<p>Syfte</p><p>Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång.</p><p>Frågeställningar</p><p>Hur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas?</p><p>På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken?</p><p>Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach?</p><p>Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de?</p><p>Vilka är framgångsfaktorerna?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är genomförd i tre steg:</p><p>1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll.</p><p>2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga.</p><p>3. Halvstrukturerade intervjuer med de tre elittränarna.</p><p>Resultat</p><p>De undersökta tränarna har en tydlig självbild. Denna självbild förstärktes genom observatio-ner och kompletterande intervjuer. Alla intervjuade tilltalades av de aktuella tränarnas lugna coachstil. Tränarna är präglade av sin idrottsliga uppväxt, de har många av sina värderingar därifrån. De är kunniga och noggranna i sitt arbete och strävar efter att skapa en positiv och stimulerande miljö. Kommunikation är ett arbetsredskap. Coacherna har många gemensamma nämnare, exempelvis: uppväxtmiljö, långa karriärer inom respektive idrott, engagemang, öd-mjukhet och situationsanpassat ledarskap.</p><p>Slutsats</p><p>De tre undersökta tränarna har i mångt och mycket samma arbetssätt. De sätter laget och den enskilde spelaren i fokus under såväl träning som match. Vid dessa tillfällen har tränarna total koncentration på laget och spelarna. De arbetar mycket hårt för att laget ska nå framgång. Vä-gen till framgång kan bero på tillfälligheter, men hårt arbete och ödmjukhet inför uppgiften, här och nu, ger troligtvis utslag i det långa loppet.</p> / <p>Purpose</p><p>The purpose of this essay is to compare three male elite coaches’ way of working, analyze their views on coaching, as well as describing the road to success.</p><p>Questions</p><p>How can the background of the coaches´ be described?</p><p>What are the three coaches’ views on coaching, and how do they coach in real life?</p><p>What do team colleagues and team players think of their trainer, as a coach?</p><p>If there are any common factors for the coaches, could they be identified?</p><p>What are the factors for success?</p><p>Method</p><p>This study focuses on bandy, soccer and ice hockey and is carried out in three steps:</p><p>1) Through observations of the trainers in their roles as coaches during a</p><p>competition match.</p><p>2) Through semi structured interviews with one team colleague and one</p><p>team player from each sport.</p><p>3) Through semi structured interviews with the three coaches themselves.</p><p>Result</p><p>The coaches have a clear self-image, which was confirmed through observation and supplementary interviews. All the interviewees like the coaches’ calm coaching style. The coaches are formed by their athletic upbringing, from which many of their values have derived. They are knowledgeable and precise in their work, and strive to create a positive and stimulating environment. Communication is a basic work tool. The three coaches have many things in common, for example upbringing, long careers, commitment, a humble attitude and well-adjusted leadership.</p><p>Conclusion</p><p>The coaches’ way of working is, in many respects, carried out in the same way. They put the team and the individual player in focus, both during practice and matches. They work hard in order for the team to reach success. The road to success can depend on chance, but hard work and a humble attitude toward the task will most likely yield better results in the long run.</p>

Då antalet motionärer och utövare av tävlingsidrott ökar finns det risk att antalet skador ökar i motsvarande grad. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka om det gick att minska antalet skador hos manliga elitishockeyspelare under en säsong genom implementering av somatiska och kognitiva interventioner. Undersökningsdeltagarna bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp med 9 respektive 13 ishockeyspelare. ACSI-28 och SAS användes som mätinstrument för copingresurser och personlighet i form av ängslan/oro genom en före- och eftermätning. Interventionerna bestod av avslappning, stresshantering, målsättning, självförtroende och attributioner. Studiens kvantitativa resultat visade att experimentgruppen hade färre skador än kontrollgruppen (p&lt;.05). Resultatet visade en viss förbättring för experimentgruppen på sju av tio underkategorier på ACSI-28 och SAS efter studiens genomförande jämfört med föremätningen, dessa resultat visade dock inte signifikanta värden. Studiens kvalitativa del indikerar att experimentgruppen upplevde det allt svårare att hitta negativa stressande händelser under studiens gång. / The numbers of participants of recreational and competitive sports are increasing. The outcome of sport activity leads to an increasing number of injuries. The aim of this intervention study was to investigate if it was possible to reduce the risk for injuries on male ice hockey players through implementation of somatic and cognitive interventions during a season. The population consisted of n experimental group of 9 ice hockey players and a control group of 13 players. ACSI-28 and SAS was used to measure coping and anxiety before and after the interventions. The interventions consisted of relaxing techniques, goal setting, stress prevention, self confidence and attributions. The result showed that the experimental group faced less injuries compared to the control group (p&lt; .05). The experimental group improved seven of ten subcategories in ACSI-28 and SAS, however not in a statistical significant way. The qualitative part of the study showed that the experimental group had more difficulty finding negative stressful moments at the end of the study compared to the beginning.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång. Frågeställningar Hur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas? På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken? Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach? Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de? Vilka är framgångsfaktorerna? Metod Undersökningen är genomförd i tre steg: 1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll. 2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga. 3. Halvstrukturerade intervjuer med de tre elittränarna. Resultat De undersökta tränarna har en tydlig självbild. Denna självbild förstärktes genom observatio-ner och kompletterande intervjuer. Alla intervjuade tilltalades av de aktuella tränarnas lugna coachstil. Tränarna är präglade av sin idrottsliga uppväxt, de har många av sina värderingar därifrån. De är kunniga och noggranna i sitt arbete och strävar efter att skapa en positiv och stimulerande miljö. Kommunikation är ett arbetsredskap. Coacherna har många gemensamma nämnare, exempelvis: uppväxtmiljö, långa karriärer inom respektive idrott, engagemang, öd-mjukhet och situationsanpassat ledarskap. Slutsats De tre undersökta tränarna har i mångt och mycket samma arbetssätt. De sätter laget och den enskilde spelaren i fokus under såväl träning som match. Vid dessa tillfällen har tränarna total koncentration på laget och spelarna. De arbetar mycket hårt för att laget ska nå framgång. Vä-gen till framgång kan bero på tillfälligheter, men hårt arbete och ödmjukhet inför uppgiften, här och nu, ger troligtvis utslag i det långa loppet. / Purpose The purpose of this essay is to compare three male elite coaches’ way of working, analyze their views on coaching, as well as describing the road to success. Questions How can the background of the coaches´ be described? What are the three coaches’ views on coaching, and how do they coach in real life? What do team colleagues and team players think of their trainer, as a coach? If there are any common factors for the coaches, could they be identified? What are the factors for success? Method This study focuses on bandy, soccer and ice hockey and is carried out in three steps: 1) Through observations of the trainers in their roles as coaches during a competition match. 2) Through semi structured interviews with one team colleague and one team player from each sport. 3) Through semi structured interviews with the three coaches themselves. Result The coaches have a clear self-image, which was confirmed through observation and supplementary interviews. All the interviewees like the coaches’ calm coaching style. The coaches are formed by their athletic upbringing, from which many of their values have derived. They are knowledgeable and precise in their work, and strive to create a positive and stimulating environment. Communication is a basic work tool. The three coaches have many things in common, for example upbringing, long careers, commitment, a humble attitude and well-adjusted leadership. Conclusion The coaches’ way of working is, in many respects, carried out in the same way. They put the team and the individual player in focus, both during practice and matches. They work hard in order for the team to reach success. The road to success can depend on chance, but hard work and a humble attitude toward the task will most likely yield better results in the long run.

ABSTRACT Elin Broman: FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? –En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009   SYFTE: Syftet är analysera tv-sändningen av denna hockeymatch utifrån fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans &amp; Katz´ (1992) begrepp ”mediehändelse” idag går att applicera på mindre spektakulära sändningar av matcher eller tävlingar (Contests) än de stora evenemang som dessa forskare syftar på, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som är framträdande i sändningen. Utöver detta kommer jag att undersöka vilka estetiska parametrar som tillämpas samt hur manlig identitet skapas och iscensätts i tv-sändningen av denna hockeymatch. FRÅGESTÄLLNING: * Är en kvalmatch i ishockey ”stor nog” för att kunna ses som en mediehändelse – ett media event? Försöker i vart fall tv-kanalen få det att framstå så? Kan man 2009, med dagens fragmenterade publik, tala om regionala eller lokala mediehändelser? * Vilka retoriska strategier är framträdande i den tv-sända hockeymatchen mellan Leksand och Södertälje (kvalseriepremiären den 13 mars 2009)? * Hur skapas och iscensätts manlig identitet i denna hockeysändning? * Vilka av David Favreholdts estetiska parametrar stämmer bäst in på ishockey? Och i förlängningen: vilken betydelse har svaret på denna fråga för upplevelsen av en hockeysändning i tv och av ”manlighet”?   TEORI: Studien bygger på såväl verbal som visuell retorikteori, samt på sportestetisk teori (bl.a. på David Favreholdts parameterteori). Dessutom på identitetsteori rörande konstruktionen av manlighet. METOD: Jag använder mig av retorisk analys, identitetsteorier samt estetisk teori. Jag utgår också från Dayan och Katz teori om mediehändelse (media events). MATERIAL: Analysmaterialet utgörs av en videoinspelning av tv-sändningen av den första matchen i kvalserien 2009 mellan Leksand och Södertälje som sändes på tv4 Sport fredagen den 13 mars.   RESULTAT: Utvecklingen med allt fler medier, en mångfald specialkanaler (hockeykanal, fotbollskanal, sportkanal, golfkanal, motorkanal, pay-per-view etc) och t.ex. professionella hockeyligor i flera länder, har medfört en ”utspädning” av hockeyintresset, en fragmentering av publiken, såväl som en globalisering av sportpubliken – och därmed en historisk förskjutning från mediehändelser till tv-händelser. Få hockeyevenemang (förutom möjligen OS) torde idag klara av dominera alla medier, d.v.s. ha mediemonopol på uppmärksamheten. Mediehändelser som en specifik genre förvandlas till tv-händelser som (i och för sig upphaussade) programtyper i ett medium enbart. Detta torde inte bara gälla för tävlingsdelen av medieevent-begreppet, utan troligen även för kröningar och erövringar, vilket dock först behöver studeras närmare. Sändningen av matchen kan visserligen i vissa avseenden ses som ett media event, bland annat i och med att det är direktsändning och att producenterna strävar efter att ge tittarna känslan av gemenskap och att matchen upplevs på plats. Den får även åtminstone hockeyentusiaster (eller i vart fall Leksands- och Södertäljefans) att förbereda sig och längta efter denna under en lång tid och sedan se denna händelse som ett uppbrott från vardagen. Skillnaden är att denna match inte direkt kan sägas fängsla en hel nation, utan snarare en mer begränsad idrotts- eller enbart hockeyintresserad publik. Med andra ord: en mer ”lokal” mediehändelse. Av de möjliga retoriska strategierna används särskilt ethos och pathos och bland troperna framför allt metaforen. Inte minst spänningsparametrar dominerar. Identiteten som framställs i denna match går till viss del ut på att visa hur de manliga spelarna ska vara stora och starka – förr så viktiga egenskaper– men kanske främst på att framhäva deras talanger och tidigare meriter.

The main question in this thesis has been to see how the brand strategy of Linköpings Hockey Club has changed during the years in the Swedish elite league. We will also look at the content of the brand, as well as the association as the city of Linköping. This thesis will also see the sponsorship view of the development of the brand, because of the sponsorship power to help the association to build and strengthen the brand. We have been interviewing important persons at the association Linköpings Hockey Club and also done interviews with a few sponsorship partners to get important information to analyze. As an association it is of outmost importance to disseminate the association’s image in the right way, which Linköpings Hockey Club has according to their sponsorship partners. The association has during the last years been working hard to take care of and strengthen the brand, which can be seen among the sponsorship partners. The way they have been strengthening the brand can be seen on the basis of different aspects, such as events and collaboration on different levels. / I uppsatsen har vi valt att utgå från frågeställningen hur varumärkesstrategin inom Linköpings Hockey Club har förändrats under åren i elitserien. Vi kommer även att se på innehållet i varumärket, såväl för föreningen som för Linköping som kommun. Uppsatsen kommer även att ta in sponsorers synvinkel på föreningens utveckling av varumärket, detta eftersom sponsorerna är av stor vikt för att såväl kunna stärka som bygga varumärket på ett bra sätt. För att få fram ett material att analysera har intervjuer gjorts hos Linköpings Hockey Club med relevanta personer samt att ett antal enkäter gått ut till utvalda sponsorer vilka vi även intervjuat personligen. Det gäller för en idrottsförening att se till att få ut den tänkta imagen på rätt sätt, vilket Linköpings Hockey Club anses har gjort i samarbetspartnernas ögon. Linköpings Hockey Club har under de senaste åren aktivt jobbat med att stärka och vårda sitt varumärke, vilket märks bland annat vid kontakten med sponsorerna. Sättet de stärkt det på kan ses utifrån olika aspekter, såsom olika evenemang och samarbeten på olika plan. För ett idrottslag är det väldigt viktigt att skapa ett starkt varumärke eftersom det drar såväl sponsorer, publik som nya spelare till sig. Även ekonomin kan ses som en viktig aspekt för att lyckas få ut sitt varumärke. Den utvidgning som föreningen gjort i och med Linköpings Fotbolls Club har de gjort på ett bra sätt, vilket kan vara en bidragande orsak till att varumärket har stärkts på marknaden och även fungerar som en bidragande faktor till att invånarna i Linköping blir mer medvetna om LHC: s image.

The question formulation for this work has been "is an ice-hockey audience influenced by music during time-outs in a game?". The method was to observe one period with Färjestads BK and Mora IK, but a recording was also made, together with a conversation with the arena DJ. From the recording, the audience reactions were graded from a given scale. The grades were compilated to a diagram that shows the audience reactions in relation to the time, from the first face-off to the final whistle. From the diagram, one can see the connections between the audience reactions and the music. During the observation, all important incidents were noted so that potential connections could be made. Any influence on the audience by the music could not ascertain with this method. Finally, it could be ascertained that if a better picture of the reality is wanted, it will demand more observations and records of more games, as this work only analyses one period in one game.

In today's society there are a lot of offers towards consumers, where they actively have to choose the most appealing offer. In order for an offer to be attractive it must add value in line with the customers demand. Also, it requires that the offer provides a sufficient level of attraction so that the customer selects the particular product/service over another. Furthermore, each offer must exceed the expectations of the visitors to an event, so they feel that the event is something "extraordinary". We have chosen to study how LHC (Linkoping Hockey Club) works with marketing in order to improve the overall customer experience. LHC was founded as a sports club whose aim was to achieve success in ice hockey. Ice hockey clubs are today big business which points toward that the sport is so much more than just ice hockey. The clubs needs to be successful and result oriented both within sports and business. Today LHC experiences difficulties in attracting and engaging its spectators in the hockey games and events that they host, the support fluctuates and the relations with both supporters and visitors are poor. There are many ways for how an organization can enhance the overall customer experience which means that sports clubs need to focus more on what the market demands which is to deliver a total experience. A total experience must be created so that the visitors feel an added value. From LHC:s point of view this means that they need to put a lot of effort in to their hosting events but also strive to strengthen the brand with the aim to capture market shares.From the above discussion this essay will answer the following questions: Why has LHC not been able to attract and engage its audience despite sporting success? How does LHC work today and how should they work in order to improve the overall customer experience? In order to answer and analyze the above questions, we have analyzed and used the theories which include the area of Marketing, Sports Marketing, Marketing Mix and the so called "experienceroom". The empirical data consisted of a series of interviews with supporters and LHC:s organization. This study shows that LHC tends to focus too much on how many visitors they had and how much revenue each event gives in return, contrary to this LHC needs to focus more on the demand. It has also emerged that LHC has a poor relationship with their fans and visitors, and if this is improved, it would mean that the involvement of the fans would likely be increased. This would contribute to the club's financial and sporting performance increases. It is also of great importance for LHC to create good atmosphere in and around the ice hockey games, this would involve the audience and supporters more in every hosting event. LHC should not only focus on events that are related to ice hockey but rather strive to deliver a total customer experience. This can then be a part of the overall marketing strategy, which should have incentives to deliver experiences and added value for the visitors. Something that also is important to consider is the staff who works with each individual event, i.e., that they have passion and dedication to add value for visitors in the experience room and service meetings that occur.This will then contribute to the situation where LHC will strengthen its brand, which in return creates a basis for attracting new customers in the form of sponsors, investors and ultimately more visitors. / I dagens samhälle finns det mängder av olika erbjudanden som konsumenter ställs inför genom olika marknadsförningskanaler, där de aktivt måste välja det erbjudande som är mest tilltalande. För att ett erbjudande ska vara tilltalande så måste det ge ett mervärde i form av upplevelser. Det krävs även att erbjudandet ger underlag att skapa en tillräcklig attraktion så att kunden väljer just den produkten/tjänsten framför ett annat. Vidare bör även varje enskilt erbjudande överträffa besökarnas förväntningar, för att på sätt leverera något ”utöver det vanliga”. Vi har valt att studera hur LHC (Linköpings Hockey Klubb) arbetar med marknadsföring för att öka den totala kundupplevelsen. LHC startades som en idrottsförening vars syfte var att nå framgång inom ishockeyn, men ishockey handlar dock så mycket mer än om själva idrotten. Ishockeyklubbarna är idag stora företag vars syfte är att vara resultatrika, både sportligt och företagsekonomiskt. Idag har LHC svårigheter med att attrahera och engagera sin publik, stödet fluktuerar och relationerna med både supportrar och besökare är undermåliga. Det finns många olika sätt för hur en organisation ska kunna öka den totala kundupplevelsen. LHC arbetar mycket med sina evenemang för att stärka sitt varumärke, målet är även att ta marknadsandelar och på så sätt öka antalet besökare. I dagens Idrotts-Sverige går oftast idrottsliga framgångar och ekonomiska medgångar hand i hand, vilket medför att idrottsklubbarna måste lägga stort fokus på vad marknaden efterfrågar. En helhetsupplevelse måste skapas för att besökarna ska känna ett mervärde, dvs. att fokus inte enbart bör ligga på det sportsliga evenemanget. Utifrån ovanstående diskussion förväntas denna uppsats svara på följande frågor:Varför har LHC inte lyckats attrahera och engagera sin publik trots idrottliga framgångar? Hur arbetar LHC idag och hur borde de arbeta i framtiden för att öka den totala kundupplevelsen? För att svara och analysera på ovanstående frågor har vi tagit hjälp av den teori som föreligger inom ämnet marknadsföring där bland annat Sports Marketing, relationsmarknadsföring och upplevelserum studerats. Det empiriska materialet har bestått av ett antal intervjuer med supportrar och nyckelpersoner inom LHC:s organisation och detta material har vidare analyserats genom den kvalitativa metoden. Denna studie visar på att LHC tenderar att fokusera för mycket på hur många besökare de haft, samt hur stora intäkterna varit vid varje enskilt evenemang istället för att koncentrera sig på att möta efterfrågan. Det har även framkommit att LHC har en undermålig relation till sina supportrar och besökare och om detta skulle förbättras så skulle engagemanget hos publik och supportrar sannolikt öka. Detta skulle troligtvis även göra att klubbens ekonomiska och sportliga resultat ökar. För övrigt så spelar varumärket en stor roll och det är vikigt att LHC ständigt arbetar för att stärka och bibehålla varumärkets status. Det även av stor vikt att skapa en delaktighetskänsla hos publik och supportrar för att skapa en god atmosfär i och kring ishockeymatcherna. De bör således inte bara fokusera på evenemangen som är relaterade till ishockeyn, utan snarare sträva efter att leverera en total kundupplevelse som inkluderar alla evenemang. Detta kan sedan vara en del i den totala marknadsföringsstrategin vilket bör ha incitamenten att leverera upplevelser och mervärde för besökarna. Något som även är viktigt att beakta är personalen som arbetar med varje enskilt evenemang, dvs. att de känner engagemang och dedikation för att skapa ett mervärde för besökarna i de upplevelserum och servicemöten som förkommer. Detta kommer sedan att bidra till att LHC stärker sitt varumärke, vilket i sin tur skapar underlag för att attrahera nya kunder i form av sponsorer, investerare och slutligen fler besökare.

No description available.