Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några personer som bor i Leksands kommun förhandlar och resonerar kring relationen mellan ishockey och kultur. Detta har gjorts med hjälp av Bourdieus fältbegrepp för att synliggöra de strategier som används för att uttrycka denna relation. Jag har utfört fem intervjuer med totalt sex personer som på olika sätt är engagerade i frågan. Intervjupersonerna har fått berätta relativt fritt om sina uppfattningar och resonemang, och genom detta förs en diskussion kring hur deras strategiska användande av kapital ser ut och hur detta påverkar såväl dem själva som andra.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor som spelar ishockey. Att undersöka detta har sin grund i ett intresse för genus och jämställdhet och är relevant med anledning av att ishockey är en normativt manlig sport. Studien bidrar till den sociologiska forskningen om genus genom att beskriva innebörden av att vara kvinna och spela ishockey samt bristen på jämställdhet inom sporten. Den forskningsansats som tillämpats i studien är grundad teori. Datainsamlingen har skett i två olika damishockeylag. Sammanlagt har fyra observationer, inklusive informella intervjuer, två individuella intervjuer, en parintervju samt en fokusgruppsintervju genomförts. Studien har resulterat i en grundad teori som visar att de kvinnliga ishockeyspelarnas huvudangelägenhet är damishockeyn har inte samma förutsättningar som herrishockeyn. Det sätt varpå den hanteras är genom kärnkategorin ambivalent satsning. Den grundade teorin består även av nio övriga kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa kategorier är personlig utmaning, social gemenskap, önskan om jämställdhet, för få kvinnor spelar ishockey, otillräcklig marknadsföring, ojämlika istider, andra ansvarsområden är ett måste, ständigt jagande efter pengar och ishockey är inte för kvinnor?. Resultatet analyseras utifrån Hirdmans teori om genussystemet och Connells teori om genus som struktur av social praktik.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur den svenska ishockeyrörelsen förhåller sig till barnkonventionens 12:e artikel, om barn- och ungdomars rätt till delaktighet vid verksamhetsbeslut. Inledningsvis analyseras Svenska Ishockeyförbundets förhållning i sakfrågan i form av en innehållsanalys över förbundets nya spelarutvecklingsguide Hemmaplansmodellen. Därefter vänder sig studien till verksamhetsnivån genom en intervjustudie med sju aktiva ungdomsledare. I studien framgår det att man både på förbunds- och föreningsnivå arbetar aktivt med att främja spelarnas delaktighet och inflytande. Hemmaplansmodellen framstår tydligt formulerad och i stora drag råder det samförstånd mellan Svenska Ishockeyförbundets vision och tränarnas verksamhetsmodeller. Däremot tillvaratas spelarnas åsikter på varierande sätt mellan respondenterna. Detta antyder att förbundet bör överse hur Hemmaplansmodellen förmedlas, når ut till föreningarna, så att samtliga tränare är införstådda med hur guiden ska iscensättas i praktiken.

Ishockey-VM är idag ett populärt internationellt megaevent som lockar tusentals människor från stora delar av världen. Inom evenemangssektorn läggs det idag stort fokus på ekologisk- och ekonomisk hållbarhet, både i planeringsprocessen och i genomförandet. Det tredje perspektivet av de klassiska hållbarhetsperspektiven, den sociala hållbarheten, fokuseras det inte lika mycket på. Det finns sedan tidigare publicerade studier inom området, men inom forskning i Sverige har det inte lagts något större fokus på detta perspektiv. Vi har valt att formulera vårt syfte och våra frågeställningar så att ämnet lyfts och så att det i framtiden kommer läggas mer fokus kring den sociala hållbarheten. Vi kommer med vårt arbete visa att social hållbarhet är en viktig aspekt att ha med i planeringen och genomförandet av megaevent. Det evenemang vi utgått ifrån i detta vetenskapliga arbete är Ishockey-VM 2012-2013. Vi har arbetat med enkäter, intervjuer och olika typer av litteratur och varierat de olika metoderna och tillvägagångssätten för att få en så bred och klar bild som möjligt kring ämnet. Resultatet av forskningen visar framförallt på att Ishockey-VM arbetar hårt för att klassas som ett socialt hållbart evenemang. Det finns också goda möjligheter till att en stor del av besökarna känner starkare samhörighet med andra efter de besökt evenemanget än vad de kände innan samt att nya sociala band knyts, både över nationsgränser och åldersgränser.

Bakgrund: Fotboll, basket och ishockey är tre av de största lagidrotterna i Sverige och till idrottsutövandet har skador alltid hört till. Idrottsskador kan delas upp i akuta- och belastningsskador. En fysioterapeuts arbetsroll är att förebygga och behandla skador. Sedan covid-19 bröt ut har mycket påverkats, även idrottsutövandet. Vi ville kartlägga skadebilden för idrottare under covid-19.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst, lokalisation och typ av idrottsskador under covid-19 inom fotboll, ishockey och basket på elitnivå samt undersöka könsskillnader.Metod: En kvantitativ ansats valdes till studien och för datainsamlingen konstruerades en webbenkät med sex frågor. Deltagarna som inkluderades i studien tillhörde lag från de tre högsta divisionerna inom respektive idrott. Enkäten skickades ut digitalt via kontakter till deltagande klubbar. Totalt inkluderades 139 svar som analyserades och bearbetades i Excel.Resultat: Samtliga idrotter ådrog sig minst en skada per idrottare under studiens undersökta period. De vanligaste skadelokalisationerna skiljde sig åt bland samtliga idrotter, inom fotboll var lårskador vanligast, inom basket fotskador och inom ishockey var axel/skuldra och rygg de mest skadedrabbade kroppsdelarna. Det fanns skillnader i antalet av akuta respektive belastningsskador inom idrotterna, där det visade sig att belastningsskador var mer förekommande bland deltagarna. I resultatet återfanns även könsskillnader inom förekomst, lokalisation och typ. Konklusion: Fotboll var den mest skadedrabbade idrotten.Fler belastningsskador rapporterades till studien. Män ådrog sig fler skador än kvinnor i samtliga idrotter, framförallt akuta skador. Större population bör undersökas för att fastställa detta resultat. Vidare forskning skulle kunna undersöka vilken effekt skadeförebyggande träning har.

En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. Deltagande på enkätundersökningen uppgick till 207 personer från urvalet hockeysupportrar. Supportrarnas attityder mättes och definierades med hjälp av ABC-modellen. För att se supportrarnas konsumtionsbeteende genom dess attityder, använde forskningen Hierarchy of effects. Resultatet visar på att hockeysupportrar tycker att Swishekonomin är en positiv intäktsmodell för svensk ishockey dock att det inte får ske i form av “tiggeri”. Där supportrarnas allmänna attityd kring Swishekonomi är något positivt. Om det skulle kunna vara en långsiktig lösning efter Coronapandemin anmärker supportrarna att klubbarna måste erbjuda något mer i sitt erbjudande för att motivationen till swishandet skall kvarstå. Resultaten har också visat på att supportrarna har genomgått de olika stadierna av standardinlärnings, lågengagemang och experimentella hierarkin i sitt konsumtionsbeteende kopplat till dess attityd kring fenomenet. / A quantitative research was carried out using a web-based survey. Participation in the survey amounted to 207 people, from the sample of hockey supporters. Supporters' attitudes were measured and defined using the ABC model. To see the consumer behavior of supporters through its attitudes, the research used Hierarchy of effects. The results show that hockey supporters think that the Swish economy is a positive revenue model for Swedish ice hockey, however, that it must not take the form of "begging". Where the supporters' general attitude towards Swish economics is a positive thing. If it could be a long-term solution after the coronavirus pandemic, supporters note that clubs must offer something more in their offer to maintain the motivation for swishing. The results have also shown that supporters have gone through the different stages of standard learning, low engagement and experimental hierarchy in their consumption behavior linked to its attitude around the object.

Karriärsavslut bland idrottare har länge studerats inom idrottsvetenskapen och inom ishockeyn har skador, främst hjärnskakningar, och stor fysisk och psykisk påfrestning rapporterats av media som bakomliggande faktorer till avslut. Denna undersökning syftade till att undersöka av vilka anledningar ishockeyspelare slutar och om dessa anledningar kan kopplas till teorin om KASAM – Känslan av sammanhang. För att söka svar på detta intervjuades sex forna ishockeyspelare med en semi-strukturerad intervjuguide. Resultatet från denna studie visade att skador, att vilja fokusera på livet efter karriären eller på grund av att inte kunna vara sig själv i den miljön var anledningar till karriärsavslut för ishockeyspelare. Bakgrunden till avsluten var dock komplexa men kunde i relativt hög grad anses kopplas till teorin om KASAM och de tre komponenterna. Precis som de tre komponenterna går in i varandra kunde även avsluten i sig anses grunda i olika påverkande faktorer som sammanvägda ledde till avslut. / For a long time, the end of the career among athletes has been a question of interest among scientists in the field of sports science and in ice hockey, injuries, mainly concussions, and physical and mental stress have been reported by the media as underlying factors. This study aimed to investigate underlying factors and wheter these factors are related to the theory of SOC – Sense of Coherence. Six former ice hockey players were interviwed, with a semistructured interview guide as a tool, to seek an answer to the purpose of the study. The results from this study showed that injuries, a will to focus on the life after the career and a feeling of not being able to be yourself in that enviroment were underlying factors to the end of the career among ice hockey players. The background of the endings were complex but they could be related to the theory of SOC and the three components. Just like the three components can be linked to each other, different factors seemed to constitute the actual reasons for leavning icehockey.

Studien behandlar huruvida medierepresentationer av elitdomare i svensk elitishockey påverkar domaryrket. Genom kvalitativ metod med intervjuer med sex utvalda domare på elitnivå baserad på deras erfarenheter kring domaryrket har frågor besvarats kring den upplevda medierepresentationen, hur den påverkar yrket samt vilka konsekvenser medierepresentationen kan medföra. Respondenternas svar har analyserats genom innehållsanalys för att finna teman vid likheter och skillnader. Studiens resultat visade att domarna inte upplever en direkt påverkan från media i arenarummet. Påverkan på domaren kommer i efterhand i form av negativa rubriker samt frekvent ökning av hot och våld. Domarna upplever att media utnyttjar domarnas yrkesroll för att skapa rubriker bra nog för klicks. Domarna upplever att de enbart får medialtid när de har begått misstag under matcher och sällan vid goda prestationer. Domarna upplever att media skapar en sanning för en gemeneman vilket resulterar i ökade hot mot domarna för att de har förstört en match. Konsekvenserna kan vid stora hot mot domarna resultera i att domarna överväger att sluta.

Abstract Background: Concussions are a serious injury in ice hockey that has received a lot of attention in the media because players have had long-term symptoms and in some cases been forced to end their careers prematurely. Purpose of the study was to, based on the latest research, try to obtain a holistic view regarding the concussion problem and preventive measures in ice hockey. Method: The study was conducted as a narrative literature review where the selection of articles was carried out unsystematically. Results: Concussions account for 18% of all injuries in ice hockey and during an ice hockey career there is a 22% risk of having at least one concussion. Repeatable concussions can lead to long-term effects such as impaired physical and mental health and impaired cognitive ability over time. Using the right equipment and expanding player training has been suggested as important preventative measures. Conclusion: Concussions are a major problem in ice hockey and can have long-term negative effects on health. There seems to be a need for more comprehensive education which should be implemented from an early age.

No description available.