Titel: ”Brottsprevention i Botkyrka kommun – en kvalitativ studie om brottsförebyggande åtgärder och samverkan”.   Författare: Fabiola Guerrero Vasquez.   Handledare: Tove Sohlberg   Institution: Sociologiska institutionen, Södertörns Högskola.   Kurs: Magisteruppsats Sociologi, 30 Högskolepoäng.   Syfte: Det övergripande syftet med studien har varit att belysa vilka brottspreventiva åtgärder som dominerar inom Botkyrka kommun och diskurser bakom dessa. Syftet har också varit att studera hur samverkan kring dessa åtgärder fungerar rent praktiskt och upplevs av aktörerna.   Metod: Datainsamlingen har huvudsakligen skett genom kvalitativ diskursanalys av officiella dokument och sex kvalitativa intervjuer med personer som arbetar och är engagerade med brottspreventiva- och trygghetsskapande frågor inom Botkyrka kommun under hösten 2016.   Resultat: Det huvudsakliga resultatet har visat på att de dominerande brottspreventiva åtgärderna i materialet, tar sin utgångspunkt i de sociala och situationella brottspreventiva modellerna. Diskurserna bakom dessa åtgärder existerar parallellt, där ena diskursen är en tro på att människan kan socialiseras in i samhället som på sikt utvecklar normkomformt beteende och den andra är grunduppfattningen att människan som rationell varelse väljer att begå brott om denne inte hindras ifrån detta. Resultatet visade även på en diskrepans mellan kommunens uppsatta strategi och flera av de insatser som bedrivs inom kommunen. Parterna som samverkar kring dessa frågor, upplevde att en gemensam bild av samverkansgrunden var viktigt för en fungerande samverkan, samt att det finns problem med att bygga upp en samverkan på en ”nyckelperson”.

Denna masteruppsats utgörs av en kvalitativ studie om ungdomars delaktighet i skolors arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I den här studien har högstadieungdomar intervjuats om sina upplevelser av arbetet mot mobbning i deras skolor, och på vilka sätt de själva är delaktiga i det arbetet. Delaktighet i frågor som rör en själv kan hävdas vara en grundläggande demokratisk rättighet. Skolverket poängterar att de ska vara framgångsrikt för skolor att ungdomarna är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Men på vilka sätt görs de delaktiga och vad anser de själva om skolornas arbete? Med utgångspunkt i en barndomssociologisk syn på barn, där barns delaktighet ses som något mycket komplext, analyseras ungdomarnas berättelser i denna studie. Vikt läggs vid att de vuxna behöver ge ungdomarna utrymme och information för att de ska kunna vara delaktiga. Det framkommer en bild av att ungdomarna inte delges information i någon större utsträckning och därför är deras delaktighet begränsad. Detta trots att barns och ungdomars delaktighet ofta framhålls som mycket viktig i officiella dokument. / This master thesis consists of a qualitative study about child participation in schools’ work against bullying and discrimination. In this study young people from the age of 13 to 15 have been interviewed about their experiences regarding the work that is done against bullying in their schools, and how they themselves are involved in that work. The right to participate in questions concerning oneself can be said to be a democratic right. According to the Swedish National Agency for Education it is supposed to be important for schools to let children participate in the work against bullying. But in what ways are they given the right to participate? And what do they think about the schools anti-bullying work? With the sociology of childhood, that views children’s participation as a complex matter, as the theoretical background, the youths’ stories are analysed in this study. The study shows a picture of a reality in the schools where the youths are not particularly involved, due to them not being informed properly about different areas of the anti-bullying work.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande del i sjuksköterskans yrkesutövning och en förutsättning för att kunna ge en god och säker omvårdnad. En god kommunikation kräver kontakt och dialog vilket skapar möjlighet till återkoppling mellan sjuksköterskan och patienten. Den ökade invandringen till Sverige och bristen på auktoriserade tolkar har orsakat att sjuksköterskor allt oftare vårdar patienter där ett gemensamt språk saknas. Detta medföra att kommunikationen brister mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att kommunicera med patienter där ett gemensamt språk saknas. Metod: Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes och inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att när ett gemensamt språk saknades försvårade det att skapa en relation till patienten. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter med att verifiera om patienten förstått informationen och om patienten samtyckte till moment som skulle utföras. Det visade även att sjuksköterskor upplevde det svårt och frustrerande att kommunicera med patienter som inte talade samma verbala språk. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frustration och svårigheter med att kommunicera och skapa en relation till patienten när ett gemensamt språk saknades. Flera av sjuksköterskorna använde sig av Google translate på sin privata telefon för att kommunicera med patienterna trots att sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det inte var ett säkert sätt att kommunicera på. De kommunikativa bristerna som uppstår mellan patient och sjuksköterska och de bristande kommunikativa hjälpmedlen kan göra att säkerheten på vården till dessa patienter påverkas negativt. Det finns behov av att utveckla andra verktyg då de kommunikativa hjälpmedelena är bristfälliga.

Individer med utvecklingsstörning har betydligt sämre levnadsstandard än de övriga samhällsgrupperna. Tidigare forskning belyser speciellt konkurrensen på arbetsmarknaden som en faktor. Min studie lägger fokus på elever med utvecklingsstörning avseende deras tankar inför vuxenlivet, som då omfattar arbetslivet, och det stöd de fått av omgivningen och erfarenheter när det gäller praktikarbete. Syftet med studien var att få en inblick i elever med utvecklingsstörning egna tankar och erfarenheter angående ett så ”normalt” vuxenliv som möjligt och hur skolan förbereder dem inför det. I analysen har jag använt mig av ett teoretiskt perspektiv på normalisering. För att genomföra detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer, med semistrukturerad grund. Informanterna var sex stycken elever som antingen går eller har gått på Yrkesträningsprogrammet på Ålands Yrkesgymnasium. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras. Studien visade att skolan försöker skapa så normala förutsättningar som möjligt för att eleven skall lära sig olika färdigheter både i skolan och på praktikplatsen. Eleverna uttrycker att den sociala förmågan har varit den som utvecklats mest vilket kan ses som ett resultat av att skolan försöker skapa en sådan normal miljö för eleverna som möjligt. Eleverna ansåg även att den sociala förmågan var viktig i vardagslivet. Dock tyckte eleverna att det ställdes krav från olika håll. Detta kan vara en krock av de sociala arenorna som eleven lever i. Att ständigt hoppa från en normal situation på boende till en annan normal situation, med regler och normer som finns, i skolan och i hemmet så är det fullständigt förståeligt att de känner av kraven från olika håll. Inför framtiden hade samtliga elever en önskan till ett helt normalt liv. De önskade sig ett jobb, ett boende och familj och ville helst inte leva inom omsorgens dörrar utan målet var att bli frisk från sitt avvikande beteende.

A health-promoting workplace is created through the joint efforts of employers, employeesand the society. In today's society a lot of time is spent at work, and work is seen more as aprerequisite for health, by creating a sense of identity for the individual as well as socialstatus. Today many teachers feel stress at work, where threats and violence arecommonplace. If given the opportunity to switch careers, half of all the teachers wouldchoose a different profession.The purpose of the study is to examine how teachers at a private elementary school describetheir working environment and how they experience health promotion in their workplace.Seven qualitative individual semi-structured interviews were conducted, and the materialwas structured with a manifest content analysis. Categories and sub-categories created theend result. The results show that teachers experience a lack of continuous health promotionin the workplace. Few actions are made to improve health and the teachers feel that stress,threats and violence exist in the workplace.There is a belief that management together withteachers could create a good working environment and that management is open to theteachers’ proposals.The conclusions of the study are that the teachers experiencing stress, threats and violence inthe workplace. They feel that the discussion about health work is absent and do not think thatthe management shows enough interest in the matter. The teachers lack the commitment andencouragement from the management. / En hälsofrämjande arbetsplats skapas genom ett gemensamt arbete från arbetsgivare, arbetstagare och samhället. I dagens samhälle spenderas mycket tid på arbetsplatsen och arbetet ses mer som en förutsättning för hälsa, detta genom att skapa identitet och social status. Det är många lärare som känner stress på arbetet, även hot och våld är vanligt förekommande. Om det gick att välja yrke igen skulle hälften av lärarna välja ett annat yrke.Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på en privat grundskola beskriver sin arbetsmiljö och hur de upplever att hälsoarbetet bedrivs på arbetsplatsen. Undersökningen har utförts med sju kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att strukturera materialet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen är bristande. Det sker ett fåtal insatser för att förbättra hälsan och pedagogerna upplever stress, känsla av otillräcklighet, hot och våld på arbetsplatsen. Det finns en upplevelse av att ledning tillsammans med pedagogerna kan skapa en bättre arbetsmiljö och att ledningen har en öppenhet för pedagogernas förslag.Slutsatsen av studien är att pedagogerna upplever stress, hot och våld på arbetsplatsen. De upplever att diskussionen kring hälsoarbetet är frånvarande och tycker inte att ledningen visar något intresse i frågan. Pedagogerna saknar engagemang och uppmuntran från ledningen.

Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärarna erfar arbetet med konflikter samt konflikthantering vid undervisningssituationer. Poängteras bör att konflikterna nödvändigtvis inte behöver starta i en undervisningssituation, utan även kan påbörjas under rast eller utanför skolan.  Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sju stycken grundskollärare från tre olika skolor som för tillfället undervisar i årskurs ett till fem. Studien utgick från fyra frågeställningar som formulerades utifrån studiens syfte: vad definierar grundskollärare som en konflikt, vilka utmaningar upplever grundskollärarna i arbetet med konflikthantering i undervisningssituationer, vilka konflikthanteringsstrategier beskriver grundskollärarna att de använder sig av i den pedagogiska verksamheten ocharbetar grundskollärarna med konflikthantering med eleverna och sådana fall på vilket sätt. Den empiriska data sammanställdes genom en tematisk analysmodell för att upptäcka lämpliga teman för studien. Därefter sammanställdes empirin i relation till studiens teoretiska utgångspunkter Cohens konfliktpyramid och konflikthanteringsstrategier enligt Maltén.   Vidare visar resultaten att samtliga lärare definierar begreppet konflikt på ett liknande sätt även då formuleringarna skiljer sig åt. Samtidigt uttrycker lärarna att konflikter är vanligt förekommande i skolan men understryker att lärande kan ske om eleverna vägleds i hur eleverna bör hantera konflikter. Däremot urskiljer lärarna olika aspekter av utmaningar som de finner i samband med konflikter i undervisningssituationer. Slutligen poängterar lärarna att de på olika tillvägagångsätt arbetar mot Lgr11 för att ge eleverna de konflikthanteringsverktyg som krävs för att hantera konflikter på egen hand.

Sammanfattning Studien undersöker åtta lärares resonemang om mellanstadieelevers motivation i matematik samt om resonemangen skiljer sig relaterat till elevernas sociala bakgrund. Analysen utgår från en kvalitativ ansats där intervjuer använts vilka har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys som har kompletterats med en kvantifiering av lärarnas svar. Fyra skolor valdes utifrån föräldrars generella utbildningsnivå vilket användes som underlag för att hitta lämpliga lärare. Teorin som används i studien är Self-Determination Theory vilken delar upp motivation utifrån de tre olika grundaspekterna, amotivation, yttre- och inre motivation. Det resultat som framkommer av studien visar bland annat att lärare främst anser att motivation kommer inifrån. De faktorer som påverkar elevernas motivation är till exempel att få lyckas och känna sig kompetent, lärarens attityd till ämnet, elevernas påverkan på varandra samt föräldrarnas utbildningsnivå. Resultatet visar även att lärarna anser att ett varierat arbetssätt som ökar elevernas inflytande är något som främjar motivation i matematik. Vidare visar resultatet att lärarna visar på stora likheter i resonemangen om elevernas motivation oavsett föräldrarnas generella utbildningsnivå. Det som dock skiljer mellan lärarna är framförallt hur de resonerar om vissa aspekter av inre- och yttre motivation. Lärarna som arbetar på skolor där föräldrarna till eleverna har högre generell utbildningsnivå framhäver framförallt vikten av elevinflytande och därmed den inre motivationen. Lärarna i den andra gruppen framhäver nödvändigheten av att eleverna förstår nyttan och därmed syftet med att studera matematik för att öka motivationen vilket hör samman med yttre motivation.

En akutmottagning är upprättad för att ta hand om patienter med akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning är varierande och innebär korta möten med många patienter vilket ställer höga krav på sjuksköterskan. En liten grupp av mångbesökande patienter står för en stor del av besöken till akutmottagningen. En mångbesökare definieras som en patient med fyra eller fler akutvårdsbesök under en 12-månadersperiod. Det finns en hel del forskning kring mångbesökande patienter men upplevelser av vårdandet av dem är mindre beforskat. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter på en akutmottagning. Studien planerades och genomfördes med kvalitativ ansats på en akutmottagning i västra Sverige. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. För dataanalys användes induktiv kvalitativ innehållsanalys. I analysen identifierades tre kategorier samt nio underkategorier som beskrev sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter. Kategorierna var emotionell balansgång, professionell komplexitet och frustration. Underkategorierna var följande: gott bemötande, sämre bemötande, neutralt bemötande, empati, arbetsgruppens betydelse, rädsla för felbedömning, förutfattade meningar, organisatorisk frustration samt patientbunden frustration. Kategorierna representerar både positiva och negativa upplevelser i vårdandet av mångbesökande patienter. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever mångbesökande patienter som en komplex patientgrupp där det behövs mer kunskap och rutiner kring omhändertagandet.

Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan.  Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan.   Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk.  Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex.  samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.

Detta arbete syftar till att undersöka vad lärare genom erfarenhet anser om ledarskap i klassrummet samt hur de använder sitt ledarskap för att skapa förutsättningar för lärande. Den metod som tillämpats i studien är fokuserade gruppintervjuer med lärare som är erkänt duktiga inom ledarskap. Dessa lärare valdes ut med hjälp av Martin Karlberg som utbildar lärare inom ledarskap och bedriver ett projekt för att förbättra lärares ledarskap. Intervjuerna spelades in och transkriberades utefter kategorier, som sedan har tolkats efter relevanta begrepp och sammanhang.Resultatet visade att de intervjuade lärarna anser att ledarkompetens väger tyngre än ämneskompetens och underlättar arbetet som lärare. Lärare med ett starkt ledarskap får elever att prestera bättre då de har en bättre förmåga att leda gruppen. Ledarskap skapar förutsättningar för att ge elever studiero, vilket behövs för ett effektivt lärande. Ledarskap handlar även om att kunna skapa förtroendefulla relationer till sina elever som ger dem trygghet.Resultatet visade också att tydlighet och struktur är viktiga aspekter av ledarskap och som skapar trygghet för elever. Det är även viktigt att ha tydliga ramar och vara konsekvent. Att skapa en klassrumsmiljö där elever hjälper och stöttar varandra är eftersträvansvärt. Det hjälper såväl läraren som elever och skapar ett klassrum som bygger på samarbete. Flexibilitet är även viktigt som ledare då man bör ha förmågan att kunna anpassa eller avbryta sin planering om det behövs.Arbetets slutsats är att lärare som är erkänt duktiga på ledarskap anser att ledarkompetens är en av de viktigaste kvalifikationerna för att vara en bra lärare och skapar bättre förutsättningar för lärande.