olika lång erfarenhet av polisyrket samt kommer från olika bakgrunder kopplat till högre studier. De tydligaste drivkrafterna till att studera är inre motivation så som egen utveckling. Besvikelsen över Polismyndighetens ointresse av studierna och hur akademisk kunskap värderas är något som med tydlighet framkom i studien.

Forskning visar att motivation är betydelsefullt för elevers inlärningsprocess och skolresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna underesökning att undersöka vilka orsaker som finns till bristande motivation hos eleverna i samband med modersmålsundervisningen samt vad lärare kan göra för att höja elevernas motivation i deltagandet av modrsmålsundervisningen. Denna kvalitativa studie utgår från sju intervjuer. Tre intervjuer av modersmålslärare och sju intervjuer med elever i högstadiet. Ur intervjuerna med lärare och elever framkom att de faktorer som påverkade elevens motivation var klassrumsklimat, schemat, relationer till omgivningen, gruppindelning och samarbetet mellan modersmålsläraren med övriga lärare inom andra skolämne. / Research has shown that motivation is of great importance for the individual student's learning process and school results. The purpose of the degree project is to investigate the causes of lack of motivation in students who participate in mother tongue teaching and what teachers can do to stimulate this lack of motivation. In a qualitative study, a number of interviews were conducted. On the one hand, three mother tongue teachers in the subjects Arabic, Dari and Polish were interviewed, and on the other hand students from year 6 to year 9. The interviews asked questions about what perceptions students have about their mother tongue, what teachers can do about lack of motivation and what framework factors effect teachers' attitudes. To learn the mother tongue. The results showed that students lack of motivation was due to various factors, including lack of time, work environment, less inclusion of the mother tongue subject, mother tongue teachers relätionship to teachers in other school subject. The conclusion we reached showed the mother tongue subject's role in the diversity ofh the school community, by strengthening the student's identity and personality, and we found som tips on measures for lack of motivation among students and teachers for the subject's mother tongue.

<p><strong><p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to investigate the consultants' approach to the intrinsic and extrinsic motivation in temporary work agencies. We examined the motivation of three temporary work agencies to see if there are any differences in how they motivate their consultants. The intrinsic motivation comes from the own spontaneous interest while the extrinsic is related to the surrounding circumstances.</p><p>We created a survey with 42 questions for the consultants, concerning motivation in order to understand their attitudes to the phenomenon of motivation.</p><p>The following issues are addressed in our study:</p><p>- What are consultant’s experiences of motivation in the temporary work agencies and are there any background factors that may impact?</p><p>- Are there any differences in how consultants in the three different temporary work agencies are experiencing motivation?</p><p>As analytical tools, we used concepts and theories of the intrinsic and extrinsic motivation based on Self-Determination theory.</p><p>The results of this study showed no distinct differences between the intrinsic and extrinsic motivation of all consultants, but in general the intrinsic motivation was experienced slightly higher rated. The consultants appeared to be aware of what was expected of them and communication was valued fairly well. A positive attitude towards the organization was that the consultants were the least satisfied with, in our study. Our conclusion is that the intrinsic and extrinsic motivations interact with each other, depending on the work situation.</p></strong></p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att kartlägga konsulternas syn på den inre och yttre motivationen i bemanningsföretag. Vi undersökte motivationen på tre bemanningsföretag för att se om det fanns någon skillnad i hur de motiverar deras konsulter. Den inre motivationen handlar om det spontana egna intresset medan den yttre uppstår från omgivningens omständigheter.</p><p>För att uppnå syftet har vi använt oss av en enkätundersökning med 42 frågor riktade till konsulterna för att fånga deras attityder till motivationsfenomenet.</p><p>Följande frågeställningar besvaras i studien;</p><p>- Hur upplever konsulterna i bemanningsföretagen sin motivation och finns det några bakgrundfaktorer som får betydelse?</p><p>- Finns det några skillnader i hur konsulterna i de tre olika bemanningsföretag upplever motivationen?</p><p>Som analysverktyg har vi använt oss av begrepp och teorier om den inre och yttre motivationen som bygger på Self-Determination theory.</p><p>Resultatet av studien visar inte på några markanta skillnader mellan den inre och yttre motivationen hos samtliga bemanningsföretag, men den inre motivationen upplevdes lite starkare. Konsulterna visade sig vara medvetna om vad som förväntades av dem och kommunikationen värderades relativt bra. En positiv inställning till organisationen var det som konsulterna var minst nöjda med enligt vår studie. Vår slutsats blev att den inre och yttre motivationen samspelar med varandra, beroende av arbetssituationen.</p></strong></p>

Abstract The purpose of this study was to investigate the consultants' approach to the intrinsic and extrinsic motivation in temporary work agencies. We examined the motivation of three temporary work agencies to see if there are any differences in how they motivate their consultants. The intrinsic motivation comes from the own spontaneous interest while the extrinsic is related to the surrounding circumstances. We created a survey with 42 questions for the consultants, concerning motivation in order to understand their attitudes to the phenomenon of motivation. The following issues are addressed in our study: - What are consultant’s experiences of motivation in the temporary work agencies and are there any background factors that may impact? - Are there any differences in how consultants in the three different temporary work agencies are experiencing motivation? As analytical tools, we used concepts and theories of the intrinsic and extrinsic motivation based on Self-Determination theory. The results of this study showed no distinct differences between the intrinsic and extrinsic motivation of all consultants, but in general the intrinsic motivation was experienced slightly higher rated. The consultants appeared to be aware of what was expected of them and communication was valued fairly well. A positive attitude towards the organization was that the consultants were the least satisfied with, in our study. Our conclusion is that the intrinsic and extrinsic motivations interact with each other, depending on the work situation. / Sammanfattning Syftet med denna studie var att kartlägga konsulternas syn på den inre och yttre motivationen i bemanningsföretag. Vi undersökte motivationen på tre bemanningsföretag för att se om det fanns någon skillnad i hur de motiverar deras konsulter. Den inre motivationen handlar om det spontana egna intresset medan den yttre uppstår från omgivningens omständigheter. För att uppnå syftet har vi använt oss av en enkätundersökning med 42 frågor riktade till konsulterna för att fånga deras attityder till motivationsfenomenet. Följande frågeställningar besvaras i studien; - Hur upplever konsulterna i bemanningsföretagen sin motivation och finns det några bakgrundfaktorer som får betydelse? - Finns det några skillnader i hur konsulterna i de tre olika bemanningsföretag upplever motivationen? Som analysverktyg har vi använt oss av begrepp och teorier om den inre och yttre motivationen som bygger på Self-Determination theory. Resultatet av studien visar inte på några markanta skillnader mellan den inre och yttre motivationen hos samtliga bemanningsföretag, men den inre motivationen upplevdes lite starkare. Konsulterna visade sig vara medvetna om vad som förväntades av dem och kommunikationen värderades relativt bra. En positiv inställning till organisationen var det som konsulterna var minst nöjda med enligt vår studie. Vår slutsats blev att den inre och yttre motivationen samspelar med varandra, beroende av arbetssituationen.

The purpose of this study is to investigate the managers’ perspective on leadership in relation to the motivation of the employees by an example of a manning and recruitment agencies. This is implemented by framing of two questions; What kind of leadership can be identified by middle managers to motivate their employees? Which motivation factors are relevant to employees based on the perspective of the managers? To answer the question and identify leadership strategies and motivational factors and the relationship in between, we have conducted eight interviews with persons who hold a middle management position. Through a qualitative investigation we have been able to go into depth and had access to these managers reflections, thoughts and experiences. The study is deductive and based on two theories; Two Factor Theory (Herzberg, 1959) and internal and external motivation (Deci &amp; Ryan, 2000). The study also takes into account previous research on motivation and leadership such as adults' motivation for learning and training (Ahl, 2006), the transformative leadership (Guthenberg, 2011), recognition of motivation (Hansen and Hermansson, 2013), and indications of what creates a good workplace (Lindberg and Vineyard, 2012). We have, using empirical data, developed and identified categories based on two themes, leadership and motivation, to answer our question. Empirical evidence shows that the developed categories commitment and presence, leadership coaching, individual and situational leadership, reward, daily work and corporate culture/relationships go hand in hand and are necessary to achieve good leadership to increase motivation. By this we mean that the involvement and presence, coaching, personalised and situational leadership are central to achieve what we have distinguished to be good leadership. While the reward, the daily work and the corporate culture and the relationships within the organisation are essential parameters to get motivated employees based on the manager's approach. We can also see that these two themes are related and interdependent. Based on empirical data, we perceive that the organisation we studied the good leadership is resulting in better conditions for motivated employees.

Problem: För att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser krävs för att finna den efterfrågade kompetensen. Då en rekommendation handlar om att yttra sig förmånligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig för företagets employer brand. Resultaten av att använda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen är känt inom forskningen. Däremot har underliggande faktorer och motiv som ligger till grund för att medarbetare rekommenderar personer i deras sociala nätverk inte adresserats i samma utsträckning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka underliggande faktorer och motiv som finns hos anställda vid rekommendationer av personer i deras sociala nätverk. Studien ska analysera hur företag med rekryteringsbehov kan utveckla deras employer brand som i sin tur gynnar rekryteringsprocessen. Studien kan fungera som vägledning i utvecklingen av företags employee referral program, då en allmän förståelse kring rekommendationer saknas. Utifrån resultatet kommer förslag att ges om vad som bör tas hänsyn till vid en utveckling av ett employee referral program. Metod: Den insamlade data är av kvantitativ karaktär och samlades in genom en enkät som skickades ut till anställda på ABB. Resultat: Studien visar att respondenterna i undersökningen motiverades av en prosocial motivation då de rekommenderar någon till att söka anställning hos arbetsgivaren främst för att hjälpa en bekant följt av att hjälpa organisationen. Respondenterna motiverades minst av yttre motivation i form av belöningar samt att rekommendationen ska bistå med ett stärkande av deras position. Hinder och osäkerhet upplevdes till viss del hos respondenterna vid en rekommendation, men i de flesta fall var detta inte en orsak till att inte rekommendera. Det främsta hindret som upplevdes var att respondenterna inte har kunskap om hur de rekommenderar via digitala hjälpmedel och den främsta osäkerheten grundades i att personen som rekommenderas inte ska passa ihop med ABB. De flesta respondenter svarade däremot att inget hinder eller osäkerhet fanns vid en rekommendation. / Problem: In order to create a strong employer brand it requires that the potential employees hold positive associations towards the employer. When this exists, fewer resources are required in order to find the right expertise. A recommendation could be defined as: to speak favourably about something or someone. The importance of employee referrals is vital for the company's employer brand. The results of the use of these types of referral programs in the recruitment process are already known in research. However, the underlying factors and motives for employee referrals and why the employees recommend people in their social networks is not addressed to the same extent in research. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the underlying factors and motivations held by employees when they recommend people in their social network. The study will analyze how companies employer brand and employee referral program can be developed. Based on the results, suggestions will be given on what should be reviewed in a development of an employee referral program. Method: The collected data is of quantitative characteristic and was extracted from a survey, which was sent to ABB employees. Results: The study shows that most of the respondents were motivated by a prosocial motivation, as they mainly recommended someone to help an acquaintance, followed by helping the organization. The external motivation was the motivation the respondents were least motivated by, in regards to rewards and that a referral would assist with a strengthening of their position. Barriers and uncertainties among respondents were perceived to some extent when making a referral. For some respondents this was perceived as a factor for not making a referral, however not for most of them. The main barrier experienced was a lack of knowledge about how to make a referral by using digital tools. The main uncertainty was found in the perception that the person who is recommended make a suitable organisation fit. Most respondents experienced that barriers or uncertainties would not prevent them from making a referral.

Ledarskap är viktigt för att medarbetarna ska bli motiverade i arbetet. Inom bankbranschen har chefen höga krav på medarbetarna. Medarbetarna i bankbranschen är ofta högutbildade och det finns olika sätt att motivera dem. Medarbetarna kan motiveras med både inre och yttre motivationsfaktorer. Transformativt ledarskap är en ledarstil som motiverar medarbetarna att göra mer än vad som förväntas av dem. Den tidigare forskningen om transformativt ledarskap visar att det har en positiv betydelse för medarbetarnas motivation. Denna uppsats ämnar att undersöka: Vilken betydelse har ledarens transformativa ledarskapsbeteende för medarbetarnas inre och yttre motivation i bankbranschen? Studien syftar till att utveckla ett ramverk för att få förståelse för betydelsen av ledarens transformativa ledarskapsbeteende för medarbetarnas inre och yttre motivation i bankbranschen. I referensramen behandlas transformativt ledarskap, inre motivation utifrån Hackman och Oldhams motivationsteori och yttre motivation. Dessa komponenter bildar tillsammans ramverket. För att få förståelsen mellan transformativt ledarskap och inre och yttre motivation har en kvalitativ metod använts för insamling av empirin där en fallstudie gjordes på ett lokalt kontor hos en av storbankerna. Med utgångspunkt i den deduktiva metoden skapades frågor för att sedan kunna koppla samman transformativt ledarskap med inre och yttre motivation. Slutsatsen av studien visar att transformativt ledarskap har en betydelse för medarbetarnas inre och yttre motivationen i bankbranschen. Studien kommer även fram till att det mest betydelsefulla beteendet för medarbetarnas inre och yttre motivation är ta hänsyn till individen. Det minst betydelsefulla beteendet för medarbetarnas inre och yttre motivation var idealiserat inflytande. Studien visar även att stress har negativ påverkan på ledarskapet. / Leadership is important to get the employees motivated to work. In the banking industry the manager has high demands on the employees. Employees in the banking industry are often highly educated and there are different ways to motivate them. Employees can be motivated by both intrinsic and extrinsic motivational factors. Transformational leadership is a leadership style that motivates employees to do more than what is expected of them. The previous research about transformational leadership shows that it has a positive impact on employees motivation. This study aim to investigate: What meaning does a leaders transformational leadership behavior for the employees intrinsic and extrinsic motivation in the banking industry? The aim of this study is to develop a framework to understand the meaning of the leaders transformational leadership behavior for the employees intrinsic and extrinsic motivation in the banking industry. The theoretical reference frame involves transformational leadership, intrinsic motivation based on Hackman and Oldham job characteristics model and extrinsic motivation. In order to gain an understanding between transformational leadership and intrinsic and extrinsic motivation a qualitative method have been used to gather the empirical data. A case study was made on a local office at one of major banks in Sweden. With a deductive approach questions were created to be able to find the connection between transformational leadership and intrinsic and extrinsic motivation. The conclusion of the study shows that transformational leadership has a meaning for the employees intrinsic and extrinsic motivation in the banking industry. This study also find that individualized consideration has the most meaning for the employees intrinsic and extrinsic motivation. The behavior with least meaning for the employees intrinsic and extrinsic motivation was idealized influence. The study also show that stress has negative influence on the leadership.

Syftet med studien var att undersöka vad klasslärare som arbetar i årskurs F–3 anser påverkar elevers läsmotivation samt hur de uppfattar att skönlitterära bokval och arbetsmetoder påverkar elevernas läsmotivation och läsutveckling. Bakgrundsavsnittet inleds med en redogörelse för hur inre och yttre motivation samt hur bokval och arbetsmetoder påverkar elevernas läsmotivation och läsutveckling. Studien har sin teoretiska utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet på lärande samt den motivationsbaserade teorin Self-determination theory. Datan har samlats in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika klasslärare. Intervjuerna spelades in till ljudfiler för att sedan transkriberas och sammanfattas med de olika steg som ingår i en innehållsanalys. Resultatet som framkommit visar att de tillfrågade klasslärarna i enlighet med den tidigare forskning som bearbetats anser att läsmotivation kan öka elevers läsutveckling. Eftersom motivation inte är beständigt tycks det anses viktigt att klasslärarna alltid utgår från eleverna och deras intressen och erfarenheter vid arbete med skönlitteratur för att läsmotivationen ska bibehållas. Resultatet visar även att klasslärarna i enhet med tidigare forskning anser att tid är avgörande för att eleverna ska utveckla sin läsmotivation till den grad att de så småningom ska kunna bli en del av vårt kunskapssamhälle. / The purpose of the study was to investigate what classroom teachers working in grades F–3 consider affecting pupils’ reading motivation and how they perceive that fictional book choices and working methods affect pupils’ reading motivation and reading development. The background section begins with a description of how intrinsic and extrinsic motivation as well as how choosing fiction and teaching methods affects the pupils’ reading motivation and reading development. The study has its theoretical starting point in the sociocultural perspective and in the Self-determination theory. The data of the study has been gathered through qualitative semi-structured interviews with six different primary school teachers. The interviews were recorded as audio files to be transcribed and then be summarised with the different steps by the analysis method. The result shows that, in accordance with the previous research, the asked classroom teachers believe that reading motivation can increase pupils’ reading development. Since motivation is not constant, it is important that the primary school teachers always has the students interests and experiences in mind while working with fiction in order to maintain reading motivation. The result also shows that the classroom teachers as well as previous research think that time is crucial for the pupils to develop their reading motivation to the extent that they eventually can become part of our knowledge society.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tre mellanchefer på en myndighet motiverar sina anställda. Arbetet bygger på följande frågor: Hur motiverar de som ledare sina anställda? Jobbar de med att stärka den inre motivation eller ligger fokus på den yttre motivationen? Hur mycket betyder arbetskulturen för motivationen enligt cheferna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en myndighet. Tre intervjuer har genomförts med tre av tre mellanchefer. Det resultat som framkommit i studien visar att motivation är ett komplext område. Cheferna är väl medvetna om vad motivation är och jobbar aktivt med att stärka de anställdas motivation, men ibland kan det vara svårt att veta exakt vad individen motiveras av och hur mycket motivation en viss person behöver för att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och noggrant sätt. Det framgår att ledarskapsutveckling för cheferna är något de jobbar mycket med för att därigenom kunna stärka sina anställdas motivation. Känslan av gemenskap/släktskap på arbetsplatsen anses också av cheferna vara en bidragande faktor för de anställdas motivation. Det som också framkommer i studien är att alla ledarna försöker öka de anställdas inre motivation genom att inte vara för styrande och kontrollerande utan istället uppmuntra till självständigt arbete.

Denna studie undersöker hur fem svensklärare i gymnasieskolan upplever sitt arbete med att främja elevers lust att läsa, vilka möjligheter och hinder de upplever i detta arbete samt hur dessa erfarenheter kan förstås i relation till ökade krav på mätbara kunskaper i en alltmer resultatstyrd skola. Studiens empiriska material utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare, fördelade på tre olika skolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av självbestämmandeteorin av Ryan &amp; Deci med dimensionerna inre och yttre motivation, McCormicks allmänna och litterära repertoarer, Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter samt det som Borsgård benämner som rekontextualiseringsfältet på den didaktiska nivån. Resultatet visar att samtliga deltagare upplever att de på olika sätt försöker stimulera elevers lust att läsa skönlitteratur, där bland annat gemensam läsning och litteratursamtal lyfts fram som viktiga komponenter i detta arbete. Samtidigt upplever lärarna hinder i arbetet på grund av tidsbrist och kursplanernas utformning, med dess centrala innehåll och kunskapskrav, vilket leder till att läsningen av skönlitteratur ofta får stå tillbaka till förmån för andra delar av kursinnehållet som av lärarna uppfattas som mer dominerande. Kunskapskrav, uppgifts- och betygsfokus får således konstitutiva effekter för dessa lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen.Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och förslag till fortsatt forskning presenteras.