Sweden has both the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League, both play the sport ice hockey but the gender is different. In this quantitative study, I want to analyze if Aftonbladets coverage of the playoff in Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League 2017, 2018, and 2019 is the same, or if the different genders affect the coverage in some ways. Today there is more coverage about men playing the sport than women, according to the database Retrievers material which this study is based on. This study analyzes 139 articles, 19 about the playoff in Swedish Women´s Hockey League and 120 about the playoff in Swedish Hockey League. To strengthen this study three different theories were used when the result was analyzed, framing theory, gender theory, and the theory about news evaluation and news selection. There is not much previous research on Swedish media coverage on this topic, while the research field about American media coverage is much broader. Seen from an international perspective and considering the world ranking, the Swedish women´s national team is ranked 9 out of 40 teams compared with the Swedish men´s national team that is ranked 4 out of 54 teams. The Swedish women´s team is ranked lower, but they both are on the top 10 of the lists. The question is, if Aftonbladet reports differently depending on which league it is about. This could give the reader negative stereotypes about the leagues. This study can therefore show that there is an uneven reporting between the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League.  The result of the study shows a difference between the coverage of the Swedish Women´s Hockey League and the Swedish Hockey League in Aftonbladet. The study shows for example that there are more men who write about the Swedish Women´s Hockey League than women who write about the Swedish Hockey League. Besides that many of the results were quite similar, in order to see if the differences occur every season, a bigger amount of material and more seasons need to be analyzed. In order to draw the conclusion that the result is representative for all seasons. Especially considering the small amount of material that has been analyzed about the Swedish Women´s Hockey League in this study.

Background: The Swedish sports movement, is organized through RF, with a responsibility to contribute to societal benefits. Part of the societal benefit is to ensure that more young people play sports. The Swedish Sports Confederation, RF, acts as an umbrella organization and organizes most of the Swedish sports movement. Statistics show that the amount of young ice hockey players is the lowest in 20 years. Policies have been implemented from RF and SIF, to get more young people to play sports and ice hockey. Despite the policies, there has been no change. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how ice hockey clubs experience policies from RF and SIF with the goal to keep the young players in ice hockey Question: How do ice hockey clubs experience the policies from RF and SIF, to keep young people playing ice hockey? Methodology: The study uses a qualitative method, based on semi-structured interviews. The respondents are one representative from the Swedish Ice Hockey Association, and a representative from each of the five largest ice hockey clubs in Sweden, in terms of the number of licensed players. Conclusion: Based on the question and the empirical material, we were able to conclude that there's a loose coupling, with both running an elite business while broadening the breadth. There is a will in the ice hockey associations to keep young people, but there is a big responsibility on the individual within the associations. / Bakgrund: Den svenska idrottsrörelsen har sedan organisering genom Riksidrottsförbundet, RF, tillskrivits ett ansvar för att bidra till samhällsnytta. En del av samhällsnyttan, är att se till att fler ungdomar idrottar. Riksidrottsförbundet, RF, agerar som en paraplyorganisation och organiserar större delen av den svenska idrottsrörelsen. Statistik visar att antalet ungdomar som spelar ishockey är det lägsta på 20 år. För att få fler ungdomar att idrotta och spela ishockey har RF och SIF initierat satsningar som ska möjliggöra en förändring. Trots satsningarna, har ingen förändring skett. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ishockeyföreningar upplever satsningarna från RF och SIF, med målet att behålla ungdomar inom idrotten. Frågeställning: Hur upplever ishockeyföreningar det förändringsarbetet som finns från RF och SIF, för att behålla ungdomar inom ishockeyn? Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är en representant från det svenska ishockeyförbundet, och en representant för vardera av de fem största ishockeyföreningarna i Sverige, sett till antalet licensierade spelare.  Slutsats: Utifrån frågeställningen och det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att det finns en löskoppling mellan att bedriva en elitverksamhet och breddverksamhet samtidigt. Att viljan finns att behålla ungdomar men det ligger ett stort ansvar på individen inom föreningarna.

Det har skett stora förändringar inom kulturarvsfältet under senare tid, immateriella världsarvs, har öppnar upp för nya områden att utforska i termer av kulturarv. Idrotten och i synnerhet supporterkulturen har aldrig betraktats som en del av kulturarvsfältet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om vi kan se fenomenet supporterkultur som ett kulturarv och hur det i så fall uttrycks. Ser supportrarna på sig själva som en del av kulturarvet och finns det skillnader mellan supportrar från olika lag och idrotter? Hur kan vi jämföra supporterkulturens kulturarv med nationens, som en form av föreställd gemenskap? Källmaterialet består i den första delen av webbplatserna och souvenirshopar till de tre klubbarna Djurgårdens IF, Edsbyns IF och Leksands IF och deras supportrars. Den andra delens källmaterial består av ett online-frågeformulär som supportrar svarade på. Metoden för att analysera materialet består av en innehållsanalys och diskursanalys. Svaren kommer vidare att diskuteras utefter teorin om föreställd gemenskap från Benedict Anderson och orientalism från Edward Said. Undersökningen visar på att fler av de uttryck som används inom supporterkulturen kan förstås i termer av kulturarv

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka passningsprecisionen hos ungdoms- och juniorishockeyspelare (15 – 18 år) som under den gångna säsongen var aktiva inom serierna ”Elit” eller ”Division 1” i antingen U16, J18 eller J20.MetodFör att undersöka passningsprecision i ishockey så designades två tester. Testerna gick ut på att försöka träffa en tre centimeter bred målpinne med en puck från ett avstånd på 15 meter. Fem spelare genomförde två test med olika komplexitetsnivåer, en i rörelse samt en stillastående. Varannan passning slogs med forehand och varannan med backhand. Passningarna genomfördes i serier om tio passningar (5 forehand och 5 backhand). På båda stationerna genomförde varje spelare fem serier, det vill säga totalt 50 passningar (25 forehand, 25 backhand).ResultatResultatet i denna studie visade att det fanns en signifikant skillnad i passningsprecisionen mellan forehand och backhand i såväl stillastående (p < 0,001) som i rörelse (p = 0,009). Däremot var det ingen signifikant skillnad beroende av komplexitetsnivå för vare sig forehand (p = 0,29) eller backhand (p = 0,22).SlutsatserUtifrån det resultat som framkom så kan man se att passningshållet (forehand/backhand) påverkar passningsprecisionen. Samtliga spelare hade en högre precision på sin forehandsida jämfört med backhand oberoende av komplexitetsnivå. / PurposeThe purpose of the study was to measure passing precision among youth- and junior ice hockey players between 15 and 18 years of age, who in the past season played at either “elite” or “Division 1” level in U16, J18 or J20.MethodsTo measure passing precision in ice hockey, two tests were designed. The tests consisted of a player trying to hit a three-centimeter-wide pin by passing a puck from 15 meters away. Five players did the test that were divided into two different levels of complexity, one in forward motion and one standing still. The players hit a total of ten passes divided into five forehand passes and five backhand passes, they took turns in hitting forehand and backhand one by one. In total, the players did five series of ten passes on each station, a total of 50 passes divided into 25 forehand passes and 25 backhand passes.ResultsThe result of this study showed that there was a significant difference in passing precision between forehand passes and backhand passes, regardless off whether the pass was played in motion (p = 0,009) or standing still (p < 0,001). However, the test did not show any significant difference between the different levels of complexity on either forehand (p = 0,29) or backhand (p = 0,22).ConclusionsBased on the results from this study, you can see that the way you hit the pass (forehand/backhand) effects the passing precision. All players had a higher precision on their forehand than their backhand, regardless of level of complexity.

Svenska ishockeyförbundet vill ha en bred verksamhet och vill se att spelare fortsätter aktivt högt upp i åldrarna. Även Gästriklands ishockeyförbund strävar efter att skapa en bra verksamhet där en bred andel av spelarna får samma möjligheter. Trots det har de ett stort bortfall av spelare i lagen mellan U10-J20. Syftet är att belysa hur ishockeyspelare i Gästrikland födda 2003 upplever vilka faktorer som gör att man fortsätter eller slutar att spela ishockey. Frågeställningar som undersöktes var, vilka faktorer påverkar spelare att fortsätta spela ishockey, vilka faktorer kan påverka att spelare vill sluta spela ishockey, på vilket sätt anser spelarna att Gästrikemodellen påverkar om man fortsätter eller slutar spela ishockey. Vi valde en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju utifrån en intervjuguide. Det genomfördes sju intervjuer där urvalet var unga män som spelar ishockey i Gästrikland. Resultaten visar att de aspekter som respondenterna ser som viktiga för fortsatt idrottande var glädje, gemenskap, delaktighet, bra ledarskap, god prestation, att få tävla samt att få speltid i matcher. Enligt respondenternas upplevelse verkar det finnas flera anledningar till vad som fått individer att sluta spela ishockey. De faktorer vi har funnit är att inte vara en del av gemenskapen, dåligt ledarskap, att inte prestera, att inte bli utvald, att få lite speltid, samt andra fritidsaktiviteter som konkurrerar ut ishockeyn. Vår slutsats är att respondenterna som fortsätter att idrotta finner en meningsfullhet i idrotten där de funnit en tillhörighet och identitet.

This study examines what differences can be found in Sportbladet’s coverage of football and ice hockey as well as what could cause those. The study examines the four following questions: How is the coverage between teams and individual players distributed? How is the coverage between men and women distributed? How is the coverage of different subjects distributed in each sport and between genders and how are the players/teams framed? To answer these questions the study takes off in earlier studies of subject distribution, public relations and framing of athletes as well as framing-, gender-, news values and sports journalism theories. By using a quantitative contents analysis, 951 articles from the periods march 31st to november 2nd and september 15th to may 2nd, have been analyzed and compared to each other. The results show that there are differences in Sportbladet’s coverage of football and ice hockey, but also between men and women within both sports. The results show that both football- and ice hockey players are framed as individual players instead of teams, female players are under-represented in sports media as well as the distribution of subjects are largely alike within both the sports and between genders. Some differences are found in the coverage of scandals and before and after games. The study also shows that people related to sports are framed in a positive or neutral way.

Ishockeyspelare ställs inför varierande krav kopplade till fysiska, tekniska, taktiska och psykologiska förmågor. Detta till trots verkar prestationsfrämjande träning endast relatera till och lägga vikt vid utveckling de tre förstnämnda. Mot bakgrund av denna upplevelse genomfördes en intervention hos ishockeyspelare på elitnivå i form av mental träning med ett digitalt träningsprogram för utveckling av mental tuffhet. Syftet med detta arbete är att utifrån spelarnas upplevelser från och erfarenheter av deltagande utvärdera interventionen. Frågeställningarna behandlar tidigare erfarenheter av och inställning till mental träning och mentala förmågors inverkan på idrottslig prestation, upplevelser av implementeringen och genomförandet av programmet och effekter från deltagandet. Semistrukturerade intervjuer utformades och analyserades tematiskt utifrån ett teoretiskt ramverk i form av en teori- och förklaringsinriktad utvärderingsmodell. Huvudresultaten visade att spelarna hade varierande erfarenheter av mental träning men en gemensam bild av mentala förmågors stora inverkan på prestation, att programmet var användarvänligt och att deltagande i interventionen resulterat i en ökad kunskap, medvetenhet och reflektion kring tankar, känslor och beteende. En slutsats som kan dras av denna utvärdering är att den mentala träningen varken haft eller har en naturlig roll inom ishockeyn trots att goda mentala förmågor anses ha indirekt och direkt inverkan på idrottslig prestation. Träningsprogrammet ansågs användarvänligt och den mentala träningen bör med fördel planeras men genomföras i egen takt. Träning med programmet gav en ökad kunskap, medvetenhet och reflektion kring tankar, känslor och beteende och förstärkte även spelarnas syn på vikten av mental träning.

Studien handlade om att ta reda på vilka faktorer det är som påverkar en människas val till att börja och fortsätta spela ishockey. Författaren blev inspirerad av Bourdieu och hans kapitala teorier och fältet. Studiens syfte är att ta del av intervjupersonernas berättelser om beslutet till att börja spela och fortsätta med ishockey i Sverige. Studien grundar sig på en hermeneutisk ansats, studien samlade in data genom intervjuer då 5 personer intervjuades. Resultatet i studien var att intervjupersonernas sociala, ekonomiska, kulturella kapital och intervjupersonernas sociala omgivning alltså deras fält bidrog till att de valde att börja och fortsätta att spela hockey.

Varför är det viktigt att undersöka på vilka sätt maskulinitetsideal i svensk ishockey har ändrats över tid? Den här frågan har flera svar. I den här uppsatsen har jag haft ambitionen att relatera maskulinitetsideal till svensk ishockeys utveckling åren 1969-1976 i ett vidare perspektiv. Under dessa år genomgick svensk ishockey många förändringar, men den största var förmodligen skiftet från att vara en amatörsport till att bli en professionell. Genom att studera hur förväntningarna på spelare ändrades under den här tiden, kan man bilda en förståelse för hur professionaliseringen av sporten påverkade enskilda spelare. Detta har i sin tur gett mig kunskap om hur ideal om rent spel, fair play, fick en annan innebörd i takt med professionaliseringsprocessen. Maskulinitet definieras i den här uppsatsen som förväntningar, alltså hur manliga ishockeyspelare förväntades uppträda och uppföra sig såväl på som utanför isen. Detta till skillnad mot en stor del av den tidigare forskningen, som ofta lagt fokus på den manliga kroppen för att undersöka maskulinitet. Jag har låtit mig inspireras av R.W Connells teori om hegemonisk maskulinitet, som menar att maskulinitet skapas i sociala interaktioner mellan människor och kan ändras över tid.Resultaten visar att förväntningar på spelarna ändrades över tid. Från att ha förväntats vara återhållsamma, lojala lagspelare ändrades maskulinitetsidealen mot att handla om ambition, äregirighet, individualism och fokus på resultat. Fair play gick från något "inbyggt" till att bli något som fick adderas i efterhand, något som visade sig inte minst genom sk. fair play-troféer som började bli vanligt förekommande under 1970-talet. Fair play blev någonting man i högre grad blev belönad för, istället för att vara en underförstådd del av spelet.Nyckelord: masculinity, ice hockey, hockey, sport, fair play, expectations, maskulinitet, ishockey, Connell, förväntningar / Why is it important to investigate in what ways ideals of masculinity in ice hockey has changed over time? This question has several answers. In this essay, I search to relate the masculinity ideals into a wider perspective connected to the Swedish ice hockey’s development during the years between 1969-1976. During these years, Swedish ice hockey went through many changes, but the most important was probably the shift from being an amateur sport to become professional. By looking at how the expectations on the players was changing in relation to that, one can earn more knowledge of how the professionalism process affected individuals. Through this, I have also been able to see how ideals of fair play had a different meaning in line with the professionalism process. Masculinity in this essay is defined as expectations, more exactly how ice hockey playing men were supposed to act and behave both on and off the ice. That in contrast to a lot of earlier research, which often has focused on the male body to investigate masculinity. I have been inspired by R.W Connell’s theory of hegemonic masculinity, who argues that masculinity is something that is created in social interactions between people and also can be changed from time to time. The result shows that expectations on male ice hockey players was changing over time. From having been expected to be restrained, loyal and a team player, the masculinity ideals changed to include ambition, indivudualism and focus on results. The ideal of fair play went from being something "built in” to something that had to be added on. This was depicted by so-called fair play trophies that began to become common during the 1970s. Fair play was something you were rewarded for, instead of being somewhat implied.Keywords: masculinity, ice hockey, hockey, sport, fair play, expectations, maskulinitet, ishockey, Connell, förväntningar

Stadion på Granhöjden is a public stadium where sports bring together athletes and spectators.Classical proportions and architectural elements, inspired by ancient Greece, create a modern stadium where the activity is encapsulated in a timeless space for Sweden in time.