Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar ishockeyföreningar belagda i Mellansverige har för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund i deras föreningar. För att svara på syftet så undersöktes det vilka hinder samt vilka möjligheter ishockeyföreningarna ansåg de hade för att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund till sina föreningar. Detta undersöktes genom att intervjua fyra respondenter som var ansvariga för rekryteringen av barn och ungdomar i fyra föreningar belagda i Mellansverige. Studien är en deskriptiv studie av kvalitativ art. Semi-strukturerade intervjuer utfördes och en induktiv innehållsanalys användes vid kodningen av materialet. Resultatet från studien visade att ishockeyföreningarna inte arbetade specifikt med den etniska mångfalden samt var  möjligheterna för att lyckas med den etniska mångfalden var få, eftersom det alltid fanns ett hinder kopplat till möjligheterna. Detta hindrade föreningarna att öka deltagandet av antalet barn och ungdomar med utländsk bakgrund enligt respondenterna. Slutsatsen i studien är att föreningarna och ishockeyn överlag måste reflektera över hur de arbetar för att öka deltagandet av barn och ungdomar med utländsk bakgrund.

Alla föreningar jobbar annorlunda med elit- och breddverksamhet. Syftet med den här studien är att se hur ungdomsverksamheten i en ishockeyförening påverkar ungdomarnas beslut om att fortsätta eller sluta. Studien är gjord från spelarperspektivet och berör ämnen som idrottsmiljön, machokultur, selektering, TV-pucken och anledningar till att sluta. Anledningen till de ämnena är att de har fått mer utrymme i media under den senaste tiden och är aktuella.  Studien består av intervjuer med tolv spelare, jämnt fördelade i föreningens U15-lag och U16-lag. De har fått ge sin bild av hur deras tid i ungdomslagen har varit samt varför deras lagkamrater har slutat i föreningen. Utifrån resultatet framkom det att de har en positv bild av föreningen, det erbjuds en bra miljö med förutsättningar för att utvecklas. Respondenterna hade olika upplevelser av hur selekteringen påverkar individer men en genomgående uppfattning är att det är en anledning till att deras lagkamrater valt att sluta. Det framkom inte någon överdriven mängd av machokultur utan hellre att den stämningen som är i omklädningsrummet bidrar till en gemenskap. Det framkom även att de känner av en ökad press desto äldre de blir och att ishockeyn inte bara är roligt längre. I slutet av studien läggs det även fram konkreta förslag för framtiden.

Detta är en kvalitativ studie om specialdistriktsförbundens arbete med att organisera talangutveckling i svensk ishockey. Studien syftar till att studera hur specialdistriktsförbundet anpassar sin verksamhet efter olika förutsättningar, detta ur ett holistiskt perspektiv. Studien innefattar dokumentanalys och en intervjustudie med olika med respondenter i olika positioner inom ishockeyn. Respondenterna är personer som på ett eller annat sätt påverkar barn och ungdomar i utövandet av sporten ishockey. I studien har det använts två teoretiska perspektiv som syftar till ämnet talangutveckling. Studiens resultat visar att specialdistriktsförbund, distrikt och föreningar arbetar på olika sätt när det kommer till talangutveckling. Detta beror på olika förutsättningar men även att de valt olika tillvägagångssätt.

<p>Abstract</p><p>Det byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats.</p><p>Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet.</p><p>Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige.</p><p>Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring. Angreppssättet är deduktivt då det utgår ifrån befintlig forskning om arenasponsring men är samtidigt induktiv i avseendet att det saknas svensk forskning.</p><p>Den teoretiska referensramen består främst av teorier om varumärken, sponsring, idrottssponsring, arenasponsring och värdering av arenasponsring och vanlig sponsring. Uppsatsen rymmer även en praktisk metod del som förklarar hur tillvägagångssättet vid intervjuerna skett. Resultatet består av individuella sammanställningar av de genomförda intervjuerna precis som analyskapitlet också gör.</p><p>Huvudresultatet av denna studie är att marknadsvärdet som bygger på vad andra klubbar erhållit ligger till grund för hur arenasponsring prissätts och värderas. Slutsatsen till varför svenska företag köper arenasponsring är att det ger företagen väldigt bra media exponering och positiva associationer samtidigt som det gör att företagen anses vara goda medborgare i sitt närområde.</p><p>Företagen som arenasponsrar elitserielag har en bred målgrupp och vill försöka nå ut till allmänheten i stort. Arenasponsring upplevs av samtliga respondenter ge deras organisation positiva fördelar vilket gör att jag drar slutsatsen att arenasponsring är en vinn – vinn situation för dem inblandade. Till rådande marknadspris har dessutom tre av de fyra företagen kommit fram till i sin ekonomiska utvärdering att arenasponsringen är en lönsam affär för dem.</p>

<p>Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml∙min-1∙kg-1 (P<0,01). Korrelationen mellan det beräknat tesvärde och tabellplacering var signifikant (r=-0,535)(P<0,001). Anaerob effekt mättes genom anaerob uthållighet, snabbhet och explosivitet. Skillnaden mellan lagen i anaerob uthållighet var (69,1-71,9sek) (P<0,05) och korrelationen till tabellplaceringen var signifikant (r=0,316)(P<0,001). Sambandet mellan snabbhet, explosivitet och tabellplacering var också signifikant (r=0,453)(P<0,001), (r=-0,228)(P<0,01). Styrka mättes med sex olika övningar där det fanns skillnader mellan lagen (P<0,05) men inget samband med tabellplacering. Dessa resultat tyder på att de fysiska parametrar som har störst betydelse för en ishockeymatch är aerob effekt, men att även anaerob effekt har stor betydelse. I denna studie saknar spelarens styrka och storlek samband till tabellplacering.</p>

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Titel:</strong> Ligabyten för svenska ishockeylag – Hinder och möjligheter ur ett marknadsperspektiv.</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong> D-uppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp.</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Johan Delleskog och Kristoffer Birkkjaer Andersson.</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Stig Sörling.</p><p> </p><p><strong>Datum:</strong> 2010 – juni.</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Bakgrunden till denna uppsats är att vi vill undersöka hinder och möjligheter för svenska ishockeylag som vill byta liga till en utländsk. Idag drivs elitishockeylag som vinstdrivande företag. Vi vill undersöka om teorier för företag inom marknadsföringsområdet kan överföras på idrottsföretag. Syftet är att se hinder och möjligheter, ur ett marknadsperspektiv, för svenska ishockeylag att byta liga till en internationell liga.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vår metod består av att på ett kvalitativt sätt analysera vår teori och empiri. Vi har använt oss utav det hermeneutiska synsättet och aktörsynsättet. När vi sammanställt resultaten har vi använt oss av en induktiv forskningsansats där vi tolkat empirisk data och jämfört det med teorin. Vi har samlat in data till empirin genom intervjuer, vi har samtidigt studerat litteratur, uppsatser och vetenskapliga artiklar för att få data till den teoretiska delen.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Resultatet av uppsatsen är att det mesta av teorin stämmer överens på situationen med ishockeylag. Vi kommer fram till att det inte är något som hindrar svenska ishockeylag, rent teoretiskt, att byta liga. Men vi visar även olika teorier som är viktiga för ishockeylagen att ta hänsyn till för att internationaliseringen ska bli lyckad.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Vi har i vår uppsats endast tagit hänsyn till marknadsföringsteorier och bortsett helt från frågor rörande finansierings- och redovisningsteorier, det vore därför intressant att se frågeställningen ur dessa vinklar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Vår uppsats bidrar med ny kunskap om hur idrottsföretag kan tänka när de vill internationalisera sig. Vi bidrar också med att marknadsföringsteorier och teorier om internationalisering kan överföras på idrottsklubbar som drivs som vinstdrivande företag.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> Marknadsföring, positionering, marknader, internationalisering, ishockey och ligabyten.</p>

<p>Sports Marketing is a growing part in the world of sports today. Our main purpose of this paper was to analyze which role marketing plays for an ice hockey organization in the Swedish elite today. For this study we did a case study research on the Swedish team Södertälje Sportklubb, where we interviewed seven people. In addition to the people in the organizations we chose to interview two sport journalists. This research was made from an organizations point of view and all of the interviews were of qualitative character. We could in our analysis draw clear parallels from the empirical and theoretical data. We could analyze the importance of marketing for Södertälje SK and also some general conclusions for the Swedish Elitserien in ice hockey. In our end discussion we created a model that we called Ice hockey Organizations Moment 22, where we show how the marketing function for the Södertälje SK works, according to our opinion.</p>

ABSTRACT   Titel: Ligabyten för svenska ishockeylag – Hinder och möjligheter ur ett marknadsperspektiv.   Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp.   Författare: Johan Delleskog och Kristoffer Birkkjaer Andersson.   Handledare: Stig Sörling.   Datum: 2010 – juni.   Syfte: Bakgrunden till denna uppsats är att vi vill undersöka hinder och möjligheter för svenska ishockeylag som vill byta liga till en utländsk. Idag drivs elitishockeylag som vinstdrivande företag. Vi vill undersöka om teorier för företag inom marknadsföringsområdet kan överföras på idrottsföretag. Syftet är att se hinder och möjligheter, ur ett marknadsperspektiv, för svenska ishockeylag att byta liga till en internationell liga.   Metod: Vår metod består av att på ett kvalitativt sätt analysera vår teori och empiri. Vi har använt oss utav det hermeneutiska synsättet och aktörsynsättet. När vi sammanställt resultaten har vi använt oss av en induktiv forskningsansats där vi tolkat empirisk data och jämfört det med teorin. Vi har samlat in data till empirin genom intervjuer, vi har samtidigt studerat litteratur, uppsatser och vetenskapliga artiklar för att få data till den teoretiska delen.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet av uppsatsen är att det mesta av teorin stämmer överens på situationen med ishockeylag. Vi kommer fram till att det inte är något som hindrar svenska ishockeylag, rent teoretiskt, att byta liga. Men vi visar även olika teorier som är viktiga för ishockeylagen att ta hänsyn till för att internationaliseringen ska bli lyckad.   Förslag till fortsattforskning: Vi har i vår uppsats endast tagit hänsyn till marknadsföringsteorier och bortsett helt från frågor rörande finansierings- och redovisningsteorier, det vore därför intressant att se frågeställningen ur dessa vinklar.   Uppsatsens bidrag: Vår uppsats bidrar med ny kunskap om hur idrottsföretag kan tänka när de vill internationalisera sig. Vi bidrar också med att marknadsföringsteorier och teorier om internationalisering kan överföras på idrottsklubbar som drivs som vinstdrivande företag.   Nyckelord: Marknadsföring, positionering, marknader, internationalisering, ishockey och ligabyten.

Abstract Det byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats. Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet. Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige. Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring. Angreppssättet är deduktivt då det utgår ifrån befintlig forskning om arenasponsring men är samtidigt induktiv i avseendet att det saknas svensk forskning. Den teoretiska referensramen består främst av teorier om varumärken, sponsring, idrottssponsring, arenasponsring och värdering av arenasponsring och vanlig sponsring. Uppsatsen rymmer även en praktisk metod del som förklarar hur tillvägagångssättet vid intervjuerna skett. Resultatet består av individuella sammanställningar av de genomförda intervjuerna precis som analyskapitlet också gör. Huvudresultatet av denna studie är att marknadsvärdet som bygger på vad andra klubbar erhållit ligger till grund för hur arenasponsring prissätts och värderas. Slutsatsen till varför svenska företag köper arenasponsring är att det ger företagen väldigt bra media exponering och positiva associationer samtidigt som det gör att företagen anses vara goda medborgare i sitt närområde. Företagen som arenasponsrar elitserielag har en bred målgrupp och vill försöka nå ut till allmänheten i stort. Arenasponsring upplevs av samtliga respondenter ge deras organisation positiva fördelar vilket gör att jag drar slutsatsen att arenasponsring är en vinn – vinn situation för dem inblandade. Till rådande marknadspris har dessutom tre av de fyra företagen kommit fram till i sin ekonomiska utvärdering att arenasponsringen är en lönsam affär för dem.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att genom intervjuer empiriskt granska och analysera elittränarens uppfattningar om momentum i ishockey. För att få svar på syftet delades det in i de fyra frågeställningarna . (1) Hur ser elittränaren på momentum och vad innebär det fördem? (2) Hur ser elittränarna på sin spelidé? (3) Vilka triggers tar tränarna upp och hur förhåller sig dessa till momentum? (4) Vilka coachbeslut och strategier tillämpar elittränarna under match? Metod Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Intervjuerna har präglats av ett förhållningssätt med standardiserade teman på frågeställningar till intervjupersonerna och djupgående följdfrågor. Urvalet har varit fem tränare på elitnivå inom ishockey vilka som lägst har verkat på hockeyallsvenskan säsongen 2011/2012. Intervjuerna utfördes dels ansikte-mot-ansikte och över telefon efter ett antal initialt utförda konversationer. Analys utfördes efter Hjerm och Lindgrens (2010, s.98f) sätt att konstruera tema, kategorier och koder. Resultat Resultatet visar att även om tränarna har olika uppfattningar och erfarenheter av momentum tillämpar de strategier medvetet eller omedvetet för att verka i riktning för momentum. Vidare kan det förklaras hur triggers och olika typer av förväntningar formar reaktionen. Därtill har en modell växt fram efter utförd analys i form av en momentumspole. Modellens kärna är tränarens spelidé som tolkar triggers till momentum och att detta får en emotionell respons i form av en känsla. Individers beslutsförmåga att skapa brytpunkt i spelet gör att momentum kan bäst ses som en multidimensionell modell. Slutsats Elittränarens mål med en match bör vara att inneha momentum utifrån sin egna spelidé. Att tänka kring idén om en momentumspole kan hjälpa tränare att lokalisera vilka punkter som kan förstärkas genom positiva triggers och känslor. Denna idé är med andra ord att betrakta som ett utkast till en teoretisk arbetsmodell för hur momentum kan tolkas och användas praktiskt.