No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på om man kan träna annorlunda jämfört med den traditionella ishockeyträningen på is för att bibehålla eller förbättra den anaeroba kapaciteten.  Kan man med hjälp av högintensitetsträning på is under sju och en halv minut förbättra den anaeroba kapaciteten bättre jämfört med konventionella ishockeyövningar under pågående säsong?   Metod Sexton spelare från ett av lagen i J20 superelit som är den högsta serien för ishockeyspelare under 20 år. Testpersonerna delades in i en testgrupp som bestod av sju personer och en kontrollgrupp som bestod av nio personer. Studiens träningsprogram bestod av fem veckors högintensiv träning en gång i veckan för testgruppen och bestod av maximal skridskoåkning i tjugo sekunder från den förlängda mållinjen till den röda mittlinjen på ishockeyrinken och sedan fram och tillbaka så många gånger som hanns med. Detta gjordes åtta gånger med en vila på 45 sekunder mellan varje set. Kontrollgruppen tränade samtidigt som vanligt på isen. Efter fem veckor gjordes Wingate cykeltestet om för att se om några förbättringar skett.   Resultat Resultatet visar en generell peak power och peak 0-5 sekunder ökning över tid för grupperna. Båda grupperna ökade sina värden men kontrollgruppens ökning var störst. Peak 0-5 sekunder och average power visade sig ha en interaktion efter ett Post Hoc test, alltså en skillnad mellan grupperna. Kontrollgruppen ökade sina värden på average power men inte testgruppen. Träningen hade ingen effekt på P.O 25-30 sekunder som förblev oförändrad i båda grupperna. Båda grupperna uppvisade en signifikant ökning i power drop (W/kg) efter träningsperioden. Dock sågs ingen skillnad i % power drop då peak power samtidigt ökade.   Slutsats Slutsatsen i denna studie var att både den högintensiva intervallträningen på is och den traditionella isträningen ökar den anaeroba effekten hos unga elitishockeyspelare. Vanligtvis sänker den konventionella isträning den anaeroba effekten under den pågående säsongen. Detta gör det svårt att tolka resultatet i studien som troligtvis beror på skillnader i testgrupperna och suboptimala testförhållanden.

Denna studie gjordes i syftet att undersöka ögats funktioner i en ishockeymålvakts uppgift att rädda puckar. Mer specifikt att undersöka vilka ögonfunktioner som är viktiga för en ishockeymålvakt och hur dessa funktioner kan tränas. Studien gjordes genom intervjuer med två olika respondentgrupper. Den ena gruppen bestod av experter inom ämnet och den andra gruppen bestod av målvakter i SHL. Studiens resultat blev att en målvakt inte kan följa pucken med skarp syn. Detta beror på de fysiologiska begränsningar ögon- och huvudrörelser har för att hinna följa med i puckens hastighet. Istället uppfattas puckens bana i det perifera synfältet. Då detta är fallet framkom också vikten av att samla visuell information om skottet innan det har avlossats. Begreppet Quiet Eye var en viktig funktion i detta läge. Det innebär fixeringen ögonen gör på ett område där en aktion kommer ske inom idrott. Träningsmetoderna för detta är inte bevisade men åsikter framkom om att utmana uppfattningsförmågan i målvaktens periferi. Detta kunde bland annat göras genom användning av vita puckar.

Inledning/bakgrund: Hjärnskakningar är ett stort problem inom dagens professionella ishockey. Sportens utveckling har lett till att denna allvarliga skadetyp har blivit alltmer vanligt förekommande. Detta har lett till att hjärnskakningar blivit ett väldigt omdiskuterat ämne inom hockeysektorn men även allmänt. Det finns flera anledningar till varför förekomsten av hjärnskakningar är så hög idag, men det saknas åtgärder för att komma tillrätta med problematiken. Denna studie fokuserar på spelarna, eftersom de kommer närmast problemet och därför bör ha bra förslag på preventiva åtgärder. Syfte: Hur skulle antalet hjärnskakningar inom svensk elitishockey kunna förebyggas enligt förslag utifrån spelarnas erfarenheter. Metod: En kvalitativ metod användes för att skapa en djupare förståelse inom ämnet. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med spelare som spelat minst tre säsonger i SHL. Efter intervjuerna så gjordes en informationsanalys där gemensamma teman hittades. Resultat: Den största orsaken till hjärnskakningsproblematiken enligt deltagarna var det höga tempot som är genomgående i dagens ishockey. Deltagarna ansåg även att utbildning har en stor del i problematiken. Spelare bör utbildas i tidigare ålder för att ha mer kunskap när de kommer upp till elitnivå. Det fanns även andra orsaker som nämndes som potentiella anledningar till ökat antal av hjärnskakningar. Ansvar och respekt, bestraffningar, utrustning och bristfällig rehabilitering var ämnen som nämndes av samtliga deltagare. Deltagarna gav flera potentiella lösningar utefter sina egna erfarenheter. Det som ansågs vara viktigast var dock att utbilda unga spelare inom ämnet och att det är viktigt med ansvar och respekt mot andra spelare på isen. Konklusion: Samtliga deltagare i studien framförde åsikter om vad som bör göras för att minska antalet hjärnskakningar. En del åtgärder ansågs dock vara betydelsefullare än andra för att skapa en säkrare sport. Något som är viktigt att veta är dock att detta är ett problem som inte går att lösa på en gång. Det finns dock hopp om att i framtiden kunna se en förminskning i antalet hjärnskakningar inom professionell ishockey.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några personer som bor i Leksands kommun förhandlar och resonerar kring relationen mellan ishockey och kultur. Detta har gjorts med hjälp av Bourdieus fältbegrepp för att synliggöra de strategier som används för att uttrycka denna relation. Jag har utfört fem intervjuer med totalt sex personer som på olika sätt är engagerade i frågan. Intervjupersonerna har fått berätta relativt fritt om sina uppfattningar och resonemang, och genom detta förs en diskussion kring hur deras strategiska användande av kapital ser ut och hur detta påverkar såväl dem själva som andra.

Bakgrund: Hjärnskakningar har under 2000-talet utvecklats till ett allt större problem inom ishockeyn. Under säsongerna 2012 - 2015 drabbades 105 spelare i Svenska hockeyligan (SHL) av en hjärnskakning. Tillsammans med knä- och axelskador är hjärnskakning den vanligaste skadan inom ishockeyn. Det har länge saknats interventioner för att minska symtom som uppstår efter en hjärnskakning, men inför säsongen 2019/2020 infördes en kylhjälm som ska användas direkt efter en misstänkt hjärnskakning inom SHL. Målet med hjälmen är att dämpa de akuta symtomen som uppstår efter en hjärnskakning och en förkortad konvalescenstid för de spelare som använder kylhjälmen har noterats. Det saknas emellertid kvalitativa studier som undersöker hur spelarna upplever behandlingen av hjärnskakning med och utan kylhjälm. Därför fokuserar denna studie på spelarnas upplevelser efter att ha drabbats av hjärnskakning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ishockeyspelares upplevelse av upprepade hjärnskakningar efter att ha behandlats konservativt med och utan kylhjälm. Metod: En empirisk-holistisk kvalitativ deduktiv kunskapsansats valdes för att besvara studiens syfte. Totalt medverkade fyra spelare i denna kvalitativa intervjustudie. Resultat: Innehållsanalysen från de genomförda intervjuerna resulterade i två huvudkategorier, första och andra hjärnskakningen – med eller utan kylhjälm och förbättring av omhändertagande efter hjärnskakning samt åtta subkategorier. Konklusion: Kylhjälmen verkar dämpa symtom i det akuta skedet men det går ej att utläsa någon skillnad på lång sikt. Spelarna är dock positivt inställda till användandet av hjälmen men mer forskning och objektiva instrument behövs för att hjälpa spelarna med deras rehabilitering.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka friskfaktorer som av spelarna inom Svensk elitishockey upplevs som värdefulla för att bibehålla och/eller förbättra deras hälsa. Syftet innefattade också hur ofta spelarna använder sig av dessa friskfaktorer samt hur tillgången till olika hälsotjänster kan se ut i de två ligorna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes där en webbaserad enkät skickades ut till samtliga klubbar inom Svenska hockeyligan (SHL) och Svenska damhockeyligan (SDHL). Resultat: De flesta av de efterfrågade friskfaktorerna ansågs värdefulla för spelarna, där kost, sömn, återhämtning, social kontakt utanför och inom klubben var några av de som ansågs mest värdefulla för flest antal spelare. Många använde sig redan av dessa faktorer för den egna hälsan i dagsläget. Tillgång till kompetent hälsoteam var också en av de viktigare friskfaktorerna, men där stora skillnader i tillgång mellan ligorna synliggjordes. Tydliga skillnader framkom även mellan ligorna i tillgång till olika specifika tjänster inom hälsa. Slutsats: Det finns en mängd olika friskfaktorer som är av värde för spelare inom den svenska hockeyligan. Klubbar och organisationer inom hockeyn bör prioritera ett mer hälsofrämjande arbete för att öka förutsättningarna för en mer hälsosam och jämlik miljö för aktiva spelare i sporten.

AIK Hockey har under ett antal år haft problem med låga publiksiffror på hemmamatcherna. Det finns många olika anledningar till att publiken sviker, men syftet med denna uppsats har varit att genom en jämförande analys med Djurgården Hockey, beskriva och analysera hur AIK hockey kommunicerar via hemsidan och Instagram till publiker. Detta har granskats genom en kompositionsanalys av lagens hemsidor samt semiotisk och retorisk analys av enstaka bilder på lagens Instagramkonton. Teorier som berör kommunikation, PR samt organisationskultur har använts för att identifiera problem och möjligheter med lagens kommunikation. I diskussionen av resultatet framkom det att det finns möjlighet till att utveckla AIKs kommunikation till publiker då det finns utrymme att uttrycka mer känslor samt bjuda in publiken till att identifiera sig mer med laget på Instagram. Det går även att lyfta fram biljettförsäljningen mer på hemsidan och tona ned avtalet med CMOREs kanaler. De kan också skapa mer trovärdig kommunikation genom att anpassa texten mer till bilden och vise versa i publikationerna på Instagram. Hemsidan kan också framhäva lagets konton på sociala medier mer så att fler vill följa dem. Uppsatsens slutord handlade om att AIK Hockey på lång sikt, kan arbeta med att öka publiksnittet genom att uppdatera kunskaper om bland annat sociala medier och även ständigt sträva efter att utveckla samt vårda relationerna till publiken.

A lot of young athletes have great dreams but only a few reaches the stars. Which ways make it possible for the dreams to come true? This study has made a small research on the Swedish NHL professionals have made their way to the NHL by looking at data about their choices during his career, and tried to see if there is any connection between their paths to every hockey player's dream, the NHL. Results of the study show that there is a anatla different ways to go, but some are more common than others.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ metod dels undersöka hur den praktiska fysträningen, med fokus på styrketräning bedrivs i sex ishockeylag hemmahörandes i J18-Elit. Parallellt utvärderas och presenteras även Svenska Ishockeyförbundets formella dokument gällande styrketräning. Den insamlade datan från tränarna, Svenska Ishockeyförbundets dokument och presenterad forskning i det aktuella ämnet ska sedermera ställas mot varandra och antingen bekräfta varandra och ge en samlad bild, eller visa på en skild syn gällande den praktiska styrketräningen för manliga ishockeyspelare i åldern 16 till 18 år (J-18). Utöver hur den praktiska styrketräningen bedrivs ska uppsatsen även undersöka i vilken utsträckning en specifik styrketränings-metod och tränarens utbildningsbakgrund eventuellt påverkar det aktuella lagets tabellplacering och framgång i ett eventuellt slutspel. Datan inhämtas genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med varje enskilt lags tränare som ansvarar för fysträningen. Svenska Ishockeyförbundets dokument har inhämtats både från offentliga hemsidor med tillgängligt material för allmänheten, och genom dokument som för gemene man kan köpas eller fås genom olika tränarutbildningar i Svenska ishockeyförbundets regi. Utifrån datan kunde ingen specifik styrketränings-metod eller specifik utbildningsbakgrund likställas med en hög tabellplacering. Den övergripande bild som framstår är att ishockeyn är för komplex ur ett fysiologiskt perspektiv för att kunna prioritera och likställa en specifik styrketränings-metod för sportslig framgång.