Ph.D. / Molecular and Medical Genetics / The objective of this study is to examine, in light of the expression of multiple p53 family member isoforms, the specific role of p73 in malignant conversion, cellular response to DNA damage, and direct or indirect cooperation with other p53 family members in a clonal model of epidermal carcinogenesis. We first focused on the role of p73 in malignant conversion. Whether sporadic or siRNA induced, loss of p73 in initiated p53+/+ keratinocytes lead to conversion to squamous cell carcinoma (SCC) in vivo which was reversible upon reconstitution of TAp73α but not ΔNp73α. Second, we investigated the cellular response to ionizing radiation (IR) in the presence and absence of p73, showing that loss of p73 at malignant conversion was associated with resistance to IR in vitro. The loss of radiation sensitivity and malignant conversion was characterized by reduced steady state DNA binding levels of transcriptionally active p63 isoforms to the p21 promoter, failure to induce specific p53 family transcriptional targets, and failure to arrest in G1. Reconstitution of TAp73α, but not ΔNp73α, increased steady state DNA binding capabilities of TAp63β, TAp63γ, and ΔNp63γ, and steady state levels of p53 family target mRNA, but did not restore cellular sensitivity to IR. We thus uncovered a functional cooperation between TA isoforms of p73 and p63 and showed that p73-mediated DNA damage response was uncoupled from its tumor suppressive role. We observed preferential DNA binding of the inhibitory ΔNp63α isoform both in vitro and invivo in SCC suggesting that in the absence of TAp73α a balance is tipped toward DNA binding of the inhibitory isoforms. Third, we studied the role of the p53 family inkeratinocyte response to UVB. Tumorigenic cells lacking p73 that were resistant to IR remained sensitive to UVB, accompanied by DNA binding of the TAp63γ isoform, suggesting that keratinocyte response to UVB is not dependent upon p73 and suggesting a hierarchy of p53 family member responses to DNA damage. Finally, we examined TAp73α interaction with the p53 family inhibitor Mdm2. Mdm2 was in complex with DNA-bound p53 family members in malignant cells, but reconstitution of cells withTAp73α correlated with removal of Mdm2 from the complex, making them more like primary keratinocytes or initiated cells. Like the initiated cells, cells expressing TAp73α were refractory to treatment with the Mdm2-p53 inhibitor Nutlin-3 while cells lacking p73 expression or expressing ΔNp73α were sensitive. Thus, we suggest that p73 may be acting as a molecular shield to keep p53 family member inhibitors, such as ΔNp63α andMdm2, at bay. Further understanding of p53 family interplay in tumor development and DNA damage response could lead to new therapies or optimization of current therapeutic strategies in solid tumors of epithelium, particularly where deregulation or loss of p63 and p73 expression is associated with increased tumor invasiveness, treatment resistance, and poor patient prognosis.

Hur föräldrar samspelar med barn kan ha stor påverkan på barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Föräldrasensitivitet och mind-mindedness är två mått som mäter föräldrars samspel. Föräldrasensitivitet mäter förälderns förmåga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förälderns användande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrån situationen och barnets sinnesstämning. I vilken grad föräldrars mind-mindedness och föräldrasensitivitet påverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen är till stora delar fortfarande okänt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om föräldrasensitivitet och föräldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmågor, om mind-mindedness och föräldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om några könsskillnader förelåg. Materialet bestod av 35 inspelade förälder-barndyader som observerats när barnen var ca 16 månader. För att mäta föräldrasensitivitet användes lyhördhetsskalan ”Lyhördhet eller icke-lyhördhet för barnets signaler”. För att mäta mind-mindedness kodades förälder-barndyaderna samt föräldrabeskrivningar utifrån manualen för mind-mindedness av Meins och Fernyhough (2010). De kommunikativa förmågorna mättes dels genom the Swedish Early Communicative Development Inventories och dels genom the Early Social Communication Scales. Resultatet visade att det förelåg samband mellan föräldrasensitivitet och kommunikativa förmågor. Såväl språkförståelse, kommunikativa gester samt delad uppmärksamhet korrelerade med föräldrasensitivitet. Beträffande föräldrars mind-mindedness, konstaterades ett samband mellan en hög andel icke-intonade mentaliseringsyttranden och bristande förmåga till delad uppmärksamhet. Vidare framkom samband mellan mind-mindedness och föräldrasensitivitet: en förälder med hög föräldrasensitivitet använde fler intonade mentaliseringsyttranden än en förälder med låg föräldrasensitivitet. Ett motsvarande omvänt samband uppstod mellan icke-intonade mentaliseringsyttranden och en låg nivå av föräldrasensitivitet, där en icke-lyhörd förälder använde fler icke-intonade mentaliseringsyttranden. Slutligen upptäcktes en könsskillnad som innebar att föräldrar använder fler icke-intonade mentaliseringsyttranden till pojkar än till flickor. / The way a parent interacts with his or her child can have a great effect on communication and language development of the child. Maternal sensitivity and mind-mindedness are two measures used for parent-child interplay. Maternal sensitivity measures the parent’s ability to accurately perceive and interpret the child’s cues while mind-mindedness involves the parent’s use of words and comments regarding the child’s internal state. These comments can be classified as appropriate or non-attuned regarding the situation and the child’s state of mind. To what extent mind-mindedness and maternal sensitivity affect different parts of the child’s communicative development is still mainly unknown. The purpose of the present study was to investigate if maternal sensitivity and mind-mindedness co-vary with communicative abilities, if mind-mindedness and maternal sensitivity co-vary with each other, and finally, if any gender differences was present. The material of the study consisted of 35 videotaped parent-child interactions, which were observed when the children were 16 months of age. To measure maternal sensitivity, the sensitivity scale were used, “Sensitivity vs. Insensitivity to the Baby's Signals”. To measure mind-mindedness, parent-child interplay and parental interviews were coded. The child’s communicative abilities were assessed with the Swedish Early Communicative Development Inventories and with the Early Social Communication Scales. The result showed a correlation between maternal sensitivity and language comprehension, communicative gestures and joint attention. A relationship was found between mind-mindedness and parents’ using more non-attuned mental comments and children’s decreasing ability to respond to joint attention. The results also demonstrated that a sensitive parent uses more appropriate mental comments than a parent who was insensitive. A reversed relationship was found between non-attuned mental comments and a low level of maternal sensitivity, where the insensitive parent used more non-attuned mental comments. Finally, a difference in gender was found, where parents use more non-attuned comments to boys than to girls. / FAS dnr 2008-0875

It is extremely important that the construction of the environment where children and youngsters spend the majority of their days supports the progress of their mentality. That is why I in this study will investigate what a certain amount of teachers consider of the interplay between learning and environment and how they thought a satisfactory environment structure eras of learning and also what the teachers consider to be missing at this point. The schools where I gathered my material are located in Thailand but they use the Swedish curriculum as a starting point and the students at these schools are mostly Swedish speaking. An important element that I came across was the impact of the surrounding on how to shape and use the environment as a tool in the teaching. Thailand’s climate is different than the Swedish climate; I want to investigate if that has any effect in the teaching. The educational environment in schools includes not only the classrooms but also every other space closely connected. Earlier scientific research as well as those people that I used as objects for interviews agrees regarding the fact that a suitable and stimulating environment are one of the most impact on how well children learn. How this environment should look like can be structured in different ways depending on the teacher’s thoughts on that a development environment looks like.

Digitalisering är ett hett ämne idag och framförallt i offentlig sektor. Sverige arbetar väldigthårt med att digitalisera och det avspeglar sig i kommunerna och dess arbete. Ett relativt vanligtfenomen idag är att kommuner inför surfplattor till dess förtroendevalda politiker. Surfplattanersätter den tidigare pappersprocessen gällande handlingar inför möten ochbeslutssammanträden. Kommunerna själva och media menar att detta ska effektivisera arbetet,vara ett bättre miljöalternativ och föra med sig papperslöshet. Dock är studier kring dettabegränsat. Det finns inga studier som påvisar vad som egentligen effektiviseras eller hursurfplattan bidrar till detta. Däremot finns det studier avseende surfplattan som substitut förpapper som visar att papperslöshet är en myt och omöjligt att uppnå. Andra studier visar ävenbrister med surfplattan vid exempelvis läsbarhet, att använda på möten och att en surfplattaegentligen inte effektiviserar någonting.Då det fanns väldigt begränsat med forskning kring det här fenomenet kände vi att vi ville grävadjupare i det och titta på hur övergången från papper till surfplatta verkligen upplevs avanvändarna. Vi ansåg att aspekter kring vad surfplattan bidrar med, hur den är som substitut förpapper, läsbarheten på den och vilka möjligheter som finns med surfplattan. Vi kände att dessaaspekter var obesvarade men också viktiga att beröra då detta blir allt mer förekommande blandSveriges kommuner. Vilket då blev vårt syfte med den här studien och realiserades genom enmixad studie på Mjölby kommun.Vi valde att göra en mixad, abduktiv och tolkande studie med både intervjuer och en enkät föratt få en så god bredd som möjligt. Detta utfördes i samarbete med Mjölby kommun som relativtnyligen genomfört en övergång som denna. Vi valde att fokusera på aspekter som berörts itidigare studier avseende surfplattan som arbetsverktyg och sådant som dök upp underintervjuerna.Den slutsats vi kunde dra var först och främst att surfplattan faktiskt är ett väldigt bra substitutför papper då den har flera karaktärsdrag som liknar pappret. Surfplattan fungerar även utmärktatt läsa och arbeta på, åtminstone enligt respondenterna på denna kommun. Surfplattan harresulterat i flexibilitet, mobilitet och en smidighet för politikerna, då pappret nu till stor del harförsvunnit. Surfplattan har även bringat nytta för den administrativt arbetande personalen påMjölby kommun då de nu kunnat minska förbrukningen på papper och kunnat effektivisera sittarbete i distributionen av handlingar. Dock drog vi slutsatsen att allt för lite av justeffektiviseringen når användarna, det är tydligt att det krävs verksamhets- ocharbetsprocessförändringar för att effektiviteten ska gynna både administrationen ochpolitikerna. Angående förbättringar och problem kring surfplattan kunde vi identifiera attmycket handlade om att översätta funktionaliteten från pappret. Det som var bra och smidigtmed pappret måste även existera i surfplattan för att användarna ska vara nöjda. Sen handlardet även om att ta tillvara på de möjligheter som finns när man gör en övergång från analogttill digitalt. Det räcker inte med att vara nöjd när digitalisering av ett tidigare analogt arbete ärutfört, fortsatt utveckling öppnar upp för många möjligheter. / Nowadays digitalization is a hot topic, especially in the public sector. Sweden as a country isworking hard with digitalization, and is reflected in the municipalities and their work. Arelatively common phenomenon today is that the municipalities implements tablets for theirelected representatives (politicians). The tablet replaces the previous paper processes regardingdocument management at meetings and decision making for political matters. Themunicipalities themselves and the media means that this should streamline and make the workmore efficient, be a better environmental alternative and contribute to the paperless office.However, previous studies regarding this is limited. There are no previous studies thatdemonstrates what is being streamlined nor how the tablet contributes to this. However, thereare some studies of the tablet as a substitute for paper which shows that the paperless office isa myth and almost impossible to reach. Other studies also show flaws with the tablet, regardingreadability, as a tool at the meeting and that the tablet itself is not streamlining anything.Since previous studies regarding this phenomenon was limited, we felt that we wanted to digdeeper into this and study how the transition from paper to tablet is experienced by the users.We felt that aspects regarding what the tablet is really contributing with, how well of a substitutefor paper it is, readability and what possibilities there is with a tablet. We felt that these aspectswere unanswered but also important since the implementation of tablets is more and morecommon among municipalities in Sweden. Which became our purpose with this study and wasrealized through a mixed method study at the municipality of Mjölby.We chose to do a mixed, abductive and interpretative study with both interviews and aquestionnaire in order to reach as good width as possibly. The study was conducted at themunicipality of Mjölby since they recently did a transition, just as the one that we wanted tostudy. We chose to focus on aspects discussed in previous studies regarding the tablet as awork tool and the ones that appeared during the interviews.The first and foremost conclusion we could draw was that the tablet actually is a good substitutefor paper since it got multiple and similar characteristics as the paper. The tablet is also a goodartefact to read on and to use for everyday work, at least according to the interviewees at thismunicipality. The experienced effects of the tablet are flexibility, mobility and simplicity forthe politicians, since a lot of the paper is now gone. The tablet has also been beneficial for theadministration and the administrative personnel at Mjölby duo to less consumption of paper,more streamlined work process of distributing all the documents. However, we concluded thattoo little of the actual efficiency is reaching the users. It is clear that business and workflowprocesses requires change so efficiency will benefit both administration and the politicians.Regarding improvements and problems with the tablet we identified that a lot is concerned withthe ability to translate and transfer functionality from the paper to the tablet. What is good andsimple with the paper must also exist with the tablet, in order for the users to be pleased. Butalso, the importance to take advantage of the possibilities that arises with the transition from ananalog to a digital work environment. It is not enough to just be pleased with the digitalizationitself, continuous development opens up for many possibilities.

Studien har fokus på hur ett antal förskollärare tolkar sitt uppdrag när det gäller barns skriftspråkande i förskolan. De två problemformuleringen är följande; Hur tolkar ett antal förskollärare sitt uppdrag när det gäller barns lärande och villkor av skriftspråket? Hur ser ett antal förskollärare på sina förutsättningar att stödja barns skrivande med utgångspunkt i att barn är meningsskapande i sitt sätt att använda skriftspråket? Det teoretiska ramverket utgörs av tre förekommande perspektiv eller synsätt på barns skriftspråksutveckling. De är sociokulturellt perspektiv, kognitivt perspektiv och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Begreppet livsvärld intar en övergripande ram för att ytterligare vägleda analysen av forskningsfrågorna utifrån att studiens studieobjekt är förskollärare. Metodansats är hermeneutisk eftersom det är förskollärarnas berättelser och deras tolkning av sitt uppdrag som är i fokus i studien och därmed används också intervjuer i form av samtalsguider. Förskollärarna tolkningar lyfts fram utifrån ett antal kategorier som framkom under arbetet med resultat och analys. I analysen av resultatet framkommer en splittrad bild men även till viss del en samstämmig bild av förskollärarnas tolkning av sitt uppdrag när det gäller skriftspråkande i förskolan. Den splittrade bilden handlar om hur barn lär om skriftspråket och vad som ska ingå i undervisningen om skriftspråket i förskolan. Samstämmigheten handlar om att utbildning behövs för att höja förskollärares kompetens. En slutsats blir att  det behövs tydliga direktiv om hur uppdraget ska tolkas gällande undervisning av skriftspråket i förskolan. I slutdiskussionen uppmärksammas också de möjligheter förskolebarn har att lära om skriftspråket utifrån förskolelärarnas tolkning av sitt uppdrag. / The study has a focus on the way that a number of preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy in preschool. The two research questions are: how do these preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy learning and opportunities? How do these preschool teachers regard their qualifications to support children’s writing with the starting point that children are using literacy meaningfully? The theoretical frameworks include three perspectives or approaches on children’s written language development. They are sociocultural perspective, cognitive perspective and developing educational perspective. The concept livsvärld or lifeworld provides an overall frame to further direct the analysis of the studies and research questions since the object of the study is the preschool teacher. The methodological approach is hermeneutic since it is the preschool teachers` narrative and interpretations of their assignment that are in focus, and therefore interviews have been used as a form of dialog guide. The preschool teachers’ interpretations highlight a number of categories that emerged from the analysis. In the analysis of the results, there emerged a fragmented picture but also some area of agreement and concordance amongst the views of the preschool teachers regarding their interpretations of their assignment regarding children’s literacy in preschool. The fragmented picture is about how preschool children learn about literacy and what should be included in teaching about literacy in preschool. The consistent picture is that there is a need for more training to increase their competence in relation to how preschool children learn about literacy. A conclusion is that there is a need for distinct guidance about how to interpret the assignment of beginning the teaching of literacy in preschool. In the final discussion, attention is also drawn to preschool children’s opportunity to learn about literacy based on the preschool teacher’s interpretation of their assignment.

Abstract This study examines emerging service markets1 and creates a model to capture both the service provider’s activities within market development and the interplay between different market actors. This work aims to identify the key elements behind sustainable market development, specifically examining 1) market activities, 2) the role of innovation and 3) the necessary evolutionary factors, where a market consists of multiple buyers and sellers and comparable market offerings. The empirical part of the study is conducted in the form of a qualitative case study, which is used to analyse the dynamic nature of emerging market development. The study uses a multi-method approach to data collection to capture the market’s evolution and relationships between market actors. The study follows emerging energy saving market development taking the perspective of an Energy Service Company in Dubai. As the main outcome of the study, it is argued that the service provider needs to direct its activities to build those relationships necessary to gain market acceptance and a coherent market offering before it can truly exploit market opportunities. As a characteristic of an emerging market, different interpretations of an innovation increase market dynamics, which slows market acceptance. Therefore, the service provider’s innovation process needs to serve market needs first; later, when the market has evolved, the innovation process is divided into co-innovation and structured innovation. From the evolutionary point of view, many service markets need to be fostered by market actors, as well as needing government-built regulatory and market support mechanisms. This need is especially valid for services that have other societal goals beyond pure financial interests. For a new service provider, an understanding of emerging markets is essential to appropriately set expectations and to accurately plan for the timing and effort needed for market entry. 1 An emerging market in this study represents the market development phase that occurs when a market has been created. Markets are emerging everywhere regardless of country or other geographical area and should not be confused with developing country-related emerging markets. / Tiivistelmä Tämä väitöskirja tutkii uusien markkinoiden kehittymistä erityisesti palveluliiketoiminnan ympärille, ja luo mallin, jolla voidaan tarkastella tällaisia markkinoita ja niiden kehittymistä. Mallissa huomioidaan palvelun tarjoajan aktiviteetit markkinoilla sekä vuorovaikutus muiden toimijoiden kanssa. Tutkimuksessa tunnistetaan keskeiset kehitysvaiheessa olevien markkinoiden elementit: 1) markkina-aktiviteetit, 2) innovaatio ja 3) kehittymisen edistämiseen liittyvät tekijät. Mallin mukaan nämä ovat edellytyksenä sille, että markkinoille muodostuu riittävä määrä sekä myyjiä että ostajia, jotta palvelutarjonnasta muodostuisi vertailukelpoista. Tämän tutkimuksen empiirinen osa on suoritettu laadullisena tapaustutkimuksena, jossa analysoidaan markkinoiden kehittymisen dynamiikkaa. Jotta markkinan kehittymistä ja markkinatoimijoiden välistä vuorovaikutusta voidaan tarkastella samanaikaisesti, on tutkimuksessa kerätty sekä haastattelu- että havainnointiaineistoa. Tutkimuksessa on seurattu kehityksen alkuvaiheessa olevan energiansäästömarkkinan kehittymistä ns. ESCO-palvelun tarjoajan näkökulmasta Dubaissa. Tutkimus osoittaa, että markkinoiden kehittymiseksi palvelun tarjoajan täytyy ensin keskittyä luomaan suhteet muihin markkinatoimijoihin, jotta yhdessä voidaan saavuttaa markkinoiden luottamus ja luoda yhteneväinen tarjonta, ennen kuin kilpaillaan markkinaosuuksista. Eri toimijoiden erilaiset tulkinnat markkinainnovaatiosta lisäävät dynamiikkaa ja vaikeuttaa markkinan yleistä hyväksymistä, jotka yhdessä siten hidastuttavat markkinan kehittymistä. Näistä syistä palveluntarjoajan tulisi kohdistaa innovaatioprosessinsa palvelemaan markkinan kehitystarpeita ensin ja vasta myöhemmin se voi keskittyä hyödyntämään mahdollisuuksia yhteiseen ja sisäiseen innovaatioon. Monet palvelumarkkinat vaativat kehittyäkseen toimijoita joiden tehtävä on pelkästään keskittyä edistämään markkinan kehitystä luomalla yhteisiä sääntely- ja tukimekanismeja. Nämä toimija ovat usein valtiollisia, erityisesti silloin kun markkinalla on myös yhteiskunnallisia tavoitteita, taloudellisten tavoitteiden rinnalla. Kehittyvät markkinat ja niiden mahdollisuuksien hyödyntäminen uudelle palveluntarjoajalle on haasteellinen konteksti ja menestyminen edellyttää sekä odotusten että panostusten asettamista realistisesti, jotta kehittyvillä markkinoilla voidaan ylipäätään toimia.

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (2018) beskrivs leken som grundläggande för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Däremot uttrycks det inte i läroplanen hur begreppen inkludering och exkludering bör kopplas till barns lek samt hur detta kan prägla såväl barngruppen som leken. Utifrån detta resonemang är syftet med denna studie att undersöka hur inkludering och exkludering yttrar sig mellan barn i den fria leken samt lyfta fram förskolans förebyggande arbete gällande utanförskap. Detta även genom att studera förskollärarnas agerande i förhållande till begreppen inkludering och exkludering i barns fria lek. För att besvara syftet är studiens frågeställningar följande: 1. Hur yttrar sig inkludering och exkludering i förskolans rådande barnkultur i den fria leken? 2. Vilka strategier används av barn för tillträde samt exkludering i den fria leken? 3. Hur agerar barnen om förskolläraren avbryter en pågående fri lek? 4. Hur yttrar sig förskollärarens agerande under barns fria lek, utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv?   I studien används en kvalitativ metod, i form av observationer för att kunna skapa en inblick i det sociala samspel som sker i förskolemiljön. Detta fördjupas utifrån Corsaros barndomssociologiska perspektiv.   Studiens resultat visar att det förekommer en acceptans kring barns användande av såväl inkluderande som exkluderande situationer i den fria leken, genom exempelvis användandet av tillträdesstrategier. Vidare visar resultatet att förskollärarens agerande och närvaro vid barns fria lek både kan ha en positiv och en hämmande inverkan på barns inkludering och exkludering av varandra.

As Stockholm grows many rent controlled facilities subsidized by the government are rapidly decreasing leaving culture operators struggling with increasing rents. At the same time the instrumental values of culture are increasing, taking a greater role in the strategic urban and city planning of Stockholm. Culture has economized, a development criticized by many who argue that the culture’s core values are being undermined by economic incentive. In the wake of these developments it seems as if a new interplay between private real estate companies, cultural operators and the public sector, rises. The creation of physical rooms for the cultural sector is determined by this interplay where the private real estate companies’ influence is becoming more prominent. Stockholm’s Cultural Administration (Kulturförvaltningen Region Stockholm) has noticed a power structure within this triangular interplay, where cultural operators are depended on the public- and the private sectors. Stockholm’s Cultural Administration points out that it is necessary for the cultural operators to “speak the language” the private real estate owners prefer, meaning translating cultural values into market values in order to obtain influence. To examine if this power structure exists and how it is constructed, a case study on the project Danskvarteret, has been done. Danskvarteret, initiated by the non-profit organisation Danscentrum Stockholm, is to become a dance hub for the free dance field. In the establishing phase the project group of Danskvarteret are in dialogue with the private real estate owner Atrium Ljungberg and with Stockholm’s Public Cultural Management (Stockholms stads kulturförvaltning). The purpose of this examination is to illustrate what institutional logics are in play in the establishment of Danskvarteret. Can it tell us something about what motives are behind creating physical space for culture? The study is based on an institutional and cultural theoretical frame along with secondary data from the three main actors in this project as well as a semistructured interview with the project leader of Danskvarteret. The results show that the three market actors: Danskvarteret (cultural operator), Atrium Ljungberg (private real estate owner) and Stockholms stads kulturförvaltning (public sector) have different motives and logics for creating Danskvarteret and that the cultural operator is forced to balance between these different motives and logics. The cultural operator is dependent on external finance, a dependency that pressures the cultural operator to give up its own logic and adapt to the superior logics pursued by the private and the public sectors who provide the necessary resources. In this particular triangular interplay cultural professional logics are set aside to make room for market logics in order to get the product finances, even though it may contradict the cultural operators’ innate beliefs. / När Stockholm stad växer byggs många kulturaktörer bort och allt fler har svårt att klara av de hyreshöjningar som skett de senaste åren. Billiga verksamhetslokaler försvinner i takt med att subventionerade lokaler som allmännyttan tillhandahållit minskat. Parallellt betonas kulturens instrumentella värden allt mer och kulturen utgör idag en central aspekt i olika stadsplaneringsstrategier. Kulturen har ekonomiserats vilket kritiserats hos många med argument att kulturens inneboende värde i hög grad underordnas ekonomiska incitament. Som effekt av dessa förändringar verkar det ha uppstått ett nytt typ av samspel, där etableringen av kulturella rum i högre grad avgörs i dialogen mellan tre aktörer - privata fastighetsbolag, kulturaktörer och den offentliga sektorn, där de privata fastighetsägarnas roll blivit allt mer framträdande. Kulturförvaltningen Region Stockholm har observerat en maktordning i detta triangulära samspel, där kulturaktörer är i beroendeställning till det offentliga och det privata, och från Stockholms stads håll konstateras att det är nödvändigt att kunna tala fastighetsägarnas språk i samspelet. Stämmer detta? För att undersöka detta har en fallstudie gjorts på projektet Danskvarteret som är tänkt att bli en dans-hub för det fria dansfältet. Projektet är initierat av den ideella dansorganisationen Danscentrum Stockholm. Under den pågående etableringsfasen är de i dialog med fastighetsägaren Atrium Ljungberg och Stockholms stads kulturförvaltning. Syftet är att belysa vilka institutionella logiker som format etableringsprocessen av Danskvarteret, samt vilka motiv som ligger bakom att skapa rum för kultur. Undersökningen har utgått från en institutionell- och kulturteoretisk ram och kvalitativa data har samlats in i form av sekundärdata från de tre aktörerna samt en semistrukturerad intervju som genomförts med projektledaren för Danskvarteret. Resultatet visar på att de tre aktörerna handlar utifrån olika logiker och motiv, och kulturaktören tvingas balansera mellan dessa. Den gemensamma målsättningen att skapa en publik verksamhet kan ses som ett exempel på hur konkurrerande logiker i viss mån överlappar i gemensamma projekt. Kulturaktören är beroende av externa finansieringskällor och detta resursberoende tvingar aktören att anpassa sig till andra logiker än de egna. Även om de själva inte präglas av en marknadslogik, utan en klar kulturprofessionell logik, anammas denna för att hitta medel för projektet.

Factors that confer predisposition and vulnerability for alcoholism and other substance abuse disorders may be described usefully within the gene-environment interplay framework. Thus, it is postulated that heritability provides a major contribution not only to alcohol but also to other substances of abuse. Studies of evoked potential amplitude reduction have provided a highly suitable and testable method for the assessment of both environmentally-determined and heritable characteristics pertaining to substance use and dependence. The different personal attributes that may co-exist with parental influence or exist in a shared, monozygotic relationship contribute to the final expression of addiction. In this connection, it appears that personality disorders are highly prevalent co-morbid conditions among addicted individuals, and, this co-morbidity is likely to be accounted for by multiple complex eti-ological relationships, not least in adolescent individuals. Co-morbidity associated with deficient executive functioning may be observed too in alcohol-related aggressiveness and crimes of violence. The successful intervention into alcohol dependence and craving brought about by baclofen in both human and animal studies elucidates glutamatergic mechanisms in alcoholism whereas the role of the dopamine transporter, in conjunction with both the noradrenergic and serotonergic transporters, are implicated in cocaine dependence and craving. The role of the cannabinoids in ontogeny through an influence upon the expression of key genes for the development of neurotransmitter systems must be considered. Finally, the particular form of behaviour/ characteristic outcome due to childhood circumstance may lie with biological, gene-based determinants, for example individual characteristics of monoamine oxidase (MAO) activity levels, thereby rendering simple predictive measures both redundant and misguiding.

What is considered as right and wrong, and how to treat each other influences the daily life in the kindergarten. Consequently, this study aims to make moral values of children visible, which in fact also is what so called peer culture implies. The aim is also to highlight in what way the kindergarten affects children´s perspective in moral values. That, in turn, also means what impact the peer culture has on moral development. Previous research shows that children´s democratic participation in the kindergarten gives the children an opportunity to influence their daily life.  In effect, this means that we together with the children read a picture book that lead the children to further discussions. Eight children from two preschools in Halland participated. The collected data is analyzed trough symbolic interactionism. That interprets further how the children discussed the subject together. The children talked about friendship related questions. The result indicates that moral values can vary between peer cultures in kindergartens. Furthermore, this indicates how a peer culture is impacted by the environment. / Vad som anses rätt och fel, och hur man ska behandla varandra genomsyrardet dagliga livet i förskolan. Syftet med denna studie är att synliggöra barnsmoraliska arbete och på vilka sätt förskolan påverkar barnens perspektiv imoraliska värderingar, och därmed även kamratkulturens betydelse förmoralisk utveckling. Tidigare forskning visar också hur barns demokratiskadeltagande i förskolan bidrar till deras moraliska utveckling, bland annat i såmening att de får lära sig att ta ansvar för sina egna beslut i vardagen.Den här studien bygger på kvalitativa metoder genom att vi använder en såkallad kommunikativ kedja för att undersöka barns moraliska utveckling.Detta innebär att vi tillsammans med en grupp förskolebarn läst en bilderboksom sedan låg till grund för barnens diskussioner. Totalt deltog åtta barn fråntvå förskolor i Halland. Den empiriska data som samlades in analyseradesgenom symbolisk interaktionism. Barnen samtalade kring vänskapsrelateradefrågor. Resultatet tyder på att moraliska värderingar kan variera mellan olikakamratkulturer i förskolan genom omgivningens påverkan påkamratkulturen.