Syftet med utvecklingsprojektet var att tillsammans med pedagoger och barn utveckla en förskoleavdelnings lärmiljö. I utvecklingsprojektet valde vi att utgå från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är att barn lär och utvecklas genom deltagande och samspel med andra. Utvecklingsprojektet genomfördes under tio veckor på en förskola i sydöstra Sverige. Med hjälp av ett systematiskt arbetssätt ville vi utforma en inspirerande avgränsad lärmiljö som skapar förutsättningar för lek och samspel vilket kan leda till att lära tillsammans. Vi valde att inspirera oss av aktionsforskning i vårt utvecklingsprojekt vilket innebar att vi följde processen planera, agera, observera och reflektera. Det innefattade även deltagande observationer samt insamlade av frekvens av närvaro i lärmiljön. Resultatet av studien visar bland annat att lärmiljöns utformning kan ha påverkan på barns samspel, lek och lärande och att genomtänktaförändringar kan bidra till att en lärmiljö inspirerar barn till lek. Under sammanfattande diskussion analyserar och reflekterar vi om det enbart är den förändrade lärmiljön som påverkar resultatet eller vilka andra faktorer som kan bidra till lärande hos barnen.

No description available.

A concept for undergraduate mechanics courses at universities is introduced where traditional pencil-paper based exercises are partially replaced by experimental exercises, in which smartphones are used as measurement devices. A detailed guidance for practical realization and implementation of these tasks formats into the course is presented. Three smartphone-based experimental exercises ‘The tilting smartphone’, ‘The oscillation balance’ and ‘Using the Smartphone in a Torsion Pendulum’ are presented. First empirical results with respect to the learning achievement indicate a mid size effect on the understanding of the physical concepts. Compared to the traditional pencil-paper based exercises, the students performance in the experimental exercises is slightly lower, although the motivation to solve these tasks is higher.

The purpose is to contribute knowledge about how preschool teachers reason about the singing lesson in relation to competence and material and its purpose in preschool teaching. The study therefore investigates how preschool teachers present their musical competence, what material is used in the singing lesson and what are the purposes of the singing lesson in preschool?To provide answers to the above questions, semi-structured interviews have been conducted in two preschools with preschool teachers from four different departments. The study is based on a socio-cultural perspective, a perspective where collective learning, the culture you are in, and what tools are available become central. In the process of analyzing and processing the material collected, this perspective has been fundamental.The results show that the singing time is common in preschool education, and the preschool teachers interviewed saw many advantages of singing and music. However, it emerged that there is uncertainty around the subject. The preschool teachers viewed the use of different materials in the singing lesson positively, and an awareness was demonstrated of how different tools can promote children's learning. The three aims that are in connection with the singing time are joy, community, and language development. The conclusion can be drawn that it is important as preschool teachers to reflect on their work, to raise awareness of how together we can strengthen teaching. Singing time has the potential to develop both intra-musical and extra-musical goals. / Syftet med den föreliggande studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring sångstunden i förhållande till kompetens och material och dess ändamål i förskolans undervisning.  För att besvara detta syfte har tre frågor ställts: Hur presenterar förskollärare sin musikkompetens, Vilka material används i sångstunden och vilket ändamål har sångstunden i förskolan? För att ge svar på ovanstående frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts på två olika förskolor med förskollärare från fyra olika avdelningar. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, ett perspektiv där det kollektiva lärandet, den kultur man befinner sig i, och vilka redskap som finns att tillgå blir centralt. I arbetet med att analysera och bearbeta det material som samlats in har detta perspektiv varit grundläggande.Resultatet visar att förskollärare känner en osäkerhet runt musikämnet men har samtidigt en medvetenhet om vikten av sångstunden i förskolans utbildning. Förskollärarna ser positivt på användandet av olika material i sångstunden, och en medvetenhet påvisades om hur olika redskap kan främja barns lärande. De tre ändamål som lyfts fram i samband med sångstunden är glädje, gemenskap och språkutveckling. Slutsatsen kan dras att det är viktigt att reflektera över sitt arbete, för att medvetandegöra hur man tillsammans kan stärka undervisningen. Speciellt sångstunden har en potential att utveckla både inommusikaliska och utommusikaliska mål.

This book reviewed deals with the investigation of conceptions of the medieval world called "Medievalisms". In addition, the book's contributors examine how early modern men and women perceived the medieval world and how these interpretations differed from our own in the twenty-first century.

The aim of this study is to examine whether mini whiteboards can counteract the culture of silence that prevails in some classrooms. The focus is on seeing if the use of the mathematics didactic tool, mini whiteboard, can be used as part of activating the students to participate and contribute to a more dialogic teaching. The results are analyzed from the sociocultural perspective with a focus on mediating tools, dialogue and interaction. The results of this study show that teachers use the mini whiteboard in different ways. One method is to let students work in pairs to discuss issues together. Another method is to create a classroom where the students learn from each other. Teachers experience the mini whiteboard in different ways. They believe that it can contribute to learning but have a shared meaning. In a way, it can be used to create more dialogue and thus develop learning. Another technique is to use the tool to make the pupils more confident, which in a way develops learning. The results show an increased participation in the classes. Most students agree that the mini whiteboard is a positive tool that helps them to show their knowledge without feeling pressured. The students appreciate that the whiteboard contributes to them receiving direct feedback and can thus feel safe in further discussions.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ett stöttande arbetssätt utvecklar barns ämneskunskaper i undervisning om flyta och sjunka som fenomen. I studien deltog förskolebarn i åldrarna två till fem år, som gick på en åldersblandad avdelning i en förskola i Mellansverige. Studien omfattade en undervisningsdesign av lärandeobjektet flyta/sjunka där barnen delades in i två olika grupper. Barnen undersökte fenomenet i ett praktiskt experiment genom att använda sig utav genomskinliga petflaskor fyllda med fyra olika innehåll. Tre av barnen fick ett stöttande arbetssätt i ett systematiskt undersökande, medan de andra tre barnen fick utforska fenomenet på egen hand. Det empiriska datamaterialet bestod av videoupptagningar som sammanställdes och analyserades kvalitativt. Det teoretiska ramverket som användes var den sociokulturella teorin, för att tolka hur barnen uttryckte sin förståelse för det fysikaliska fenomenet. Vi utförde en tematisk analys av vår empiri. Resultatet visade att förskollärarnas förhållningssätt under undervisningen hade påverkan på barnens naturvetenskapliga ämneskunskap. Barnen som fick ett stöttande arbetssätt visade sin förståelse för fenomenet genom att uttrycka de naturvetenskapliga begreppen. Barnen som utforskade på egen hand visade att de hade tidigare erfarenheter av fenomenet, men utvecklade ingen ny ämneskunskap. I tillägg visade sig förskollärarnas förhållningssätt även påverka barnens möjligheter att kunna arbeta med systematiska undersökningar, i form av att barnen ställde hypoteser och diskuterade resultatet. / The purpose of the study is to contribute to our knowledge about how a supportive teaching approach helps develop children's scientific understanding and scientific competence during a hands-on activity about floating and sinking. The study involved two-to five-year-old preschool children in an age-mixed preschool in central Sweden. The children were divided into two separate groups. For this study we designed a lesson on the physical phenomenon of floating and sinking that included a hands-on activity. In this activity, children investigated the phenomenon in a practical experiment using transparent pet bottles filled with four different contents. Three of the children had a supportive teaching approach in a systematic investigation, while the other three children were allowed to explore the phenomenon on their own. The empirical data material consisted of video recordings which were analysed qualitatively. The theoretical framework, the sociocultural theory was used to interpret how the children expressed their understanding of the physical phenomenon. We performed a thematic analysis of our empirical data. The results show that the preschool teachers' approach during teaching had an impact on the children's scientific subject knowledge. The children who had a supportive teaching approach showed that they had knowledge about the phenomena by expressing the scientific concepts. The children who investigated on their own showed that they had experience of the phenomena, but they didn’t develop any new knowledge. In addition, the preschool teachers' attitudes also proved to affect the children's opportunities to work with systematic investigations, by using hypotheses and discuss the results.

The purpose of the study is to investigate educators' experience of mealtime situations in preschool, and this was carried out with a qualitative approach through semi-structured interviews. The theoretical lenses used during this study are supported by Vygotsky's sociocultural perspective and the child perspective when analyzing the results. Through the sociocultural, you can see how the interaction help the children reach their development zone and how the pedagogues' scaffolding is important in children's development and learning. The child perspective permeates educators' wishes regarding how meals should be designed for the children's best interests. It appears in the study that educators' prerequisites do not always go hand in hand with the curriculum's goals when it comes to designing mealtime situations in preschool. Through the study, it can be seen that different ways of serving mealtime in preschool have different meanings when it comes to creating an educational meal, which should contain purpose and learning that favors children's individual development. The study lifts previous research where the majority illuminates the content of the meal but not much about how the meal should be served for children's development and learning. Therefore, through this study we want to demonstrate the gap between these different research areas. / Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelse kring måltidsituationer i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerad intervju och analyseringen av empirin har skett genom en innehållsanalys. De teoretiska glasögonen som använts under denna studie tar stöd av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och barnperspektivet vid analys av resultatet. Genom det sociokulturella perspektivet kan man se hur interaktionen med andra hjälper barnen att nå sin utvecklingszon samt hur pedagogernas scaffolding har betydelse i barns utveckling och lärande. Barnperspektivet genomsyrar pedagogers önskningar kring hur måltiderna bör utformas för barnets bästa. Det visar sig i studien att pedagogers förutsättningar inte alltid går hand i hand med läroplanens mål när det kommer till utformning av måltidssituationer i förskolan. Genom studien kan man se att olika sätt att servera måltiden i förskolan får olika betydelser när det kommer till att skapa en pedagogisk måltid, som bör innehålla syfte och lärande som gynnar barnets individuella utveckling. Studien lyfter tidigare forskning där merparten belyser måltidens innehåll men inte mycket kring hur måltiden bör serveras för barns utveckling och lärande. Genom denna studie påvisas glappet mellan dessa olika forskningsområden.

Denna studie belyser hur barn kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén. I ateljén kan barnen använda sin kreativa sida i olika aktiviteter, men ateljén kan också ses som en social mötesplats där ett utbyte av erfarenheter med varandra sker. Även förskollärares didaktiska överväganden för ateljén belyses. Undersökningen berör även de didaktiska val som förskollärare gör i samband med ateljén. Syftet med denna studie är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra med avgränsning till ateljén, dels för att ateljén på förskolan är en plats som barn oavsett ålder tycker om att vara i samt att ateljén är ett relativt outforskat pedagogiskt rum för barns kommunikation och samspel. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att det är samspelet och kommunikationen mellan barnen som är fokus och det är dessa sammanhang som ligger till grund för lärandet. Metoden som har använts i denna studie har varit videoobservationer i ateljén samt intervjuer med förskollärare på förskolan. Videoobservationerna är det centrala i studien och intervjuerna med förskollärarna är ett komplement som synliggör de didaktiska valen avseende ateljén. Resultatet visar att barn använder många olika uttrycksformer när de kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén, samt att de didaktiska val gällande ateljén som förskolläraren gör är av betydelse för barnens kommunikation och samspel. Diskussionen binder samman resultatet med tidigare forskning. Slutsatsen av studien är att barnen behöver social kompetens, vilket utvecklas i kommunikation och samspel med andra i ateljén. / This study will illustrate on how children communicate and interplay with each other in the studio. In the studio the children can use their creative side in different activities, but the studio can also be seen as a social venue where an exchange of experiences happens. The preschool teacher’s didactic considerations for the studio will also be illustrated. The study also concern the didactic choices made by the preschool teacher in connection to the studio. The purpose of this study is to see how children interplay and communicate with each other, we have defined it to the studio, partly because the studio at the preschool is a place the children regardless of age likes being in and the studio is a relatively unexplored educational room for children’s communication and interplay. The study is based on the socio-cultural perspective, which means that it is the interplay and the communication between the children that are in focus and that it is in these contexts which is the basis for learning. The methods that have been used for this study has been video observations in the studio and interviews with preschool teachers at the preschool. The video observations are central to the study and the interviews with the teachers are a complement which reveals the didactic choices in respect to the studio. The results show that children use a lot of different forms of expression when they communicate and interplay with each other in the studio, and that the didactic choices concerning the studio that the preschool teachers make is of great meaning for the children’s communication and interplay. The discussion binds the result and earlier research together. The conclusion from this is that the children needs social competens, which develops in communication and interplay with others in the studio.

From a hermeneutic perspective, a qualitative study based on interviews of six musicians has been conducted. The informants work or have worked in orchestras with hierarchical or non- hierarchical structure. The asked questions concerned the informants’ experiences of equality, interaction, motivation, their personal musical development and the quality of the orchestra’s performance. The biggest differences that were noticed concerned the perceived degree of equality, which was higher in the non-hierarchical orchestra. Furthermore, the psychosocial environment correlates with equality in the orchestra and is thus a structural issue. All the informants stated that the best musical performance can be achieved in a hierarchical orchestra, in which all musicians play the part they auditioned to. Contrary to the results from the interviews, the literature used in this study states that the best musical quality is achieved in orchestras with a non-hierarchical structure. / Med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv har en kvalitativ studie genomförts, med intervjuer av sex musiker. Dessa arbetar eller har arbetat i hierarkisk eller icke- hierarkisk orkesterstruktur. Frågorna som ställts har handlat om informanternas upplevelse av jämlikhet, samspel, motivation, den egna musikaliska utvecklingen samt det musikaliska resultatet i orkestern. De skillnader som var störst framkom i upplevelsen av jämlikhet, som upplevdes starkast i den icke-hierarkiska orkestern. Den psykosociala miljön relateras till jämlikheten i orkestern och är således en strukturell fråga. En gemensam åsikt som framkom i undersökningen var att det bästa musikaliska resultatet uppnås i den hierarkiska orkesterstrukturen där alla spelar den stämma de har provspelat sig till och således spelar med högsta möjliga nivå. De exemplen från litteraturen som tas upp visar dock en annan bild av hög musikalisk nivå, som uppnås i orkestrar med icke-hierarkisk struktur.