Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att använda en sexdocka, så som de framkom i ett svenskt internetforum. Debatten som förs i media kring sexdockor tenderar att återuppliva polariserade ståndpunkter som handlar om genus, sexualitet, pornografi och kommersialism. Samtidigt är sexdockor inget nytt fenomen utan användandet går långt tillbaka i historien och erotiska avbildningar som används sexuellt är införlivade i konsten och mytologin. Forskning som fokuserar på användare av sexdockor saknas dock. Det empiriska materialet består av inlägg från ett svenskt internetforum, där inläggsförfattarna sinsemellan diskuterade ämnet sexdockor. För att få en djupare förståelse för användandet av sexdockor har en hermeneutisk ansats använts. Materialet har sedan analyserats med hjälp av queerfenomenologisk teori. Resultatet visar att flera, vitt skilda erfarenheter och motiv finns hos personer som använder sexdockor. En del av användandet är kopplat till svårigheter med relationer och sexdockor används i dessa fall som substitut till relationer. Erfarenheter av dåliga relationer beskrevs samt erfarenheter av ett ofrivilligt singelskap. Studien bekräftar även tidigare forskning kring att sexdockor används för andra ändamål än för samlag. Ett slags omvårdnad av sexdockan beskrevs i termer av handhavande, hygien, samt att göra dockan fin och tilldragande för ögat. Även det stigma och tabu som omger användandet av sexdockor togs upp och diskuterades i forumet. Avslutningsvis diskuteras att en sexdockeberättelse är en berättelse om lust och åtrå men också om de normer och livsvägar som omgärdar relationer och sexualitet. / The aim of the study was to shed light on experiences of using a sex doll, as they appeared in a Swedish internet forum. The debate that is taking place in the media about sex dolls tends to revive polarized standpoints which surround gender, sexuality, pornography and commercialism. At the same time, sex dolls are not a new phenomenon since the use goes a long way back in history and erotic images for sexual purpose are incorporated into the art and mythology. However, research that focuses on the users of sex dolls is lacking. The empirical material is based on posts from a Swedish internet forum, where the authors of the posts discussed the topic of sex dolls with each other. To gain a deeper understanding of the use of sex dolls, a hermeneutic approach was used. The material was then analyzed with queer phenomenological theory.  The results show that there are several, widely different experiences and motives of persons using sex dolls. A part of the use is linked to difficulties with relationships and sex dolls are in these cases used to substitute relationships. Experiences of poor relationships were described, as well as experiences of involuntary being single. The study also confirms previous research regarding the use of sex dolls for purposes other than intercourse. A kind of care-taking of the sex doll was described in terms of handling, hygiene and making the doll pretty and attractive to the eye. The stigma and taboo surrounding the use of sex dolls is also addressed and discussed in the forum. Finally, there is a discussion about a story of a sex doll being a story about lust and desires but also about the norms and life paths which surround relationships and sexuality.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur incels talar om våld, vilken betydelse våld har för incel-kulturen och incels identitetsskapande. Incels är ett relativt nytt fenomen, som ägnats mer uppmärksamhet i samband med ett antal våldsamma incel-attacker under 2010-talet. Attackerna har riktat sig mot civilsamhället, och har enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ofta föregåtts av att gärningsmannen spenderat tid på incel-forum (2020, s. 1). Denna iakttagelse om korrelationen mellan incelforum och incel-attacker föranledde utförandet av den här studien. Studiens material utgörs av 511 inlägg från våldsrelaterade diskussionstrådar på hemsidorna incels.net och incels.is, vilka undersöktes med en kvalitativ analys av meningsinnehåll. Resultatet visade att inlägg av våldsbejakande karaktär var mycket vanligt förekommande. Resultatet visade även att teman som kvinnohat, offerskap och icke-våldsbejakande ofta återkom. Det teoretiska ramverket för studien har varit en triangulering av Agnews teori om General strain, Connells maskulinitetsteori och Goffmans teori om stigma. Utifrån dessa teorier kan våldsbejakande diskurs förstås som en hantering av strain, ett iscensättande av maskulinitet och en reaktion på stigma. Resultatet i den här studien bekräftar till stor del tidigare forskning på incels, men det går att konstatera att ytterligare forskning krävs för att förstå varför incels är våldsbejakande, och vilken betydelse internetforum har för incel-kulturen och incel-attacker. / The aim of this study was to examine in what way incels discuss violence, as well as how significant violence is for the incel-culture and their identity. Incels are a relatively new phenomenon, which has been more closely examined following recent attacks perpetrated by incels. The attacks have been aimed at civilians, and according to the Swedish Defence Research Agency (FOI), these attacks have often been preceded by the perpetrator spending time on incel forums (2020). This observation regarding the correlation between incel forums and incel attacks inspired the approach of this study, which aims to shed light on how incels talk about violence, and what role violence plays within the online incel community. The empirical material for this study consisted of 511 posts made on violence related threads from the websites incels.net and incels.is. The study applied qualitative analysis of data to examine the research questions, and the result showed that pro-violence was a common theme within the material. The result also showed that misogyny, feelings of injustice and anti-violence were recurring themes. Agnew’s General strain theory, Connell’s theory of masculinity and Goffman’s theory of stigma was used as a theoretical framework to analyse the material. Using these theories, the study explains the identified themes as coping strategies for strain, attempted staging of masculinity and a reaction to stigma. The results in this study confirm previous research made on the subject, but more research is needed to fully understand the ways incels talk about violence and the significance of violence within the incel community.

<p>The subject of the thesis is to examine what communication tools the students of Kungsmadskolan in Växjö uses to communicate on the Internet and what are the motives that lie behind this choice and continued use. The thesis focus on five groups of communication tools: chat, Internet forum, community, Internet telephony and e-mail. The purpose of the study is to investigate and understand the motive that lies behind the choice of Internet-based communication tools done by high school students. We have chosen a qualitative method to conduct our research. We have collected empirical data through discussions with two focus groups divided into one with only boys and one with only girls from Kungsmadskolan in Växjö. We then analyze this data and draw conclusions from it. Prior to the focus group discussions, we created a theoretical framework. This framework has been used to steer and support the discussions and as a theoretical support in our analysis. The framework consists of five parts: communication, communication tools, motivation, choice and acceptance. Through this study we have been able to establish that the most important influence on the students choice of communication tools comes from their friends. This means that the strongest motivation to their choice comes from the search for social communion. Communication tools that the students use are: MSN, Flashback.com, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, school-mail, work-mail and Spraymail.</p> / <p>Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data. Denna data har vi sedan analyserat och dragit slutsatser utifrån. Inför våra diskussioner med fokusgrupperna har vi skapt en teoretisk referensram. Denna referensram har fungerat både som underlag för att styra och stödja diskussionerna och som teoretiskt stöd vid analysen av resultatet. Referensramen är uppdelad i fem avsnitt: kommunikation, kommunikationsverktyg, motivation, val och acceptans. Vi kom fram till att vänner i den direkta omgivningen har störst påverkan på vilken/vilka kommunikationsverktyg gymnasieeleverna använder sig av och väljer att börja använda. Detta innebär också att den starkaste motivationsfaktorn i valet är sökandet efter social gemenskap. Kommunikationsverktygen gymnasieeleverna använder är: MSN, Flashback.info, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, skolmail, jobbmail och Spraymail.</p>

The subject of the thesis is to examine what communication tools the students of Kungsmadskolan in Växjö uses to communicate on the Internet and what are the motives that lie behind this choice and continued use. The thesis focus on five groups of communication tools: chat, Internet forum, community, Internet telephony and e-mail. The purpose of the study is to investigate and understand the motive that lies behind the choice of Internet-based communication tools done by high school students. We have chosen a qualitative method to conduct our research. We have collected empirical data through discussions with two focus groups divided into one with only boys and one with only girls from Kungsmadskolan in Växjö. We then analyze this data and draw conclusions from it. Prior to the focus group discussions, we created a theoretical framework. This framework has been used to steer and support the discussions and as a theoretical support in our analysis. The framework consists of five parts: communication, communication tools, motivation, choice and acceptance. Through this study we have been able to establish that the most important influence on the students choice of communication tools comes from their friends. This means that the strongest motivation to their choice comes from the search for social communion. Communication tools that the students use are: MSN, Flashback.com, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, school-mail, work-mail and Spraymail. / Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data. Denna data har vi sedan analyserat och dragit slutsatser utifrån. Inför våra diskussioner med fokusgrupperna har vi skapt en teoretisk referensram. Denna referensram har fungerat både som underlag för att styra och stödja diskussionerna och som teoretiskt stöd vid analysen av resultatet. Referensramen är uppdelad i fem avsnitt: kommunikation, kommunikationsverktyg, motivation, val och acceptans. Vi kom fram till att vänner i den direkta omgivningen har störst påverkan på vilken/vilka kommunikationsverktyg gymnasieeleverna använder sig av och väljer att börja använda. Detta innebär också att den starkaste motivationsfaktorn i valet är sökandet efter social gemenskap. Kommunikationsverktygen gymnasieeleverna använder är: MSN, Flashback.info, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, skolmail, jobbmail och Spraymail.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna.