Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur kravbild, upplevd inre kontroll samt ledningens stöd inverkar på de egna stressorerna, det vill säga känslan av stress, hos elitishockeyspelare.  Metod: I studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuteknik. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som spelar eller har spelat ishockey på elitnivå i Sverige och som på något vis pratat om sin mentala hälsa offentligt.  Resultat och slutsats: Resultaten visar att hockeyspelare som utsätts för höga krav, låg beslutsfrihet och lågt stöd arbetar i en spänd arbetsmiljö där psykisk ohälsa uppstår. Kraven ställs främst från jaget men även vissa yttre faktorer. Spelare upplever låg kontroll på grund av låg beslutsfrihet, skador samt tränare och andra intressenter de själva inte kan påverka. Stödet upplevs olika men en slutsats som dras är att det finns behov av mer utbildning inom ämnet mental hälsa för intressenterna inom sport management. Resultaten visar också att det finns ett stigma inom ishockeykulturen när det gäller psykisk ohälsa. Denna stigmatiska tystnadskultur är något ledare inom sport management behöver motarbeta för att kunna främja den mentala hälsan.  Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur arbetsuppgifter, kravställningar, upplevd kontroll och stöd kan uppenbara sig inom sport management. Det behövs fler organisatoriska åtgärder som utbildning, samarbeten och riktlinjer för att behandla ämnet och skapa en förståelse för att den mentala hälsan bör behandlas med lika stor vikt som de fysiska skadorna inom elitorganisationer.  Förslag till fortsatta studier: Implementering av modellen i en jämförelse mellan sportorganisationer samt mellan andra länder. Jämföra dam- och herrspelare. Kompletterande studier kring ishockeyspelares hälsa, där man utgår från en annan modell. / Aim: The aim of our bachelor thesis is to investigate how demands, perceived internal control and management’s support affect the own stressors, i.e. the feeling of stress in elite hockey players.  Method: In the study we used a semi-structured interview technique. Eight qualitative interviews were conducted with players who play or played at an elite level and in some way spoke about their mental health in public. The selection was limited to SHL, Allsvenskan, Hockeyettan and SDHL.  Results and conclusions: The results shows that hockey players, who are exposed to high demands, low opportunity for decision making and low support, has a strained work environment where mental illness occurs. The demands derive mostly from within but also from the surroundings. Low work-control derive from not being able to affect decisions, influence others decision-making and from injuries. The opinion about support differs in the study, but a conclusion is that there is a need for better education within sport management, regarding mental health. The results also show a stigma in the hockey culture, talking about mental illness. The problem with stigma is something for the leaders within sport management to work against, if they want to promote the mental health.  Contribution of the thesis: An increased understanding of how tasks, demands, perceived control and support can appear in sport management. More organizational measures are needed to treat mental health e.g., education, collaborations, and guidelines for dealing with the subject. The mental health should be treated with equal importance as physical health.  Suggestions for future research: Implementation of the model in a comparison between sport organizations, and between sport organizations in different countries. A comparison between female and male players. Supplementary studies to investigate the mental health of ice hockey players, where a different model is used.

Previous investigations into executive functions among athletes, particularly in team sports, have reported greater functioning for those in the highest level of competition. One such sport that has received less attention in research is ice hockey. The present study aimed to compare the performances of ice hockey players in different levels of competition on measures of inhibition, shifting, and updating. Furthermore, it hypothesised that athletes in higher competitive divisions would outperform those in lower divisions. With this aim in mind, 17 ice hockey players from different divisions of the Swedish national hockey league were recruited and completed a flanker task, local-global task, and 3-back task, as well as two alternate tasks featuring hockey-specific stimuli. Comparisons between high-skill and low-skill athletes were insignificant for inhibition and updating measures, while the comparison for shifting favoured low-skill athletes. This finding did not extend to a comparison between elite and non-elite players. The results do not support the given hypothesis, and future investigations should recruit a larger sample in order to further clarify the findings of low-skill outperforming high-skill athletes. / Tidigare undersökningar av exekutiva funktioner hos idrottare, särskilt inom lagsporter, har påvisat bättre förmågor hos deltagande i de högsta divisionerna. En lagsport där mindre fokus har lagts inom forskningen är ishockey. Denna studie syftade att jämföra presterande av ishockeyspelare inom olika tävlingsdivisioner på test av inhibering, kognitivt växlande, och uppdatering. Studien hade som hypotes att spelare i högre divisioner bör prestera bättre i jämförelse med de i lägre divisioner. 17 ishockeyspelare rekryterades från olika divisioner inom den svenska hockeyligan och de utförde ett flanker-test, ett local-global-test och ett 3-back-test. De utförde även två alternativa uppgifter med hockeyspecifika stimuli. Jämförelserna mellan ”high-skill” och ”low-skill”-spelare var icke-signifikanta för inhiberings- och uppdateringsmåtten och jämförelsen på kognitivt växlande påvisade att ”low-skill”-spelare presterade bättre. Detta påvisades dock inte för elitspelare mot icke-elitspelare. Resultaten ger inte stöd till hypotesen, och ytterligare studier med en större datainsamling bör vidare examinera om spelare i lägre divisioner presterar bättre i jämförelse med de i högre divisioner.

I ishockey krävs det snabba beslut och lyckade aktioner för att kunna vinna matcher. Därför är det viktigt att kunna genomföra skanningar för att kunna genomföra aktioner på ett bra sätt. Att skanna innebär att man vrider på huvudet eller kroppen från pucken för att få en uppfattning om var mot- och medspelare befinner sig. Syftet med studien var att undersöka hur skanningsbeteendet predicerar prestationen samt hur skanningsfrekvensen skiljer sig åt mellan olika aktioner bland spelare i Svenska Damhockeyligan (SDHL). Genom att analysera verkliga matcher i SDHL så visas elitspelare i sin naturliga prestationsmiljö. Analysen har gjorts med hjälp av analysprogrammet Dartfish där 10 matcher med tre olika lag valdes ut för analys, 3393 sekvenser analyserades varav 1747 användes för att nå fram till vårt resultat. Resultatet påvisar att skanning ger förbättrat odds att lyckas med nästkommande aktion. Vidare tyder studien på att skanningsfrekvensen var högre vid aktioner som på något sätt förde spelet framåt i banan, dessa aktioner var passning direkt till spelare, passning fri yta och fri yta. Studien visade också att vid skott och täckning av puck var skanningsfrekvens lägre än vid de tidigare nämnda aktionerna dock hade skott statistiskt signifikant högre skanningsfrekvens än täckning av puck. För aktionen styrning fanns ingen statistisk signifikant skillnad. Föreliggande studie vill förmedla hur viktigt skanning kan vara i ishockey, hur skanning kan ge en fördel till det puckförande laget. / Ice hockey demands quick calls and successful actions to be able to win games. It is therefore important to scan the environment to make good actions. To scan means that you turn your head or your body away from the puck to get an idea of where the opponents and your team-mates are located. The purpose of this study is to examine how visual scanning behavior can prejudice performance and how the frequency of scanning differs between different actions amongst players in the Swedish women hockey league (SDHL). By analyzing real games in SDHL we get to see the elite players in their natural performance environment. The analysis was conducted in the program dartfish where we gathered 10 games with three different teams. 3393 sequences was analyzed which led to that 1747 was used to get our result.The result shows that scanning creates improved odds in making the next performance successful. Further the study shows that scanning frequency was higher when the idea of the action was to move the game towards the offensive zone, these actions was passing directly to a player, passing to an open space and moving yourself with the puck to an open space. The study also showed that when shooting and covering the puck the scanning frequency was lower than those actions before, though shooting had statistically significant higher scanning frequency than covering the puck. The action deflection was shown to not be statistically significant.With this study we want to mediate how important scanning behavior is in ice hockey and how scanning can give the puck carrying team an advantage. / <p>Föreliggande studie har framställts i samarbete med Anton Josefsson. Insamlad data, analys av data och andra delar av studien har framtagits gemensamt.</p>

There is a major issue with concussion within contact sports and one of these sports is ice hockey. Concussions have a negative effect on health and repeated concussions, which often occur in ice hockey, can force players to retire early. Since it is such a major problem that can result in serious consequences, a better understanding within the field is needed. This report has focused on speeds right before a player was tackled as well as the players contact body parts. The information was collected by analyzing 10 video clips where a tackle took place that resulted in a concussion. The video clips were analyzed using the software SkillSpector, where 3D speeds were collected for both the attacking and the injured players. The contact body parts were also identified during the analysis. The results were compared to a reference group from an earlier bachelor degree project where tackles that did not result in a concussion were analyzed. The conclusion from this project is that the speeds for the players in the interest group were proven to have a significantly higher mean speed than the players from the earlier project. Furthermore, the results indicate that the tackled players speed can have a larger impact on the outcome of the tackle than the speed of the attacking player. From the results in this project it is shown that, of the tackles that could lead to a concussion, shoulder to jaw was the most common combination. / Det finns ett stort problem med hjärnskakningar inom kontaktsporter och en utav dessa sporter är ishockey. Hjärnskakningar påverkar hälsan negativt och vid upprepade hjärnskakningar, som ofta uppstår i ishockey, kan spelare tvingas förtidspensioneras. Eftersom att det är ett stort problem som kan ge allvarliga konsekvenser behövs en bättre förståelse inom ämnet. Denna rapport har fokuserat på att ta fram farter precis innan en tackling har skett samt spelarnas kontaktdelar (islagsdelar). Informationen har samlats in genom analysering av 10 stycken videoklipp där en tackling har resulterat i en hjärnskakning. Analysen av videoklippen genomfördes i mjukvaran SkillSpector där 3D farter har tagits fram för både den attackerande och skadade spelaren. Vid analyserna identifierades också islagsdelarna. Resultaten har jämförts med en referensgrupp från ett tidigare kandidatexamensarbete där tacklingar som inte resulterat i en hjärnskakning har analyserats. Slutsatsen från detta arbete är att farterna för spelarna i intressegruppen som drabbats av hjärnskakning hade en högre signifikant medelfart än motsvarande spelarna från det tidigare arbetet. Vidare indikerade resultaten att den tacklades fart är en faktor som kan ha en stor påverkan på utfallet av tacklingen. Från resultatet i detta arbete visas det att av tacklingar som kan leda till hjärnskakning är axel mot käke den vanligaste kombinationen.

Ice hockey is a contact sport with a high risk of brain injuries such as concussions. This is a serious health concern and there is a need of better understanding of the relationship between the kinematics of the head and concussions. The velocity and the direction of impact are factors that might affect the severity of the concussions. Therefore the understanding of concussions can be improved by extracting velocities from video analysis. In this thesis a prototype to extract 3D velocities from one single camera view was developed by using target tracking algorithms and homography. A validation of the method was done where the mean error was estimated to 21.7%. The prototype evaluated 60 cases of tackles where 30 resulted in concussions and the other 30 tackles did not result in concussions. No significant difference in the velocities between the two groups could be found. The mean velocity for the tackles that resulted in concussions were 6.55 m/s for the attacking player and 4.59 m/s for the injured player. The prototype was also compared with velocities extracted through SkillSpector from a previous bachelor thesis. There was a significant difference between the velocities compiled with SkillSpector and the developed prototype in this thesis. A validation of SkillSpector was also made, which showed that it had a mean error of 37.4%. / Ishockey är en kontaktsport med hög risk för hjärnskador, så som hjärnskakningar. Detta är ett stort hälsoproblem och det finns ett behov av större förståelse mellan huvudets kinematik och hjärnskakningar. Hastigheten och riktningen av kollisionerna är faktorer som kan påverka svårighetsgraden av hjärnskakningarna. Därför kan förståelsen av hjärnskakningar förbättras genom att extrahera hastigheter med videoanalys. I denna rapport utvecklades en prototyp för att ta fram 3D hastigheter från en kameravinkel genom att använda målsökningsalgoritmer och homografi. En validering av prototypen gjordes där medelfelet uppskattades till 21.7%. Prototypen utvärderade även 60 fall av tacklingar där 30 resulterade hjärnskakningar och där de andra 30 tacklingarna inte resulterade i hjärnskakningar. Ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna kunde påvisas. Medelhastigheten för tacklingarna som resulterade i hjärnskakning var 6.55 m/s för den attackerande spelaren och 4.59 m/s för den skadade spelaren. Prototypen jämfördes också med hastigheter som tagits fram med SkillSpector i ett tidigare kandidatexamensarbete. Det var en signifikant skillnad mellan de hastigheter som togs fram med prototypen och de som tog fram med SkillSpector. En validering av SkillSpector gjordes också, som visade att medelfelet var 37.4%.

This theses in the field of Information Design, with a focus on Interaction Design, has been conducted in collaboration with AIK Hockey with the aim of exploring how a mobile application can be designed to effectively meet the information needs of supporters of the club, improve communication between AIK Hockey and its supporters, and simultaneously adhere to good practice in interaction design.   Through a review of relevant literature and the collection and analysis of empirical data from users and stakeholders, this study seeks to contribute insights into how design principles can be applied to create a user-friendly and engaging mobile application suitable for a sports club. With a focus on strengthening the bonds between the club and its supporters, this work aims to explore the role these identities play for each other and how they can be used as guidance for the design process.  In summary, this thesis addresses a complex topic regarding supporters’ identification with a sports club and offers insights into how these needs and behaviors can be addressed through the design of a mobile application. By integrating theoretical perspectives such as human-centered design, semiotics, and Norman’s seven fundamental design principles, along with insights from the collected empirical data through surveys and a semi-structured interview, this study aims to present a design proposal that addresses the needs and expectations surrounding a mobile application for AIK Hockey.

Problemformulering: Idag råder en negativ trend gällande antalet åskådare för en majoritet av organisationerna inomprofessionell ishockey i Sverige. Då publiken utgör en viktig del i ett matchevenemang, både ekonomiskt och upplevelsemässigt, är detta en problematisk utveckling. Tidigare forskning visar att den del av publiken som besöker ett matchevenemang 1-3 gånger per säsong är en fördelaktig grupp att påverka för att öka dess konsumtion. Däremot har den tidigare forskningen primärt studerat besökare inom professionell idrott i generella termer alternativt fokuserat på hängivna fans samt haft en kvantitativ forskningsstrategi. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att djupare förstå de sporadiska besökarna och undersöka hur varumärket kan användas för att påverka dem till att gå oftare.• Vilka faktorer som påverkar konsumtionen lyfts fram av sporadiska besökare?• Hur kan kunskapen om de identifierade faktorerna användas för att få den sporadiska besökaren att gå oftare utifrån ett varumärkesperspektiv? Metod: Med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats med induktiva inslag har denna studie genomfört tolv semistrukurerade intervjuer. Respondenterna i denna studie är besökare av fallorganisationens ishockeymatcher och går på 1-3 matchevenemang per säsong. Resultat: Denna studie har uppmärksammat ett antal faktorer som genom varumärket kan påverka den sporadiska besökarens konsumtion. Studien har identifierat stämning som ett konsumtionsmotiv hos en grupp av sporadiska besökare samt att studien funnit olika varianter av det socialamotivet och preferenser av matchresultatets karaktär. Vidare har studien funnit att en grupp sporadiska besökare har en hög kunskapsnivå gällande ishockey och till sist har studien ävenfunnit djupare beskrivningar av verklighetsflykt och underhållning vilka även de är faktorer som påverkar sporadiska besökares konsumtion. Forskningsbidrag: Denna studie ger detaljerade beskrivningar av sporadiska besökares konsumtionsbeteende och varumärkesassociationer inom professionell idrott. Vidare bidrar studien med kompletterande indikationer av faktorer som påverkar de sporadiska besökarnas konsumtionsfrekvens av matchevenemang. / Problem definition: Today there is a negative trend regarding the number of spectators among a majority of the organizations within professional ice hockey in Sweden. This is a problematic development since the spectators play an important part for the event of the games, both financially and experientially. Previous research shows that the customer segment which visits one to three games per season is a favorable group when it comes to increasing their consumption. Though, previous research has fore most studied spectators in general terms or have had the devoted fansas main focus. Furthermore, the previous research has primarily been quantitative regarding its research strategy. Aim and research questions: The aim of the study is to gain a deeper understanding of low frequent spectators and understand how the brand can be used in order to influence them to go more often.• Which factors, which influence the consumption, is described by the the low frequent spectators?• How can the knowledge of these identified factors be used in order to influence the low frequent spectator to visit more often from a brand perspective? Methodology: With a qualitative research strategy and a deductive, with element of inductive, research approach, this study has completed twelve semi-structured interviews. The respondents are spectators of ice hockey games of the organization which this study have studied and who visits 1-3 games per season. Results: A number of factors which can influence the low frequent spectators’ consumption through the brand have been noticed through this study. The atmosphere has been identified as a consumption motive among a group of low frequent spectators and the study has also found different versions of the social motive as well as preferences for the nature of the games results. Furthermore, the study has found a group of low frequent spectators which has a high level of knowledge about ice hockey. Finally, the study has also found deeper descriptions of escape and entertainment which also are factors which influence the consumption among a group of low frequent spectators within professional sports. Research grants: This study provides detailed descriptions of low frequent spectators’ consumer behavior and brand associations within professional sports. Furthermore, the study provides additional indications of factors which affect the low frequent spectators’ consumption regarding games.

Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig skada inom ishockey. Efter skada ses även påverkan på cervikala strukturer och nackutredning föreslås som en del i undersökningen efter hjärnskakning.  Neck Flexor Endurance Test är ett test som använts för att mäta nackflexorernas uthållighet. Syftet med den här studien var att fastställa normalvärde för junior-senior ishockeyspelares uthållighet i stabiliserande cervikal muskulatur.  Design:Deskriptiv pilotstudie Metod: Totalt 40 friska ishockeyspelare (33 herrjuniorer och 7 damspelare) testades i ryggliggande. Testpersonen höll huvudet statiskt i given position och testledaren observerade att testen utfördes rätt och klockade tiden med tidtagarur. Inga andra hjälpmedel användes. Varje deltagare hade två försök och tiden mellan försök ett och två var två minuter Resultat: Medelvärde för hela gruppens båda försök var 55,5 sekunder. Medelvärde för försök ett var för hela gruppen 62,3 sekunder +22,8, försök två 48,5 sekunder +18,1. Skillnaden mellan försök ett och försök två var statistiskt säkerställd (p&lt;0,05). Konklusion: 40 friska ishockeyspelare har i den här studien uthållighet i nackens flexorer på i medelvärde 62,3 sekunder i ett försök. Spridningen var för stor för att man ska kunna ge råd om generell baseline. Skillnaden mellan gruppens försök ett och försök två tyder på att längre tid än två minuter behövs för full återhämtning av testade muskler.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 62-73: Bibliography.

Syftet med studien var att undersöka vilka tränarbeteenden som föredras av elever på svenska elitishockeygymnasier samt att få en inblick hur motivationen är hos dessa elever.  Frågeställningar: 1. Hur uppfattar eleverna olika tränarbeteenden? 2. Hur ser motivationen ut hos eleverna? 3. Finns det några skillnader mellan könen i dessa två variabler? 4. Finns det några skillnader mellan de olika spelpositionerna inom ishockey? 5. Finns det ett samband mellan specifika tränarbeteenden och viss motivationstyp? Metod: Deltagare i denna kvantitativa studie var elever på landets elitishockeygymnasier som fyllt 18 år. Undersökningen genomfördes i form av en webb-enkät i Google Forms. Enkäten har bestått av två redan färdiga enkäter, Leadership Scale for Sports och Sport Motivation Scale-II. Enkäten har skickats till de ansvariga för respektive elitishockeygymnasium i landet som sedan förmedlat enkäten vidare till eleverna. Resultatet från enkäten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 24 där T-test, korrelationer, one-way ANOVA samt Cronbach’s alfa har genomförts.  Resultat: Autokratiskt beteende var det minst uppskattade beteenden och positiv feedback det mest uppskattade.  Den motivationstyp som förekom i högst grad hos undersökningsgruppen var inre motivation och i lägst grad förekom amotivation. En statistisk signifikant skillnad mellan könen i föredragna tränarbeteenden visades, då kvinnorna i högre grad föredrog demokratiskt beteende jämfört med männen. Mellan de olika positionerna fanns det statistisk signifikant skillnad inom amotivation, där målvakterna visade mer amotivation än backarna. Samband av medel-styrka kunde ses mellan inre motivation och träning/instruktion samt positiv feedback, men även mellan extern reglering och träning/instruktion. Fler samband med låg styrka kunde påvisas. Slutsats: De mest föredragna tränarbeteendena samt motivationstyperna har påvisats. Även skillnader och samband har framkommit. En viktig slutsats är att de undersökta variablerna hänger ihop och har en stor påverkan på varandra, då idrottarnas motivation påverkar tränarens beteende, samtidigt som tränarens beteende påverkar idrottarnas motivation.