Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna. Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey. Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL. Enligt nuvarande regler inom professionell ishockey bryts det befintliga spelaravtalet med den svenska klubben. Vi har uppmärksammat att intresse finns inom svensk ishockey för en avtalskonstruktion som innebär att ett spelaravtal som brutits av ovanstående orsak skall kunna återupptas vid den tidpunkt ishockeyspelaren avslutar sitt spelaravtal med sin NHL - klubb och återvänder för spel i Sverige. Vi undersöker möjligheterna till detta mot bakgrund av vår inledande utredning och kommer fram till att en sådan avtalskonstruktion är möjlig att skapa genom en klausul i spelaravtalet, som innebär att ett brutet spelaravtal kan återupptas. Den andra frågeställningen gäller den klausul som förekommer i svenska ishockeyspelaravtal enligt vilken ishockeyspelare avtalar bort sin reklamrätt till klubben. Ordalydelsen av klausulen som behandlar spelarens reklamrätt i spelaravtalet är enligt vår mening, i förhållande till de betydande ekonomiska värden den kan komma att innebära både för spelaren och klubben, inte tillräckligt specifik. Skulle en konfliktsituation uppstå riskeras klausulen lämnas fri för tolkning. Uppsatsen klarlägger i vilken omfattning spelaren överlåter sin reklamrätt till klubben med hänsyn främst tagen till svensk immaterialrättslig lagstiftning och även med hänsyn till vår inledande utredning. Vi visar på de ekonomiska konsekvenser detta har för spelaren och klubben och vilka intresseavvägningar som kan komma ifråga vid formulerandet av en mer omfattande och specifik klausul. Efter en kompletterande diskussion med sakkunniga företrädare för spelare respektive klubb angående dessa två frågeställningar, kommer vi fram till förslag på hur de två klausulerna skulle kunna formuleras i ett spelaravtal.

Studien studerar intäktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien är inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien är att undersöka vilka problem som kan uppstå i intäktsredovisningen och förklara dem. Om problem uppkommer önskade undersökningen ta reda på om ett utvecklande av avtalen skulle kunna vara en lösning. Anledningen till detta val härstammar från Borussia Dortmund och deras problem med att intäktsredovisa ett sponsoravtal som sträckte sig över fem år. De valde att redovisa hela summan i början av kontraktstiden vilket är fel, det borde skett en periodisering över hela kontraktstiden. Idrotten har gått från att vara ett allmänt nöje till att mer och mer likna rent företagande, i alla fall på elitnivå. Revisionsbyrån PwC har utvecklat ett dokument för att underlätta redovisningen av intäkter för underhållningsbranschen då kommersiella avtalet tenderar att vara väldigt komplicerade. För att besvara studiens syfte har telefonintervjuer och mejlkonversationer förekommit med föreningarnas ekonomichefer samt redovisningsansvariga. Det resulterade i totalt åtta intervjuer, fyra från ishockeyns Elitserie och fyra från fotbollens Allsvenska. För att komplettera har årsredovisningar från föreningarna granskats med fokus på förvaltningsberättelse, resultaträkningen samt de noter som behandlar intäkter. De intäkter som valts att undersöka är sponsor- och reklamintäkter, tv-intäkter, biljetter och en liten del merchandise. Resultatet visar på att föreningarna inte anser sig ha några problem med intäktsredovisningen och skulle därför inte behöva någon utveckling av sina avtal. Däremot visade undersökningen att en förening kan hantera erkännandet av sina intäkter på olika sätt. Det finns ingen konsekvens i hur intäkterna tas upp. I vissa fall sker det vid fakturering, ibland vid betalning eller när prestationen är utförd. Ibland sker periodisering men oftast inte, förutom vid de tillfällen då betalningen erhålls under fel år. Detta är dock inget problem då föreningarna måste, både enligt elitlicensen och eftersom att de följer bokföringsmässiga grunder, följa sitt räkenskapsår.

Bakgrunden till uppsatsen är att jag vill titta närmare på hur man bygger ett framgångsrikt ishockeylag, där man får ut det mesta av varje individ för att på så vis bilda en svårslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, både på isen och vid sidan om. Syftet med uppsatsen är att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda på hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera. Följande frågeställningar ligger till grund för mitt arbete: Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget? Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag också ska få en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, så kommer också intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras. Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching också återfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen väldigt annorlunda ut, jämfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar också visade prov på att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, både när det gäller laget som helhet och den individuella spelaren. Den vetenskapliga kunskapen tycks praktiseras även ute i verkligheten, även om den ibland kan ta sig olika former eller anpassas till de regler och normer som gäller inom ishockeyns värld. Jag upplever att de coacher som finns med i undersökningen arbetar på ett sätt som stämmer väl överens med hur spelarna i undersökningen vill att coachen ska agera. Det var också tydligt att de uppskattade den nya moderna coachingen mer än den gamla stilen. / The background to this essay is that I want to have a closer look at how a coach can get the most out of every individual in order to form a successful ice hockey team as well as how a coach can work to create a climate that encourages progress, both on and off the ice. The purpose of the essay is to explore the scientific knowledge that exists about coaching a team and its individuals as well as finding out how Elite League coaches work with coaching the team and the individual and how Elite League players would like the coach to act. The study is based on these questions: How do Elite League coaches work with coaching the individual and the team? How would Elite League players like their coach to work with coaching the individual and the team? The study consists of qualitative interviews with at sample of Elite League coaches. To get an idea of how Elite League players experience their coaches’ behavior and how the players would like the coaches to act, qualitative interviews will also be conducted with a sample of the Elite League teams’ players. These players are the player captains of their respective teams. The result of the study shows that a lot of the knowledge prevalent in scientific research are also figuring in the responses I got through my interviews. The respondents made it clear that the modern ice hockey coach is very different from the traditional ice hockey coach. This point was stressed the most by the players, while the coaches showed through their responses that the awareness of how coaching can be practiced is high, both regarding the team as a whole and the individual player. The scientific knowledge is seemingly also practiced in reality, although it may take a variety of different forms or be adapted to the rules and norms in the world of ice hockey. My apprehension was that the coaches of the study to high degree coached in a way that consisted with how the players of the study wanted their coach to act. It was also clear that the players appreciated the new modern style of coaching more than the traditional style.

Scientific studies show that good leadership is a key factor for group- and individual development. Studies have also shown that the contrary can curb talented individuals and/or cause stagnation, or even cause groups to halt their progression. This essay studies how leaders in musical and athletic environments look on their own leadership. In interviews, the leaders reflect upon experienced issues related to their profession, their views on difficulties in their leading role, as well as individual, and group development. This study also includes two observations, one in each field of profession. The answers in the interviews have been compared in order to identify possible differences and/or similarities between the two different career fields . The comparison also serve as a background for a discussion on wether the two different leader professions can learn from each other. The study shows that the stereotype portrait of the screaming hockey coach isn’t entirely accurate when to describe the leaders who coach young hockey players in Sweden. The study also shows that the leaders in choral singing has a very strong position and often single-handedly pilots their groups against put up targets. / Forskning visar att ett gott ledarskap är en viktig faktor för att grupper och individer skall utvecklas och motsatsen kan hämma duktiga individer och/eller få grupper att stagnera eller till och med gå bakåt i utvecklingen. Denna studie undersöker musik- och idrottsledares syn på sitt eget ledarskap. Ledarna svarar i kvalitativa intervjuer på frågor kring sin egen syn på ledarskap, svårigheter med ledarskapet, individutveckling och grupputveckling. Intervjuerna kompletteras även av två observationer, en inom varje område. Dessa musik- och idrottsledares svar jämför jag för att undersöka likheter och skillnader samt för en diskussion kring resultatet och om det finns något de kan lära av varandra. Studien visar bland annat att schablonbilden av den skrikande ishockeytränaren inte riktigt stämmer överens med de ledare som utbildar unga ishockeyspelare i Sverige och att ledare inom körsång har en mycket stark ställning och ofta ensam lotsar sina grupper mot uppsatta mål.

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen. Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv. Frågeställningar: Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena? Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken? Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey? Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More? Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon. Vidare görs två mejlintervjuer med representanter för Örebro Hockey. Det görs även två ostrukturerade observationer: en i Behrn Arena och en under en tv-sänd SHL-match av C More. Resultat och slutsats: För att skapa en bra arenaupplevelse för publiken i Behrn Arena använder Örebro Hockey främst kringarrangemang och temamatcher. För att i framtiden förbättra arena­upplevelsen kan klubben däremot förbättra utbudet av mat och dryck för vanliga åskådare samt öka antalet kassaplatser i arenan. För drygt fem år sedan var det enbart ishockeymatchen som var Örebro Hockeys produkt. Publiksiffrorna i Behrn Arena var låga och det fanns varken alkoholtillstånd eller ett varia­tionsrikt utbud av mat och dryck. Sedan dess har stora förändringar skett och det är idag inte enbart ishockeymatchen som är evenemangets produkt, utan kringarrangemang och tema­matcher görs för att öka arenaupplevelsen för åskådarna. För att möjliggöra detta har Örebro Hockeys organisation förändrats och nya tjänster som privatmarknadschef och event­koordinator har tillkommit. Det är slutligen skillnad mellan att se en match live i Behrn Arena och en tv-sänd match av C More. En tv-sänd match ger åskådaren mycket information, genom exempelvis kommentarer, analyser, repriser och statistik. Detta är svårt att erbjuda åskådaren i arenan, även om Örebro Hockey, exempelvis genom en egen studio med intervjuer, gör närmanden mot det. På plats i Behrn Arena får åskådaren däremot uppleva en stämning som är svår att förmedla via en tv-sändning. / The aim of the present thesis is to examine the arena experience of the Swedish Hockey League (SHL) club Örebro Hockey. Örebro Hockey has had the highest spectator coverage   in SHL both season 2013/2014 and 2014/2015, reaching 97 % and 99 % of the arena respectively. Of that reason, it is of interest to examine what has made the club that successive. The aim of the thesis is also to examine the differences between a game watched live in Behrn Arena, in the arena of Örebro Hockey, and a televised SHL game. The thesis uses a qualitative research method, with three semi-structured interviews with respondents from Örebro Hockey and also a semi-structured interview with Dan Persson. Two additional email interviews are completed with respondents from Örebro Hockey. Furthermore, two un­structured observations are carried out. The observations are made during a game in Behrn Arena and during a televised game. The conclusion of the thesis is that Örebro Hockey primarily uses special events connected to the actual game and theme games to enhance the arena experience of the spectators. Another important conclusion is that while televised games provide the spectator information that is difficult to obtain in the arena, such as replays, statistics, analysis and interviews, games live in the arena provide the spectator an atmosphere that cannot be experienced in a televised game.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey. Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas. Om riskkapitalisten tillåts inta en aktiv ägarroll, ser vi användningen av riskkapital som en möjlig framtida väg för att utveckla verksamheten i dagens elitidrottsföretag. / Background: During the 2000s, many clubs in the Swedish Hockey League and the Swedish premier football division Allsvenskan have suffered from financial problems. Many elite sports clubs have changed from previously beeing non-profit organizations to, through corporatisation, operate as elite sports businesses. Private equity is a tool that is used to develop business operations in various industries, where venture capitalists or private equity firms buys into a company. Elite sports businesses, however, are affected by regulations that potentially limit the elite sports businesses possibilities to use private equity. Purpose: The purpose of this paper is to analyze if elite sports clubs in Swedish football and ice hockey can develop their business with private equity. Research method: The study has a qualitative approach in which interviews were conducted with representatives from ten elite sports clubs in Swedish football and ice hockey. Results: The study shows that elite sports clubs in Swedish football and ice hockey should be able to use venture capital to develop their business. Current regulations, the 51-percent rule, inhibits the clubs in their use of private equity, since venture capitalists are limited in their possibility to control their investment. If the venture capitalist is allowed to take on an active ownership role, we see the use of private equity as a opportunity to develop the business in today's elite sports businesses.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ridsport representeras i svensk media. Studien har som fokus att både jämföra mängden representation som ridsport får i jämförelse med ishockey, samt att undersöka hur kvinnliga och manliga ryttare gestaltas i svensk media. I den här studien har vi räknat och analyserat artiklar från Aftonbladet, Sydsvenskan och Dagens Nyheter under en period på tio år, mellan 2009-2019. Därefter gjordes en innehållsanalys med gestaltningsteorin och en kritisk diskursanalys som grund. Det vi undersöker i studien är framförallt hur ryttare representeras i media. Vi har valt att studera hur det rapporteras om ryttares prestationer, privatliv och relation till sina hästar för att ta reda på om rapporteringen skiljer sig mellan manliga och kvinnliga ryttare. Studiens fokus ligger även i att analysera vem det är som nämns och får komma till tals i artiklar som publicerats av de tre medierna, och om det skiljer sig i antalet manliga och kvinnliga ryttare i artiklarna.   Studien visar att det skiljer sig i antalet artiklar som publiceras om ridsport och ishockey i de analyserade medierna. Artiklarna om ishockey är fler. Slutsatsen är att ridsport är en underrepresenterad sport i svensk media, samt att kvinnliga ryttare ges mindre utrymme i medierna till skillnad från sina manliga kollegor.

”BOOOM!”, ”JAAA”, ”Han gräver in pucken”, ”Hugger på en retur”. Ja, så kan det se ut när du besöker en ishockeyförenings twitterkonto under en match. Denna uppsats syfte är att se vilka retoriska strategier som herrishockeyföreningar i SHL, Svenska Hockeyligan, använder i tweets under matcher samt hur detta påverkar kommunikation med deras fans och annan publik. De retoriska begrepp som används för att uppnå syftet är den retoriska situationen, de tre övertygelsemedlen ethos, pathos och logos, troperna metafor, metonymi, synekdoke och ironi samt decorum. Det teoretiska begreppet framing används för att undersöka hur dessa tweets ramar in vissa händelser i återberättandet av matcherna medan vissa händelser stängs ute och hur detta påverkar mottagarna. Resultatet visar att retoriska begrepp används i relativ hög grad bland ishockeyföreningarna som undersökts. Dessutom används ett språk specifikt för ishockey som innebär att föreningarna anpassar sitt språk väl till målgruppen. Det visar också att föreningarna ofta lyfter fram sitt eget lag och att rapporteringen av matchen inte är helt objektiv och att endast det som sticker ut i matchen syns i tweetsen. / ”BOOOM!”, ”YEEES!”, ”He digs the puck into the goal”, ”Chopping on a rebound”. That is how it can look like when you watch an ice hockey club’s twitter account during a game. The purpose of this essay is to see which rhetorical strategies the hockey clubs in the Swedish Hockey League use in their tweets during games and how that affect their communication with the fans and others. The rhetorical tools that is used to achieve the purpose of this essay is the rhetorical situation, ethos, pathos and logos, the tropes. metaphor, metonymy, synecdoche and irony and also the concept decorum. The theoretical concept framing is used to analyze how these tweets frame some events in the reporting of the games while some events is exclused and how that is affect the recipients. The result shows that rhetorical tools is widely used by the hockey clubs in this essay. It also shows that a specific hockey language is used which means that the clubs adjust their langugage to the target group. Further it shows that the clubs in a higher grade tweet about their own team and that the reporting of the game is not entirely objective and only what stands out in the game is tweeted about.

SyfteSyftet med studien är att beskriva vad för olika typer av skatteregleringar det finns att tillgå för utländska spelare vid spel i Sverige. Vidare kommer studien att undersöka vad effekterna har blivit av intåget av expertskatten inom ishockeyn i Sverige. Frågorna som kommer att besvaras i denna studien är följande:Vilka skatteförmåner tillåter inkomstskattelagen (IL) för utländska ishockeyspelare samt i vilken utsträckning har svenska ishockeyklubbar kunnat dra nytta utav expertskatten när det kommer till utländska spelarrekryteringar? Vilka för- respektive nackdelar har tillämpningen av skattelättnader av utländska ishockeyspelare resulterat i inom ishockeysverige? MetodI denna studien har det tillämpats två olika metoder. Den första är den kvalitativa metoden som har använts framförallt vid intervjuerna som gjordes, men också vid insamling av empiri i böcker och tidskrifter som är relevanta för ämnet. Den andra metoden, är den juridiska metoden även kallad rättsdogmatisk metod. Denna del användes när vi studerade lagar och rättsfall. Det har även använts ett antal olika domar som vi ansåg spelade stor roll för ämnet vi valt. Analys och diskussionFördelarna som kom när expertskatten infördes i Sverige var verkligen en förändring för hela idrottsvärlden. Från 2012 och framåt kunde nu utländska spelare komma till Sverige för att spela ishockey till väldigt fördelaktiga skattereduceringar som svenska spelare inte kunde nyttja. Expertskatten som kom 2012, var nu öppen för fler personkategorier än bara forskare som den ursprungligen skapades för. Professionella idrottare var en av personkategorierna som kunde använda den, och det var inte enbart spelaren själv som tjänade på den. Laget som anställde spelaren i fråga fick också ta del av den skattereducerade anställningen. Slutsatsen har blivit att utländska spelare nu kan komma till Sverige för att spela ishockey till mer fördelaktiga skattesatser. Detta har lett till att fler har valt att komma hit för spel i Sverige vilket i sin tur har lett till att SHL blivit en både starkare och mer attraktiv marknad inom ishockeyn. / AimThe aim with this study is to firstly describe what types of taxes and benefits there are that import players can take advantage of when coming to Sweden to play ice hockey. Furthermore, the study is also aiming to clarify the effects that the application of expert tax has on the ice hockey in Sweden. The questions that we are going to answer are:What tax benefits allows within the Inkomstskattelagen (IL) for import players and to what extension have the Swedish ice hockey clubs been able to benefit from the expert tax when it comes to contract import players to Sweden?What advantages and disadvantages has the application of tax reductions of import players in Sweden resulted in for the Swedish ice hockey organizations?MethodWe have used two different types of methods for this study. First of all, we used a qualitative method when it came to interviews and the empirical study of previously written studies and books that were relevant for this study. The second method is the method of law that we have used when it comes to studying and understanding the many layers of the different laws. We have also included a few legal cases that we find highly interesting for the outcome of this study. Analysis and discussionThe benefits that came when the expert tax entered the Swedish market were really a game changer. From 2012 and forward an import player could come to Sweden and play ice hockey with a tax reduction that Swedish players weren’t allowed to use. The expert tax that came in 2012, was now open for more than just scientists that the law was from the beginning created for. Professional athletes were one of the groups of people that could use it, and not only did the player themselves earn money by using this reduction. The team that hired the players was also allowed to benefit from the tax reduction. The conclusion of this is that more import players now comes to Sweden for a reduced tax benefit. This leads to many more import players that are aiming to come to Sweden and that in return leads to the SHL now becoming even more powerful and attractive in the market of ice hockey.

Historiskt sett har forskning fokuserat på de fysiska förmågorna inom idrott. På senare tid har forskare dock börjat att intressera sig mer för de kognitiva aspekterna inom idrott, framför allt inom lagsport. En idrott som spelas i ett högt tempo och möjligtvis ställer krav på kognitiva förmågor och uppmärksamhetsfunktion är ishockey. Frågan är därför om ishockeyspelare har kognitiva egenskaper som skiljer sig från personer i allmänhet?  Denna studie undersökte de exekutiva funktionerna hos ishockeyspelare och jämförde resultaten mot ett urval ur normalpopulationen. De exekutiva funktioner som undersöktes i denna studie var impulskontroll, kognitiv flexibilitet, och uppdatering av arbetsminne. Deltagarna delades in i två grupper. Den ena gruppen bestod av 18 ishockeyspelare på olika nivåer, 12 kvinnor och 6 män, med en medelålder på 23,4 år (SD=4,46). Den andra gruppen vilken representerades normalpopulationen bestod av 22 individer, 9 kvinnor och 13 män, med en medelålder på 25,5 år (SD=3,99). [DS1] [KS2] Samtliga deltagare fick besvara en enkät med bakgrundsfrågor samt genomföra totalt fem kognitiva tester. Testerna som genomfördes var ett Flanker test, ett Local-Global test, ett 3-back test, samt två hockeymodifierade versioner av Flanker och 3-back. Först genomfördes deskriptiva analyser, sedan en Pearson korrelationsanalys och till sist envägs-ANOVAs. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan ishockeyspelare och övriga deltagare i något av de kognitiva testen. Resultaten från denna studie tyder därför på att det inte finns någon skillnad mellan ishockeyspelare och normalpopulationen i impulskontroll, kognitiv flexibilitet och arbetsminne. Framtida studier bör undersöka om det finns andra kognitiva förmågor än de som undersöktes i denna studie som särskiljer hockeyspelare från personer i allmänhet, samt om sportslig nivå eller spelarens position kan spela en roll. / Historically, science has mainly focused on physical abilities in sports. However, in recent years researchers have started to focus also on cognitive abilities, especially within team sports. One sport which is played in a fast pace and which potentially can be demanding for cognitive and attentional abilities is ice hockey. It begs the question, does ice hockey players have cognitive abilities that differ from people in general? This study investigated executive functions among hockey players and compared them to the results of the normal population. The executive functions investigated were inhibition, cognitive flexibility, and updating of working memory. Participants were divided into two groups. One group consisted of 18 ice hockey players at different professional levels, 12 women and 6 men, with an average age of 23,4 years (SD=4,46). The other group that represented the normal population consisted of 22 individuals, 9 women and 13 men, with an average age of 25,5 years (SD=3,99).[DS1] [KS2]  All participants answered a survey containing background questions and conducted five cognitive tests. The cognitive tests were Flanker, Local-Global, 3-back and lastly two hockey modified versions of the Flanker and 3-back test. First, descriptive analyses were conducted, secondly Pearson correlations, and lastly one-way ANOVAs. Result showed no significant difference between hockey players and the normal population on any of the cognitive tests. Therefore, results from this study suggests that there are no differences between ice hockey players and the normal population in inhibition, cognitive flexibility and working memory. Future studies should investigate if there are other cognitive abilities than those included in this study that differentiate hockey players from the normal population, and investigate if level of expertise and the players position may play a role.