Följande studie tar upp problematiken bakom skador inom division II och III ishockey. Antalet skador inom denna sport är många och ur ett samhällsperspektiv blir det därför viktigt att undersöka vad som krävs för en förändring. Ishockey är en sport som går snabbt samt använder sig av kroppskontakt i form av tacklingar. Detta gör att flera skador uppdagas inom sporten där skador rörande axeln är en stor del. Denna studie syftar genom detta till att uppdaga om någon förebyggande träning sker gällande axelskador inom division II eller III. Vidare undersöks vad som krävs för att möjliggöra att förebyggande träning sker i större omfattning. Fem tränare medverkade i studien vilka alla hade minst ett års erfarenhet av division II eller III ishockey. Teorin rörande organisationskultur berördes för att kunna belysa kulturens inverkan på sporten ishockey. Kulturen ansågs här viktig då den bidrar till ökad förståelse till varför sporten fungerar som den gör samt varför ett visst beteende utförs. Den insamlade empirin i studien analyseras med hjälp av en direkt tematisk innehållsanalys. Denna analys kan uppdaga teman och kategorier med målet att ge svar på de frågeställningar som används. / The following study examines the problems regarding injuries in division II or III ice-hockey. The amount of injuries in this sport is high and when considering the effect on society something needs to be done in order to change it. Ice-hockey is a fast sport with body-checking being allowed. This leads to a number of injuries with shoulder injuries being one of the most common. The aim of this study was to examine if any preventive training is being used regarding shoulder injuries in division II or III. The study also examines which possibilities could be used in order to enable a larger amount of preventive training. Five trainers were interviewed, and all of these trainers had at least one year of experience being a trainer in division II or III. The theory considering organizational culture was used in order to better understand how the culture affects the game of ice-hockey. The culture was here considered important due to the fact that it affects how the sports works and why a certain behavior is used. The gathered information in this study was analyzed through a direct thematic analysis. With this, themes and categories could be developed with the aim of answering the questions asked in this study.

Coacher på juniornivå arbetar idag inom en miljö där det balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som vill ha sin bit av kakan samtidigt som man måste prestera i en resultatfokuserad bransch.  Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har vi använt en kvalitativ metod där åtta juniorcoacher på elitnivå har intervjuats samt en som är anställd på svenska ishockeyförbundet för att nå en djupare förståelse och inblick i deras vardag. Studien visade att coacherna lever under press med långa arbetsdagar samtidigt som det är en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från såväl förening men framförallt sig själva. Det fanns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb. / The aim of this essay was to examine the professionalization of Swedish ice-hockey by interviewing coaches at junior elite level about their working environment. The selection consisted of eight coaches and one delegate from the Swedish Ice-hockey association. The study showed that junior coaches live under pressure and the professionalization had an impact which is shown on their paycheck but also their working environment. They are expected to perform, partly from the organization they work for but all the coaches had high expectations of themselves. Lastly the coaches didn’t worry about the possibility of losing their job but knew that the rules of the game are to perform or look for another job.

Beträffande svenska elitidrottare har majoriteten som del av sin elitsatsning utbildat sig vid en så kallad Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU, eller vid ett Riksidrottsgymnasium, RIG, men varken NIU eller RIG är för alla. Ishockey är en idrott som engagerar många. Dock händer något med ungdomar i gymnasieåldern. Detta då många slutar att spela ishockey. Tidigare forskning visar att förberedelser inför brytpunkter i karriärer hos elitidrottare är nödvändiga för att individen ska få bästa möjliga förutsättningar vilket också går i linje med ett av de övergripande syftena med studie- och yrkesvägledning. Genom en kvalitativ undersökning syftar denna studie till att ta reda på mer om de utmaningar och påverkansfaktorer som verkar i de sammanhang som elitsatsande individer inom ishockey ställs inför med avseende på avbrott inom deras idrott. I studiens resultat kan det bland annat konstateras att avbrott inom ishockey i åldern 14 – 16 år beror av olika anledningar och att anledningarna i sin tur beror av flera faktorer. Vilka dessa faktorer är på djupet, vad de kan få för konsekvenser och i vilken grad de inverkar på avbrottet är subjekt för framtida och mer fördjupad undersökning.

Följande studie syftar till att undersöka och jämföra frikyrkliga hockeyspelares erfarenheterav maskulinitetsideal och det maskulina identitetsskapandet inom ishockey och i frikyrkligasammanhang, och hur dessa ideal förhandlas. Detta blir intressant då maskulinitetsidealenmellan ishockey och frikyrkan skiljer sig, och maskulinitetsidealen inom ishockeyn blivit ettaktuellt ämne inom samhällsdebatten. För att undersöka detta har 5 kvalitativa intervjuerutförts med informanter som växt upp inom en frikyrklig miljö och spelat ishockey underuppväxten. Materialet har sedan analyserat utifrån de teoretiska utgångspunkterna: Connellsgenusteori, och Jönssons teori om maskulinitet och idrott. Studien har visat att det finnsskillnader mellan maskulinitetsidealen inom ishockey och frikyrka, och att det även uppståren tydlig krock när dessa ideal möts. De som anpassade sig till den rådande maskulinitetenklarade sig betydligt mycket bättre än de som behöll sin egen maskulinitet.Nyckelord: Maskulinitet,

Ishockey är en idrott som är överrepresenterad av män både hos utövare och ledare. Idrotten, likt andra delar av samhället, genomsyras idag av könssteroetypa föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, vanemässiga idéer om vad som är kvinnligt och manlig. Den rådande kulturen ses som exkluderande för de som inte lever upp till idealet om hur en man ska vara i ishockeyns rum. Tidigare forskning visar på att den hegemoniska maskuliniteten skapar maktförhållanden inom ishockeyn som bidrar till en underordnad av kvinnor där män tar anspråk på makten. Att förstå en orts betydelse och hur platsen, det vill säga ishallarna (ishockeyns rum) i denna studie, är av stor vikt för att förklara hur människors handlingar länkande till hierarkiska nätverk förstås utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv. Under observationerna framgick det att orterna som brukssamhällen spelade en betydande roll under ishockeymatcherna som manifesterades i både musik och film. Syftet med studien är att undersöka hur maskulinitet som norm inom svensk ishockey manifesteras på läktare under sex stycken ishockeymatcher och hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar med att bryta denna norm. Sex stycken matchobservationer genomfördes i Västmanland län med fokus på läktarsituationen och undersökningen av Svenska Ishockeyförbundets strategidokument ligger till grund för resultatet. Resultatet visar att det finns delar i strategidokumentet och observationerna som är progressiva för ishockeyn, när passion och delad glöd för ishockeyn uttrycks på det sätt som det gjordes i ishallarna. Samtidigt är det också problematiskt hur den hegemoniska maskuliniteten återskapas när åskådare uttrycker sig i negativ bemärkelse när de befinner sig i ishockeyns rum vilket kan skapa raka motsatsen till vad SvIF vill, att svensk ishockey ska vara en idrott med gemenskap och glädje.

Syfte  Syftet med studien är att få en inblick i hur ishockeyns elever vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever balansen mellan skola och idrott. Studien ska besvara följande frågeställningar:  Hur upplever ishockeyns tidigare NIU-elever skolan? Hur upplever ishockeyns tidigare NIU-elever balansen mellan skola och ishockey? Metod  Studien är genomförd med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien utgick ifrån ett kriterieurval av manliga före-detta NIU-elever med inriktning ishockey som hade påbörjat utbildningen de senaste 10 åren. Totalt genomfördes 5 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades av för att identifiera olika centrala teman. Analysen utgick ifrån studiens teoretiska ramverk; holistiskt perspektiv och KASAM-modellen. Resultat  Eleverna upplevde att utbildningen hade en ojämn kravställning mellan skola och idrott. Eleverna upplevde att det fanns en tydligare kravbild och uppföljning inom idrotten än inom skolan. Eleverna upplevde också att det var skillnad mellan olika elever utifrån kravbild och uppföljning. Resultatet visar också att eleverna upplevde att det saknades ett strukturerat stöd för att klara av balansgången mellan skola och idrott. Detta bidrog till en ökad stress och försämrad prestationsförmåga. Eleverna upplevde också utmaningar med NIU-utbildningens struktur då de upplevde att den inte var anpassad utifrån idrottens struktur. Avslutningsvis visar resultatet att eleverna upplevde den sociala kulturen inom gruppen som en viktig faktor för att framgångsrikt kombinera skola och idrott. Eleverna upplevde att det var enklare att kombinera skola och idrott ifall det var socialt accepterat inom gruppen att vara framgångsrik i skolan. Slutsats  Ishockeyns NIU- elever upplever att utbildningen behöver anpassas utifrån idrottens struktur för att ge eleverna större förutsättningar att kombinera skola och idrott. Eleverna upplever också att det behöver etableras ett tydligare stöd för eleverna när det kommer till att kombinera skola och idrott. Det strukturerade stödet menar eleverna hjälper till att motverka stress och prestationsångest. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

För en stad är det viktigt att sticka ut, att göra sig hörd bland andra städer som konkurrerar om besöksnäring och nya invånare. Hur kan en medelstor stad sticka ut från mängden? Kanske genom att marknadsföra sig tillsammans med en idrottsförening. Studien undersöker hur en stad tillsammans med det lokala elitishockeylaget och destinationsbolaget arbetar för att skapa en positiv bild av staden. Tidigare forskning har fokuserat på hur städer arbetat med stora mästerskap, såsom Olympiska spelen och världsmästerskap. Ingen relevant forskning som vi har tagit del av har behandlat samarbetet mellan ett lokalt elitlag i ishockey, destinationsbolag samt kommun. De teorier som använts är place branding och co-branding. Dessa teorier består av flera aspekter som kan appliceras på en studie, place branding har ”the five Rs of place branding” och co-branding har ”5C co-branding strategy”. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer var strukturerade med öppna frågor för att få så informationsrika svar som möjligt. Orsaken till att kvalitativa intervjuer genomfördes var att få reda på om det fanns något samarbete mellan organisationerna. Resultatet visar att det inte finns något utbrett samarbete mellan dessa tre organisationer. Samtliga organisationer var positiva till ett framtida samarbete men i dagsläget finns inga planer från någon av organisationerna att inleda ett samarbete med någon av de andra. / It is important for a city to stand out, to make itself heard among other cities that are competing for the same tourism income<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> and new citizens. How can an medium-sized city stand out from the crowd? Perhaps by marketing itself together with a sports club. This study investigates how a city together with the local elite ice hockey team and the visitors bureau work to create a positive image of the city. Previous research has focused on how cities work with big events, such as the Olympic games and world championships. No relevant research that we have come across has looked at the cooperation between a local elite ice hockey team, the visitors bureau and the local government. The theories that have been used are place branding and co-branding. These theories are composed of multiple aspects that can be applied to a study, place branding has ”the five Rs of place branding” and co-branding has the ”5C co-branding strategy”. The method that has been used is qualitative interviews. The interviews that have been carried out were structured with open question to get as much information from the answers as possible. The reason that qualitative interviews were carried out was to find out if there was any cooperation between these organizations. The results show that there is no widespread cooperation between these organizations. All of the organizations were positive to the idea of future cooperation, but as of now there are no plans from any of the organizations to commence a cooperation initiative with any of the others.

Det mest sedda sportprogrammet år 2014 var herrarnas final i fotbolls-VM som hade 2,8 miljoner tv-tittare (MMS, 2014). Inte långt därefter, återfinns finalen i herrarnas OS-ishockey, som sågs av 2,3 miljoner tittare (a.a.) Med detta i beaktande kan vi konstatera att sport och framför allt ishockey och fotboll är väldigt populärt i Sverige. Problemet vi ser med nyhetsrapporteringen idag är att det kan upplevas som att medierna i rapporteringen av sport till stor del fokuserar på herrsport och manliga huvudpersoner. Syftet med vår studie är att undersöka hur sporterna ishockey och fotboll, med särskilt fokus på könsskillnader, gestaltades i Sportbladet och Sundsvalls Tidning under 2012/2013. För att svara på vårt syfte och frågeställningar har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys, där vi har undersökt nämnda medier och med hjälp av ett kodschema kodat de analysenheter vi använt oss av, vilket har varit artiklar som handlar om fotboll och ishockey. Resultatet visar på att de undersökta medierna främst rapporterar om män, samt att det rapporterades mer om fotboll än ishockey. Det resultatet också visade var att majoriteten av artiklarna var positivt vinklade.

The purpose of this study is to examine the symbolic use in sports and thus discuss the limits of what can be seen as religion and what can be said to be sacred and profane in our time. Data were collected through participant observation during and in connection with the ice hockey games in Löfbergs Arena in Karlstad. Collected data is then analyzed based on Émile Durkheim's theory of the elementary forms of religion. The results indicate that the club badge and club colours of Färjestad BK can be interpreted as totems both before, during and after a ice hockey game. The symbols appear in a number of different contexts, and in some more exposed than others. They share largely the function of the totems in the Australian and North American tribes that Durkheim studied because it bind together and create identification between the fans of Färjestad. Färjestad's symbols are those that to some extent create and maintain sacred and profane, maintain the group and at the same time separates it from others. / Syftet med denna uppsats är att undersöka symbolanvändning inom sport och därigenom diskutera gränserna för vad som kan ses som religion och vad som kan sägas vara heligt och profant i samtiden. Data har samlats in via deltagande observationer under och i anslutning till ishockeymatcher i Löfbergs Arena i Karlstad. Insamlad data har sedan analyserats utifrån Émile Durkheims teori om religionens elementära former. Studiens resultat pekar på att Färjestad BK:s klubbmärke och klubbfärger kan tolkas som totems både inför, under och efter en ishockeymatch. Symbolerna uppträder i en rad skilda sammanhang och är i vissa mer exponerade än i andra. De delar till stor del funktion med de totems Durkheim studerade hos australiensiska och nordamerikanska stammar, i den meningen att de binder ihop och skapar identifikation Färjestadfansen emellan. Färjestads symboler är de vilka i viss utsträckning skapar och upprätthåller heligt och profant, upprätthåller gruppen och samtidigt avgränsar den från andra.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka om det föreligger något samband mellan 1RM i benböj och sprintlöpning på is kontra sambandet mellan sprintlöpning på barmark och 1RM i benböj för svenska damhockeyspelare i högsta serien SDHL. Finns det något samband mellan maxstyrka i 1RM i benböj och sprinter på barmark (utanför isen) hos svenska damhockeyspelare? Finns det något samband mellan maxstyrka i 1RM benböj och sprinter på is hos svenska damhockeyspelare? Finns det något samband mellan sprintlöpning på barmark och skridskosprinter på is? Metod Testerna utfördes vi två tillfällen med en veckas mellanrum. Vid första tillfället utfördes testerna i benböj ned till ett djup där lårbenet var parallellt med underlaget. Startvikten var 70% av den förväntade maxvikten och testpersonen hade två försök på varje vikt. Vid andra tillfället utfördes 30 meter sprint på barmark och på is och där fotoceller användes för mätning av tid (Time-it - basic set, ELEIKO). Fotocellsparen placerades på ställningar med en höjd på 91cm från underlaget med 1,5 meter avstånd från varandra och testpersonerna startade 0,5 meter innan första fotocellerna och fick välja själva när de skulle starta. Testpersonerna utförde två sprinter vardera på barmark respektive is där det bästa resultatet sedan användes i analysen. Samtliga analyser genomfördes i programmet SPSS. Resultat Studien resulterade i medelhöga negativa korrelationskoefficienter erhölls mellan variablerna 1RM i benböj och 30 meter barmarkssprint (r= -0,548). Ett svagt positivt samband hittades mellan variablerna 1RM och sprint på is (r = 0,164). Det fanns signifikanta skillnader mellan de två variablerna och med 95 procent säkerhet skiljer sig minst ett av medelvärdena ifrån de andra på ett sätt som inte beror på slumpen. På T-testet var Sig.värdet 0,000 på samtliga parametrar samt differensen i medelvärdet översteg 0,050 vilket gör att det inte går att dra någon slutsats över en större population. Slutsats Med vår studie kunde vi se ett starkare samband mellan testpersonernas prestation i sprinten på barmark och ett maximalt lyft i benböj (r = -0,548) än vad vi kunde se mellan resultaten i sprint på is och benböjen (r = 0,164) / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>