京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(人間健康科学) / 甲第22390号 / 人健博第76号 / 新制||人健||5(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科人間健康科学系専攻 / (主査)教授 椎名 毅, 教授 精山 明敏, 教授 富樫 かおり / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human Health Sciences / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第22642号 / 医博第4625号 / 新制||医||1044(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 武田 俊一, 教授 増永 慎一郎, 教授 鈴木 実 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Syftet med studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan och hur högläsningen kan främja barns språkutveckling och samspel. Studien redogör för den sociokulturella teorin vilket belyser sociala interaktioner som verktyg för barns lärande. Vår studie utgår från en kvalitativ ansats där datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare har deltagit med sina erfarenheter av högläsning. Resultatet visar att högläsning ses som viktigt och som betydande för barns språkutveckling och samspel. Det framkommer att spontana högläsningstillfällen är mest framträdande i jämförelse med planerade högläsningstillfällen. Sammanfattningsvis visar studien på högläsningens positiva och gynnande effekter för barns språkutveckling och samspel samt att högläsning kan bidra till andra lärtillfällen där förskollärare tydligare får möjlighet att ta del av barns individuella lärprocesser.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare i fritidshemmet beskriver det arbete som sker med det sociala lärandet i fritidshemmet och vad lärarna ser som viktiga faktorer inom detta. Frågeställningarna som har använts i studien är: ·Vilka faktorer anser lärare i fritidshemmet är viktiga i arbetet med det sociala lärandet? · Hur beskriver lärare i fritidshemmet arbetet med det sociala lärandet i den dagliga verksamheten? Studien baseras på kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer där sex respondenter har medverkat och tidigare forskning använts som underlag för vår studie. Resultatet visar att lärarna i fritidshemmet anser att faktorer som kan påverka socialt lärande i fritidshemmet är bland annat personalens utbildning, personaltäthet, samspel med klasslärare och vårdnadshavare, lokaler och rektor. Vidare visar resultatet att lärarna i fritidshemmet beskriver arbetet som viktigt för eleverna. I studien framgår det utifrån resultatet att det sociala lärandet är en stor del av livet och det förklaras av respondenterna att det blir svårt att fungera som människa i ett samhälle utan detta lärande. Resultatet visar även att det sociala lärandet ofta sker i spontana situationer, för lärare kan det vara bra att ta vara på dessa situationer för att sedan utveckla lärandet vidare.Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att det sociala lärandet fyller en viktig funktion inom fritidshemmets verksamhet samt i det vardagliga livet som majoriteten av respondenterna menar är ett lärande för livet.

As an under-researched form of coordination and control, little is known of how collegiality is practiced, especially in for-profit firms. Our thesis has sought to address this research gap by interviewing professionals from two fields which are recognized as collegial, namely lawyers and architects. Our aim was to depict how for-profit firms coordinate and control using collegiality in relation to the traditional modes of governance of bureaucracy and management. We do this by utilizing the concept of institutional logics which focuses on field-level meaning systems and how actors use these systems of values, beliefs and expectations to make sense of their institutional environment. We could observe a clear coexistence of all three modes of governance. Our respondents indicated an awareness of the different logics and demonstrated an understanding of which governance mode was called for in which situation. This interplay was highly contextual and contingent on each situation's institutional demands and expectations. Collegial values were keenly advocated, yet work tasks that were legalized were also bureaucratized. The coexistence of fundamentally contradictory governance modes did not however appear to meet much internal resistance and seemed to rather function peacefully with wide employee acceptance.

No description available.

From the local to the global level, there is a growing insight that human actions are having a profound and wide-reaching impact on natural and social systems. As a consequence, there is a need for sustainable development and planners are now challenged to integrate social, ecological and economic aspects in utilized planning process that span from the regional to the local. Thus, to put sustainability into practice requires a multi-level approach that takes into consideration the actions and the development in different countries, societies, cities and communities. In other words, sustainability is dependent on the performance and outcomes of multi-level systems of governance (including planning systems) across different contexts. Based on two case studies in the expansive Stockholm region, this thesis aims to explore the conditions for spatial planning to support a shift towards sustainable urban development. More specifically, it aims to provide an in-depth understanding of the conditions for spatial planning practice to promote sustainability in a context of rapid urban expansion and to analyze the management and utilization of available statutory planning instruments as a means to foster an effective interplay in planning practice. The results show that a shift towards sustainable urban development requires that planning practices are allowed to engage in learning processes with the aim to emancipate an effective interplay throughout systems of governance. In particular, it is important that planning processes are able to (i) integrate knowledge from ‘strategic’ levels with local project-specific conditions that are revealed throughout the detailed development planning process and (ii) make use of this synthesized body of knowledge to inform decision-making. The interplay in planning practice is an important mechanism to link ‘direction’ and ‘action’ in planning practice. / På alla samhällsnivåer så växer nu insikten om att människan har en stor påverkan på miljö och samhälle. Det skapar ett behov av en hållbar utveckling där miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv kan integreras i samhällsplaneringen på såväl lokal som regional nivå. En hållbar utveckling kräver också ett samspel mellan olika nivåer för att kunna iscensättas. Den här licentiatavhandlingen syftar till att utforska hur den fysiska planeringen kan bidra till en omställning till en hållbar stadsutveckling. Utifrån två fallstudier, vilka utförts i den expansiva Stockholmsregionen, så bidrar uppsatsen till att stärka förståelsen för de förutsättningar som finns för att skapa ett verkningsfullt samspel mellan tillgängliga planeringsinstrument i kommunal planeringspraktik. Resultaten visar att samspelet mellan olika planer, och deras planeringsprocesser, är beroende av vilken roll, vilket format, och vilket innehåll som tillskrivs olika instrument. Vidare visar avhandlingen på vikten av att planerarna ges tillträde till läroprocesser som kan stärka samspelet mellan olika nivåer. Det handlar i synnerhet om att tillgängliggöra sig kunskap från andra planeringsnivåer som löpande kan integreras med ny kunskap som framkommer i planeringsprocessen. Samspelet mellan den strategiska översiktsplanenivån och den mer projektspecifika detaljplanenivån är en viktig mekanism för att stärka länken mellan ‘riktning’ och ‘handling’ i den fysiska planeringen. / <p>QC 20171128</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas synsätt på hur lärmiljöer i förskolan stimulerar barns språkutveckling, samt hur förskollärarna talar om hur de arbetar för att skapa lärmiljöer som bidrar till att barn utvecklas i sin språkutveckling. Den valda metoden i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där urvalspersonerna består av fem verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att en genomtänkt samt strukturerad lärmiljö som utgår ifrån barnens intressen är viktig för barns språkliga utveckling. Att använda sig av olika hjälpmedel för att främja barns samspel samt språkliga utveckling i olika miljöer vilket ger förutsättningar för barnen att kommunicera med varandra. Studien visar att en närvarande förskollärare är av viktig för att utveckla barns språk. Studien visar även svårigheter som kan uppstå som att skapa lärmiljöer i svårplanerade utrymmen. Studien visar även svårigheter i att skapa intressanta och stimulerande miljöer som utmanar alla barnens förutsättningar. / The purpose of the study is to examine the preschool teachers' approach to how learning environments in preschool stimulate children's language development, as well as how preschool teachers talk about how they work to create learning environments that contribute to children's language development. The chosen method in the study is a qualitative method with a semi-structured interview where the sample consists of five working preschool teachers. The results of the study show that a well-thought-out and structured learning environment that is based on the children's interests is important for children's linguistic development. Using various aids to promote children's interaction and language development in different environments, which provides the conditions for the children to communicate with each other. The study shows that a preschool teacher present is important for developing children's language. The study also shows difficulties that can arise such as creating learning environments in difficult-to-plan spaces. The study also shows difficulties in creating interesting and stimulating environments that challenge all the children's abilities.

Studien undersöker utrymmet som barns demokratiska röst har i rutinsituationer i förskolan med syfte att kartlägga utrymmet. Studien genomfördes med metodtriangulering där det kvantitativa består av observationer med ett schema och det kvalitativa av fältanteckningar. Den teoretiska utgångspunkten är Harry Shier, John Dewey och begreppet barns demokratiska röst. Det kvantitativa resultatet visar att utrymmet för barns demokratiska röst i förskola (A) totalt uppnår en procentandel på 58% och 1,3 antal handlingar/minut. Resultatet i förskola (B) uppnår en procentandel på 100% och 0,6 antal handlingar/minut. Sammanställningen uppnår en procentandel på 66% och 0,9 antal handlingar/minut. Det kvalitativa resultatet visar att formerna för barns demokratiska röst i rutinsituationer sker genom växelverkande dialoger med engagerade och intresserade pedagoger, barnen gör motstånd som delvis bemöts och leder till en demokratisk röst delvis stannar vid en demokratisk handling samt att det verbala och kroppsliga samverkar för att förstärka kommunikationen. Slutsatser är att alla rutinsituationer mer eller mindre överstiger 50% och att demokrati finns närvarande i dessa situationer. En annan slutsats är att TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) betraktas som en förutsättning för barns demokratiska röst. Den sista slutsatsen är att motstånd som bemöts ökar utrymmet och skapar förutsättningar för att utveckla demokratiska förmågor. / This study examines the space that children´s democratic voice has in routine situations in preschool with the aim of mapping the space. The study is carried out with method triangulation where the quantitative consist of observations with a schedule and the qualitative part consists of field notes. The theoretical starting point is Harry Shier, John Dewey and the concept children´s democratic voice. The quantitative results shows that the space for children’s democratic voice in preschool (A) in total achieves a percentage of 58% and 1,3 number of actions/minutes. Results in preschool (B) achieves a percentage of 100% and 0,6 number of actions/minutes. The compilation shows a percentage of 66% and 0,9 number of actions/minutes. The qualitative results show that the forms of children’s democratic voice in routine situations takes place through interactive dialogues with committed and interested educators, children’s oppositions which is partially met and led to a democratic voice partially stops at a democratic act, and that the verbal and physical collaborates to strengthen the communication. Conclusions are that all routine situations exceeds 50% and that democracy is present in these situations. Another conclusion is that TAKK is considered a prerequisite for children’s democratic voice. The last conclusion is that resistance that is met increases the space and creates conditions for developing democratic capabilities.

YouTube is the second largest social media platform in the world, with a multitude of popularchannels which combine politicised commentary with news reporting. The platform providesdirect accessibility to data which makes it possible for the commentators to adjust theircontent to reach wider audiences, however done to an extreme could mean that the creatorspick topics which are the most financially beneficial or lead to fame. If this were the case itwould highlight populist newsmaking and the mechanisms behind it. To investigate theproduction-consumption interaction, data from the 10 most popular channels for 2021 wascollected. Using latent Dirichlet allocation and preferential attachment analysis, the effect ofcumulative advantage, and whether topic choice was driven by views were measured. Apositive feedback loop, where prevalent topics become more prevalent, was found in all buttwo channels, but picking topics which generated more views was only present for onechannel. The findings imply that the top political news commentators over a year have a set oftopics which they return to at a high degree, but choosing the topics which simply are themost popular for the time is not a general feature.