Studiens syfte är att synliggöra lärares strategier för att identifiera och kartlägga elevers matematiksvårigheter.   De fem intervjuer som gjordes med lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet visade att elevobservationer samt noggranna analyser kring elevernas utveckling är mycket väsentliga. Alla intervjupersonerna hade matematik i sina utbildningar.   Resultatet visade att ett arbete med översiktliga uppgifter underlättar för läraren att kunna se vari elevens svårigheter ligger. På så sätt går det förhoppningsvis att upptäcka svårigheterna i tid. Att vara flera lärare vid beslutstaganden betonades också som viktigt eftersom det kan vara svårt att hinna se allt själv.   Vikten av laborativt material skildrades i litteraturen men var inte något som framkom i intervjupersonernas svar. Resultatet visade även att matematiksvårigheter kan bero på bristande taluppfattning eller läs- och skrivsvårigheter. Svårigheterna kan även bero på en bristande motivation från elevernas sida.  För att hjälpa de elever som har svårt för matematik användes specialpedagog och arbete i mindre grupper.

Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna. Den huvudsakliga kritiken rör att förstelärare fått för lite tid avsatt i tjänsten för att kunna utföra de nya uppgifter som tjänsten för med sig. Flera lärare ställer sig också kritiska till det bristfälliga mandat som finns i tjänsten och att tjänsten inte är en tillsvidaretjänst. Rörande ledarskapet så visar studien att förstelärarna har väldigt fria arbetsbeskrivningar och det är mycket upp till dem själva att bedöma hur tjänsten bäst ska användas. Då det gäller lärarnas syn på att leda kollegor så uppstår en förhållandevis homogen bild där lärarnafokuserar på att ge möjlighet för de andra lärarna att lära av varandra och att finnas till handsom de andra lärarna vill ha hjälp med något.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den alltmer ökande digitaliseringen av skolan, där både lärare och elever har större tillgång till personliga datorer och den upplevda avsaknaden av digitala verktyg i undervisningen anses behövs problematiseras. Detta leder i sin tur till frågan hur lärare ser på det ämne de undervisar i samt de digitala spelens pedagogiska möjligheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares ämnesförståelse och deras upplevda syfte med ämnet historia, samt deras inställning till digitala spel i undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Vad har lärarna för ämnesförståelse för historia? Hur resonerar lärarna kring användning av digitala spel i historieundervisningen? Vad för samband kan vi se mellan deras ämnesförståelse för historia och deras inställning till digitala spel i undervisningssituationer? Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervjuer har genomförts med aktiva ämneslärare i historia som arbetar inom olika gymnasieskolor i Varbergs Kommun. Resultaten visar på en differens sinsemellan lärarnas ämnesförståelse, men att samtliga ställer sig positiva till de digitala spelens pedagogiska möjligheter i skolan. Något generellt samband mellan lärarnas ämnesförståelse och inställning till digitala spel går alltså inte att urskönja utifrån studiens resultat.

The aim of this bachelor’s thesis is to examine four librarians’ thoughts and attitudes concerning the personal encounter between the librarian and the users in the publiclibrary setting. The research questions are: What thoughts and attitudes are expressed among the librarians concerning personal encounter between the librarian and the users? How do professional ethics, guidelines and policy documents apply to the librarians’ encounter with the library users? Are there any other factors affecting the encounter, and if so, what are these factors? The method used in this study, for answering the research questions and to gather the empirical information, is semi-structured interviews. The theories used for analyzing the results are the moral philosopher RichardM. Hare’s theory of two different levels of moral thinking, the intuitive and the critical level, and Stina Hall’s thoughts on the different preconditions for a successful encounter. Conclusions drawn from this study are that the definitions ofthe concept of personal encounter are different among the librarians, depending on context, duties, personal characteristics and background. In the personal encounter swith the users, the librarians seem to apply professional ethics, guidelines and policy documents, as much as their personal values. Other factors affecting the encounters are organizational factors, beyond the individual. The librarians need to discuss their moral considerations, in the situation of encounter, at a more critical level, in order to use the best encounter tools in the meetings with the users.

I egenskap av speciallärare i matematik är det betydelsefullt att veta hur elever upplever IKT, matematikinlärning och specialpedagogiskt stöd i skolan. Det är dessutom angeläget att öka kunskapen om vilken effekt IKT kan ha på matematikinlärningen. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskap en om hur gymnasieelever i behov av särskilt stöd i matematik upplever IKT - användningen, samt elevernas tankar kring matematik, undervisning, särskilt stöd och IKT i skolan. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem gymnasielever och tematisk analys har använts. Dagens teknologi är väl utvecklad och de allra flesta elever i gymnasieskola n har mobiltelefon och kan hantera en dator. Den tekniska förmågan hos de flesta elever är stor och dagens elever har växt upp i ett informationssamhälle. För majoriteten utgör även sociala medier ett viktigt inslag i vardag en. Att möta elever med en matematikundervisning som mer symboliserar den digitala vardag som eleverna vanligtvis möter kan vara en väg att gå för att komma till rätta med den problematik som elever kan känna inför matematikundervisningen. Det resultat som studien visar är att IKT inte används frekvent i matematik - och stöd undervisningen och elevernas upplevelser av IKT i samband med undervisningen är bristfällig. De tankar eleverna har om utformningen av matematik - och stödundervisningen är att den bör bedrivas i små grupper av skickliga lärare där IKT bör vara valfritt. Eleverna upplever att den digitala kompetensen tillsammans med den didaktiska användning en hos lärarna är otillräcklig idag. Sammanfattningsvis upplever eleverna att när IKT använts i samband med matematik - och stödundervisningen ger det mervärde för lärandet.

No description available.

Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients’ participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse. Shortages in knowledge among nurses how to mediate communication to patients who do not speak Swedish. Aim: To illuminate Swedish nurses communicating with non-Swedish speaking patients at a Swedish ward. Method: Empirical study with qualitative approach, five individual interviews with nurses have been carried out and analysed according to a qualitative content analysis. Result: The nurses experienced immense difficulties in care giving of non-Swedish speaking patients when the communication did not function. Deficiencies were almost impossible to avoid when giving care, which created frustration and despair. Interpreter is an important tool, however the resources are limited which the nurses experienced as a problem. That relatives are available were seen as a reassurance for the patient and the nurse. More knowledge about different cultures is important to be able to give equal care to all. Conclusions: The nurses perceive shortcomings in communication with non-Swedish speaking patients.

Denna studies syfte är att studera historielärares undervisningsstrategier. Begreppet undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på lärares syfte, innehåll och material i undervisningen. De bygger även på de didaktiska frågorna vad, hur och varför. En viktig del av detta begrepp är att lärarna ska ha arbetat under en tid. Lärarna ska ha haft tid till att utveckla sin undervisningsstrategi som yrkesverksam lärare, vilket kallas för praktisk yrkesteori. I studien har en halvstrukturerad modell använts där intervjufrågorna bestämdes på förhand och där det även lämnades utrymme för diskussion och övriga frågor som kunde uppkomma under intervjun. I studien har fyra lärare intervjuats då tre av dem var gymnasielärare medan en var högstadielärare. Studiens resultat visade på att lärarna beskriver sin historieundervisning på olika sätt. Lärarna ansåg att historieämnet kunde användas på olika sätt som även fyllde olika funktioner. Fortsättningsvis beskriver lärarna olika metoder och tankesätt i undervisningen. Nyckelord: undervisningsstrategier, halvstrukturerade intervjuer, historiedidaktik.

Bakgrund: Den kulturella mångfalden har ökat bland hälso-och sjukvårdens patienter. Kulturen har betydelse för patientens hälsa och det är därför betydelsefullt att sjuksköterskor kan vårda över kulturgränser. Det påverkar samspelet mellan patient och sjuksköterska och hur väl de förstår varandra.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från olika kulturer.   Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler. I dataanalysen gjordes en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2009).   Resultat: Två kategorier och åtta underkategorier identifierades i studien.  Kategori ett är erfarenheter av Komplexa vårdsituationer med underkategorierna; Språkliga barriärer försvårar vårdandet, Patienter har olika uttryckssätt och Patienter har varierande förväntningar på vården. Kategori två är erfarenheter av att Se individen med underkategorierna; Sjuksköterskors egenskaper påverkar bemötandet, Sjuksköterskors kunskap påverkar förståelsen, Stress och dagsform påverkar förståelsen, Organisatoriska faktorer påverkar förståelsen och Patientens sociala situation varierar.   Slutsats: Det kan uppstå komplexa situationer i vården av patienter från olika kulturer. Många faktorer så som kunskap, stress och organisation påverkar sjuksköterskors förståelse för patienter. Det är viktigt att se individen. Reflektion i ämnet bidrar till att öka sjusköterskors medvetenhet, kunskap och förståelse för kulturens betydelse i vården.   Nyckelord: Kulturell mångfald, Intervjuer, Omvårdnad, Primärvård, Sjuksköterskors erfarenheter

I denna studie kommer vi gå igenom forskning kring läxors påverkan av elevers inlärning samt om detta arbetssätt kan bidra till segregation i form av ett upprätthållande av en kunskapsklyfta mellan mer och mindre socioekonomiskt gynnade elever. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning, oavsett geografisk hemvist och vad för ekonomiska och sociala förutsättningar man har (Skollagen 1 kap. 8§ 9§). Ändå menar vissa forskare att läxor kan vara en bidragande faktor till segregation. I studien använder vi oss av intervjuer som metod för att få reda på vad sju lärare från olika områden i Uppsala län har för uppfattning om den forskning om läxor som finns. Vi analyserar utifrån materialet hur de väljer att reflektera kring detta och forma sin undervisning utifrån den kunskap de besitter. Studien granskar lärarnas resonemang krig ett arbete med eller utan läxor och om lärarna skulle ändra sitt arbetssätt om de hade varit verksamma i ett socioekonomiskt område som skiljer sig från deras nuvarande. Studien berör även huruvida föräldrars inställning till läxor påverkar elevernas förhållningssätt till läxor enligt lärarnas uppfattning.