The purpose of this study was to describe and analyze the work of ice hockey clubs work to create audience interest in women's ice hockey from a gender perspective. This study also aimed to investigate two different perspectives. Semi-structured interviews were conducted with representatives of different clubs and their organized fan clubs. The results were analyzed in a gender perspective where the mainstarting point was Coakley's orthodox gender ideology with a main approach of male-dominated, male identified and male-centered point of view. A thematic analysis was used to process the material from the interviews. The study found that the clubs aimed to improve women's ice hockey and create value for the audience. However, traditional views of gender negatively affected the respondents' views on female ice hockey and players, often comparing them to male ice hockey players. The respondents also believed that it will be difficult to be equal because of men's hockey culture and history. The study concludes that traditional gender views consciously and unconsciously affect women's activities.

Uppsatsen studerar supporterkulturen inom svensk ishockey ur ett kulturantropologiskt perspektiv. Baserat på deltagande observationer, sensorisk etnografi och semistrukturerade intervjuer under två månaders tid, behandlar uppsatsen hur den sociala kulturen i form av gemenskap och gemenskapsbyggande i Leksands IF och Brynäs IF:s hejarklackar utformas. Den diskuterar skillnaden mellan hur människor uppträder i sin vardag jämfört med i hejarklacken, analyserar hur jämlikhet och hierarki uttrycks samt utforskar vad de har för påverkan på gemenskapsbyggande. Slutligen studerar uppsatsen centrala symboler i hejarklacken, deras betydelse samt påverkan på gemenskap. Analysen genomförs med hjälp av Victor Turners (1969) teori om friktionen mellan struktur och anti-struktur där bland annat communitas och liminalitet är två centrala begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. När gemenskap och gemenskapsbyggande diskuteras, hänvisas det nästan uteslutande till Turners begrepp ”communitas”, vilket är en av de stora byggstenarna i uppsatsen.

Background: Ice hockey is a team sport combined with martial arts. A certain level of violence is accepted within the game. The physical play results in injured players. Incidence of concussions have increased during several years in Swedish ice hockey and the Swedish Ice hockey association have initiated a preventive project to reduce concussions; Projekt Nollvision. This study is a part of the project.  Purpose: The aim of the study was to survey factors that predispose or reduce the prevalence of violent or dangerous play within Swedish ice hockey.  Method: Unstructured interviews were conducted with ice hockey players with an aggressive or a hazardous style of play. Data was analyzed with content analysis.  Result: The study shows multiple factors that influence players to use an aggressive style of play such as risk-taking in the aim to win games, highspeed in the game and annoyance from opponents. The main reductive factor was experience. Differences between male and female players was mainly greater differences concerning physical capacity among female players. Conclusion: Several factors that influence a violent style of play was identified. Male and female players share beliefs concerning violent play and that is probably an influence from the culture within ice hockey rather than gendered.  Searchwords: Concussion, ice hockey, prevention / Bakgrund: Ishockey är en lagidrott kombinerat med kampsport. I idrotten tillåts en viss nivå av våld. Det fysiska spelet får till följd att spelare riskerar att skadas. Förekomsten av hjärnskakningar har under flera år ökat inom svensk ishockey och ishockeyförbundet har initierat en satsning för att förebygga denna typ av skada; Projekt Nollvision. Denna studie är en del av projektet.  Syfte: Studiens syfte var att kartlägga faktorer som predisponerar eller minskar förekomsten av aggressiv och/eller risktagande spelstil inom svensk ishockey.  Metod: Insamlingen av data skedde i form av ostrukturerade intervjuer av spelare med en våldsam spelstil. Data analyserades genom innehållsanalys.  Resultat: Studien påvisade flera faktorer som påverkade spelare att spela mer aggressiv ishockey så som risktagande i jakt på vinst, hög fart i spelet samt irritation på motspelare. Den faktor som begränsar förekomst av våldsamt spel visade sig vara erfarenhet hos spelare. Skillnaden mellan dam- och herrspelare var främst att det finns större skillnader bland spelarnas fysiska förutsättningar inom damishockey.  Konklusion: Flera påverkansfaktorer för en aggressiv spelstil identifierades. Dam- och herrspelare var samstämmiga och uppfattningar om våldsamt spel verkar vara kulturellt betingat inom idrotten snarare än könsbunden.  Sökord: Hjärnskakning, ishockey, prevention / Projekt Nollvision

Kombinationen idrott och utbildning är etablerat i Sverige idag. Specialidrottsämnet i svenska gymnasieskolan har forskats på de senaste åren, men saknar däremot undersökningar gällande individualiserad undervisning. Syftet med studien var att beskriva och förstå hur specialidrottslärare inom lagbollsidrotter individualiserar undervisningen. Undersökningen tillämpade ett målstyrt urval. Studien undersökte området genom semi-strukturerade intervjuer med fyra specialidrottslärare och hur de arbetade med individualisering i undervisningen. Studien tog hjälp av differentierad undervisningsteori som teoretiskt ramverk. Informationen som samlades in genom intervjuerna kodades till teman och delteman genom en tematisk analys. Studiens resultat delades in i fyra huvudteman, specialidrottslärarnas bakgrund, specialidrottslärarnas perspektiv på undervisning, individualisering i undervisningen och individualisering utanför lektionen. Resultatet visade att lärarna individualiserar lektionerna på olika sätt med varierande undervisning där individen står i centrum. Däremot behövs ett stöd i form av konkretiserande läroplan och individuella utvecklingsplaner från den interna idrotten. Analysen genomfördes med hjälp av differentierad undervisningsteori för att förstå och tolka resultatet. Slutsatsen visar på flera olika sätt somkunskap från lärare som kan föras vidare till landets specialidrottslärare samt hur addering av nya verktyg kan stärka specialidrottsverksamheten. / The combination of sports and education is established in sweden today. The subject of special sports in Swedish upper secondary school has been researched in recent years, but there is a lack of research regarding individualized teaching. The purpose of the study was to describe and understand how special sports teachers in team ball sports individualize teaching. The survey applied a purposive sampling. The study investigated the area through semi-structured interviews with four special education teachers and how they worked with individualization in teaching. The study used differentiated teaching theory as theoretical framework. The information collected through the interviews was coded into themes and sub-themes through a thematic analysis. The results of the study were divided into four main themes, the special sports teachers´ background, the special sports teachers´ perspective on teaching, individualization in teaching and individualization outside the lesson. The results showed that the teachers individualize the lessons in different ways with varied teaching where the individual is at the center. However, support is needed in the form of concrete curriculum and individual development plans from internal sports. The analysis was carried out using differentiated teaching theory to understand and interpret the results. The conclusion shows knowledge from teachers that can be passed on to the country´s special sports teachers and how the addition of new tools can strengthen special sports activities.

The purpose of this study was to describe and understand professional ice hockey players’ own experiences regarding opportunities and challenges related to culture and work environment from an organizational and leadership perspective. Semi-structured interviews were conducted with professional ice hockey players competing at the two highest levels in Swedish ice hockey. The study is based on a qualitative method where a thematic analysis was used to process data from nine interviews. The results were analyzed through a neo- institutional theory. The organizations were described as similar to each other, which created security for the players, but this similarity may impact the development of the sport. The working environment is seen as favorable but can be improved by promoting players mental health. The respondents believed that the culture in ice hockey fosters a positive environment where players’ learn to take responsibility which contributes to their personal development. The results indicated that the age hierarchy contributes to strengthening the culture in ice hockey. The respondents are also aware of the financial aspect of ice hockey and understand that their contracts are affected by their performance on the ice. However, the feeling of being replaceable createsconcerns. The conclusion of the study is that ice hockey is not a job that suits everyone due to the pressure involved. Additionally, the organizational culture is characterized by strong values and norms, which means that ice hockey is difficult to change.

This study was a continuation of previous research by Stambulova et al., (manuscript submitted; Lundell-Olsson & Pehrson, 2014), with the purpose to validate and update the empirical model ”Phases in the Junior-to-Senior Transition in Swedish Ice Hockey Players”. The objectives of the study were to (1) to collect opinions and reflections of expert senior players and coaches about the empirical model as a whole and about content of each JST phase and (2) to update the empirical model based on the participants’ feedback. Fifteen Swedish professional ice hockey players and coaches were recruited for focus groups and interviews and data were collected regarding their opinions of the empirical model. The results supported (a) the sequence of phases, (b) the titles and duration of the model, and (c) the psychological content in terms of perceived demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes, was updated. Five themes’ names were changed and sixteen new themes were added. Based on the empirical models confirmation and suggested updates, the validated model ”Phases in the Junior-to-Senior Transition in Swedish Ice Hockey Players” was created. The results of the study are discussed in relation to theoretical frameworks, previous research, methodology, future research, and applications. / Denna studie var en fortsättning på tidigare studie av Stambulova et al., (manuskript inskickat; Lundell-Olsson & Pehrson, 2014) med syfte att validera och uppdatera den empiriska modellen ”Faser i övergången från junior till senior hos Svenska ishockeyspelare”. Målet med studien var (1) att samla in åsikter och reflektioner från erfarna seniorspelare och tränare kring den empiriska modellen som helhet och varje fast i övergången från junior till senior, samt att (2) uppdatera den empiriska modellen grundat på deltagarnas feedback. För att uppnå detta så rekryterades femton professionella svenska ishockeyspelare och tränare som deltog i fokusgrupper och intervjuer och data samlades in kring deras åsikter om den empiriska modellen. Resultaten stödde (a) sekvensen av faser, (b) dess titlar och varaktighet och (c) det psykologiska innehållet i form av krav, barriärer, resurser, copingstrategier och utfall. Fem temans namn ändrades och sexton ny tillkom. Baserat på resultaten ansågs den empiriska modellen validerad och uppdaterade i en validerad modell ”Faser i övergången från junior till senior hos Svenska ishockeyspelare”. Resultaten diskuteras vidare i relation till teoretiska ramverk, tidigare forskning, metodologi, framtida forskning, och tillämpbarhet.

Background: Hip and groin pain is common in ice hockey and particular in goaltenders, because their movement patterns make them particularly vulnerable. "Skate to the post-technique” (SMS-technique) is a relatively new technique that the goaltenders uses and no studies have been published where the SMS-technique is studied and the hypothesis is that the hip is subjected to high stresses which can lead to hip and/or groin pain. Purpose: The purpose of this study was to investigate the prevalence of hip/groin pain in male ice hockey goaltenders of elite level in Sweden and if factors such as age, level of SMS-technique use and prevention training can be linked with the pain. The study also examines whether the goalies are concerned of injuring the hip and/or groin. Method: Descriptive and comparative cross-sectional study consisted of an online survey in which 57 % of 94 goaltenders participated. Results: A total of 63 % responded that they have pain in the hip/groin every month or more frequently. Over half of the goaltenders follow a specific training program and a significant difference in pain incidence was seen between them and those who do not follow a training program, p = 0.01. Most responded that they are more or less worried of getting hurt in the hip/groin. No significant difference in the occurrence of pain could be observed at different degrees of using SMS-technique. Conclusion: Many goaltenders have hip/groin pain and those who have pain are more often following a specific exercise program to prevent injuries in the hip and/or groin. / Bakgrund: Höft och ljumsksmärta är vanligt inom ishockey och främst hos målvakterna eftersom deras rörelsemönster gör dem extra utsatta. ”Skridsko mot stolpe-tekniken” (SMS-tekniken) är en relativt ny teknik som målvakter använder och inga studier har i nuläget publicerats där den studerats och hypotesen är att höften utsätts för stora påfrestningar vilket kan leda till höft/ljumsksmärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen av höft/ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige samt om faktorer som grad av SMS-teknikanvändande och förebyggande träning kunde kopplas samman med den smärtan samt om målvakterna var oroliga för att skada sig. Metod: Deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie som bestod av en webbaserad enkät som distribuerades till 94 målvakter och där 57 % deltog. Resultat: Totalt 63 % hade ont i höft/ljumske varje månad eller oftare. Över hälften av målvakterna följde ett specifikt träningsprogram och en signifikant skillnad i smärtprevalens kunde ses mellan dem och de som inte följde ett träningsprogram, p=0,01. De flesta var mer eller mindre oroliga för att skada sig i höft/ljumske. Ingen signifikant skillnad i smärtförekomst kunde ses vid olika grader av SMS-teknikanvändande. Konklusion: Många målvakter hade höft/ljumsksmärta och de som hade ont följde i högre grad ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador.

För att nå en hög nivå av expertis inom sporten ishockey så krävs det att spelare har mycket goda och specifika motoriska, fysiologiska och psykologiska färdigheter. Tidigare forskning på unga elitsatsande fotbollsspelare har visat att de som nått en hög nivå, har en högre grad av självreglerat lärande. Syftet med studien var att undersöka självreglerat lärande, samt utforma och utvärdera en metod för att öka graden av självreglerat lärande, hos unga elitsatsande ishockeyspelare. Studien var av kvasi-experimentell design där ett lag fungerade som interventionsgrupp (Sub-elit, n = 15) och ett annat lag fungerande som kontrollgrupp (Elit, n = 18). Interventionen bestod av att spelarna i interventionsgruppen fick utvärdera sin egen prestation och utveckling en gång i veckan under fem veckor. Spelarna i båda grupperna fyllde i självskattningsskalan SRL-TT före och efter interventionen. Sex spelare intervjuades om deras upplevelser av självreglerat lärande och interventionen. Resultaten visar på att det fanns en skillnad vad gäller graden av självreglerat lärande mellan spelarna på högsta nivå (elit) och spelarna på en nivå under (sub-elit), men att interventionen inte hade någon statistiskt signifikant effekt på spelarnas förmåga att ägna sig åt självreglerat lärande. De intervjuade spelarna anser dock att interventionen har fått dem att tänka mer på sin utveckling och hur de presterat. Spelarna anser också att en dialog med tränarna leder till att de själva tänker mer på vad de behöver utveckla i sitt spel. / To achieve a high level of expertise in the sport of ice hockey, players need very good and specific motor, physiological and psychological skills. Previous research on young elite football players has shown that those who have reached a high skill level have a higher degree of self-regulated learning. The purpose of the study was to investigate self-regulated learning, and to design and evaluate a method for increasing the degree of self-regulated learning, in young elite ice hockey players. The study was of quasi-experimental design where one team was intervention group (Sub-elite, n = 15) and another team functioning as a control group (Elite, n = 18). The intervention consisted of the players in the intervention group evaluated their own performance and development once a week for five weeks. Players in both groups completed the self-assessment scale SRL TT before and after the intervention. Six players were interviewed about their experiences of self-regulated learning and the intervention. Results indicate that there was a difference in self-regulated learning between elite- and sub-elite players, and that the present intervention did not have a statistically significant effect on the players’ degree of self-regulated learning. The interviewed players, however, believe that the intervention has made them think more about their development and how they performed. The players also believe that dialogue with the coaches leads them to think more about what they need to develop in their game.

<p>Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.</p><p>Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.</p><p>Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL. Enligt nuvarande regler inom professionell ishockey bryts det befintliga spelaravtalet med den svenska klubben. Vi har uppmärksammat att intresse finns inom svensk ishockey för en avtalskonstruktion som innebär att ett spelaravtal som brutits av ovanstående orsak skall kunna återupptas vid den tidpunkt ishockeyspelaren avslutar sitt spelaravtal med sin NHL - klubb och återvänder för spel i Sverige. Vi undersöker möjligheterna till detta mot bakgrund av vår inledande utredning och kommer fram till att en sådan avtalskonstruktion är möjlig att skapa genom en klausul i spelaravtalet, som innebär att ett brutet spelaravtal kan återupptas.</p><p>Den andra frågeställningen gäller den klausul som förekommer i svenska ishockeyspelaravtal enligt vilken ishockeyspelare avtalar bort sin reklamrätt till klubben. Ordalydelsen av klausulen som behandlar spelarens reklamrätt i spelaravtalet är enligt vår mening, i förhållande till de betydande ekonomiska värden den kan komma att innebära både för spelaren och klubben, inte tillräckligt specifik. Skulle en konfliktsituation uppstå riskeras klausulen lämnas fri för tolkning. Uppsatsen klarlägger i vilken omfattning spelaren överlåter sin reklamrätt till klubben med hänsyn främst tagen till svensk immaterialrättslig lagstiftning och även med hänsyn till vår inledande utredning. Vi visar på de ekonomiska konsekvenser detta har för spelaren och klubben och vilka intresseavvägningar som kan komma ifråga vid formulerandet av en mer omfattande och specifik klausul.</p><p>Efter en kompletterande diskussion med sakkunniga företrädare för spelare respektive klubb angående dessa två frågeställningar, kommer vi fram till förslag på hur de två klausulerna skulle kunna formuleras i ett spelaravtal.</p>

<p>Bakgrunden till uppsatsen är att jag vill titta närmare på hur man bygger ett framgångsrikt ishockeylag, där man får ut det mesta av varje individ för att på så vis bilda en svårslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, både på isen och vid sidan om.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda på hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.</p><p>Följande frågeställningar ligger till grund för mitt arbete:</p><ul><li>Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?</li><li>Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?</li></ul><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag också ska få en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, så kommer också intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.</p><p>Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching också återfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen väldigt annorlunda ut, jämfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar också visade prov på att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, både när det gäller laget som helhet och den individuella spelaren. Den vetenskapliga kunskapen tycks praktiseras även ute i verkligheten, även om den ibland kan ta sig olika former eller anpassas till de regler och normer som gäller inom ishockeyns värld. Jag upplever att de coacher som finns med i undersökningen arbetar på ett sätt som stämmer väl överens med hur spelarna i undersökningen vill att coachen ska agera. Det var också tydligt att de uppskattade den nya moderna coachingen mer än den gamla stilen.</p> / <p>The background to this essay is that I want to have a closer look at how a coach can get the most out of every individual in order to form a successful ice hockey team as well as how a coach can work to create a climate that encourages progress, both on and off the ice.</p><p>The purpose of the essay is to explore the scientific knowledge that exists about coaching a team and its individuals as well as finding out how Elite League coaches work with coaching the team and the individual and how Elite League players would like the coach to act.</p><p>The study is based on these questions:</p><ul><li>How do Elite League coaches work with coaching the individual and the team?</li><li>How would Elite League players like their coach to work with coaching the individual and the team?</li></ul><p>The study consists of qualitative interviews with at sample of Elite League coaches. To get an idea of how Elite League players experience their coaches’ behavior and how the players would like the coaches to act, qualitative interviews will also be conducted with a sample of the Elite League teams’ players. These players are the player captains of their respective teams.</p><p>The result of the study shows that a lot of the knowledge prevalent in scientific research are also figuring in the responses I got through my interviews. The respondents made it clear that the modern ice hockey coach is very different from the traditional ice hockey coach. This point was stressed the most by the players, while the coaches showed through their responses that the awareness of how coaching can be practiced is high, both regarding the team as a whole and the individual player. The scientific knowledge is seemingly also practiced in reality, although it may take a variety of different forms or be adapted to the rules and norms in the world of ice hockey. My apprehension was that the coaches of the study to high degree coached in a way that consisted with how the players of the study wanted their coach to act. It was also clear that the players appreciated the new modern style of coaching more than the traditional style.</p><p> </p><p> </p>