No description available.

No description available.

<p>The main question in this thesis has been to see how the brand strategy of Linköpings Hockey Club has changed during the years in the Swedish elite league. We will also look at the content of the brand, as well as the association as the city of Linköping. This thesis will also see the sponsorship view of the development of the brand, because of the sponsorship power to help the association to build and strengthen the brand.</p><p>We have been interviewing important persons at the association Linköpings Hockey Club and also done interviews with a few sponsorship partners to get important information to analyze.</p><p>As an association it is of outmost importance to disseminate the association’s image in the right way, which Linköpings Hockey Club has according to their sponsorship partners. The association has during the last years been working hard to take care of and strengthen the brand, which can be seen among the sponsorship partners. The way they have been strengthening the brand can be seen on the basis of different aspects, such as events and collaboration on different levels.</p> / <p>I uppsatsen har vi valt att utgå från frågeställningen hur varumärkesstrategin inom Linköpings Hockey Club har förändrats under åren i elitserien. Vi kommer även att se på innehållet i varumärket, såväl för föreningen som för Linköping som kommun. Uppsatsen kommer även att ta in sponsorers synvinkel på föreningens utveckling av varumärket, detta eftersom sponsorerna är av stor vikt för att såväl kunna stärka som bygga varumärket på ett bra sätt.</p><p>För att få fram ett material att analysera har intervjuer gjorts hos Linköpings Hockey Club med relevanta personer samt att ett antal enkäter gått ut till utvalda sponsorer vilka vi även intervjuat personligen.</p><p>Det gäller för en idrottsförening att se till att få ut den tänkta imagen på rätt sätt, vilket Linköpings Hockey Club anses har gjort i samarbetspartnernas ögon. Linköpings Hockey Club har under de senaste åren aktivt jobbat med att stärka och vårda sitt varumärke, vilket märks bland annat vid kontakten med sponsorerna. Sättet de stärkt det på kan ses utifrån olika aspekter, såsom olika evenemang och samarbeten på olika plan. För ett idrottslag är det väldigt viktigt att skapa ett starkt varumärke eftersom det drar såväl sponsorer, publik som nya spelare till sig. Även ekonomin kan ses som en viktig aspekt för att lyckas få ut sitt varumärke. Den utvidgning som föreningen gjort i och med Linköpings Fotbolls Club har de gjort på ett bra sätt, vilket kan vara en bidragande orsak till att varumärket har stärkts på marknaden och även fungerar som en bidragande faktor till att invånarna i Linköping blir mer medvetna om LHC: s image.</p>

<p>Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn. Detta har bidragit till att större krav och ansvar lagts på de människor som har i uppgift att handha och organisera idrott.</p><p>I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på vilka kompetenser, arbetsuppgifter samt personlighetsegenskaper som kännetecknar dagens sport manager inom idrotterna golf och ishockey. För att få fram en bra bild av hur sport managers arbetar, vilka kompetenser de besitter och hur de uppfattas som personer väcktes tanken om att genomföra en enkätundersökning parallellt med intervjuer av ett antal större golf- och ishockeyföreningar. Utifrån denna fundering kontaktades respektive golf- och ishockeyförenings ordförande för att kunna uppfylla följande syfte:</p><p>Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka kompetenser, arbetsuppgifter, personlighetsegenskaper som kännetecknar en sport manager inom svenska golf-, respektive ishockeyföreningar idag. Dessutom är syftet att undersöka hur dessa föreningar gått tillväga då de anställt sin/sina sport managers.</p><p>Svaren som gavs ledde till en god och stabil grund för att kunna ställas i relation till de teorier som vi valt att basera examensarbetet på. Vi sammanställde resultaten utifrån enkäterna och intervjuerna i ett statistikprogram för att kunna urskilja likheter och olikheter mellan de olika respondenternas svar.</p><p>Resultaten visar att golf och ishockeyklubbarna valt att anställa en eller flera sport managers för att kunna utveckla föreningen och dess verksamhet. Studien visar också på att ledarskap och strategi är de mest efterfrågade kompetenser hos en sport manager samt att de personlighetsegenskaper som karaktäriserar en framgångsrik ledare kan urskönjas i dagens sport manager inom golf och ishockey. Studien visar till sist att golfklubbarna valt att annonsera ut sina lediga tjänster i betydligt högre omfattning än vad ishockeyklubbarna gjort.</p>

BAKGRUND: Ishockey är en stor idrott med över 80000 aktiva spelare i Sverige. SYFTE: Syftet med denna studie var att fastställa huruvida det finns korrelation mellan tester rekommenderade av Svenska Ishockeyförbundet och prestationsförmåga på is. Vidare skulle testresultaten ställas i relation till antropometriska värden. METOD: Studiepopulationen rekryterades från hockeylag i division I. Testerna 1RM knäböj, stående längdhopp samt sergants jump utfördes enligt Svenska Ishockeyförbundets rekommenderade förfarande. Prestationsförmåga på is mättes genom 17 m sprintlopp. Korrelationen mellan testerna och prestation på is beräknades med pearsons korrelationskoeffecient. P&lt;0.05 betraktades som signifikant. RESULTAT: Totalt rekryterades 34 ishockeyspelare från division 1 (100 % män, medel ± SD: ålder 22,7 ±2.24 år; vikt 85,3 ±6,4 kg; längd 182 ±6 cm). Av utförda tester var det endast 1RM knäböj/kroppsvikt-ratiot som med statistisk signifikans visades korrelera med prestationsförmågan på is (r=0,389, p=0,049). Övriga tester uppvisade ingen statistisk signifikans. SLUTSATS: Studiens resultat pekar mot att det finns en svag statistiskt signifikant korrelation mellan 1RM knäböj/kroppsvikt-ratio och sprintförmåga på is. Knäböj/kroppsvikt-ratiot svarar dock endast för en liten del av prestationsförmågan på is, varvid knäböjens starka position som grundövning utanför isen bör ifrågasättas. / BACKGROUND: Ice hockey is a large sport with over 80000 active players in Sweden. PURPOSE: The aim of this study was to determine whether there are correlations between tests recommended by the Swedish Ice Hockey Federation and on-ice performance. The results were also to be examined in relation to antropometric values. METHOD: The studypopulation was recruited from Swedish tier-III teams. The 1RM squat, standing long jump sand sergants jump were performed as described by the Swedish Ice Hockey Federations guidelines. On-ice performance was measured by a 17m sprint. The correlation between off- and on-ice tests were calculated using pearsons correlation coefficient. Statistical significance was set to P&lt;0.05. RESULTS: Thirtyfour male ice hockey players from Swedish tier-III were recruited for the study (100% men, mean ± SD: age 22,7 ±2.24 years; weight 85,3 ±6,4 kg; length 182 ±6 cm). Out of the performed tests only 1RM squat/bodywight-ratio showed a statistical significant correlation to on-ice performance (r=0,389, p=0,049). The other tests did not show statistical significance. CONCLUSION: The results points towards a weak statistical significant correlation between 1RM squat/bodywight-ratio and on-ice sprinting ability. The 1RM squat/bodyweight-ratio however explained a small portion of on-ice performance, hence the squats strong position as basic exercise off-ice should be questioned.

The purpose of this study was to investigate two ice hockey players’ relationships with coaches and teammates in the junior-to-senior transition. Several theoretical frameworks were used to plan and carry out the study (Jowett, 2007; Lundell-Olsson &amp; Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Narrative interviews were conducted with two male elite ice hockey players. The narrative oriented inquiry model was used for guiding the data analysis. The results of the study showed peer climate in the junior team (in the preparation transition phase) to be more important than relationships with coaches. During the orientation phase in the senior team a good welcome from coaches and senior peers was a key for successful adaptation. In the further adaptation and stabilization phases the players earned a trust from coaches and teammates due to their increasing contribution to the team. Strategies to optimize the relationships included; the players’ humble profile, taking more “space” gradually and working hard. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. Suggestions for future research and practical implications are given. / Studiens syfte var att undersöka ishockeyspelares relationer med tränare och lagkamrater i junior- till senior övergången. Flera teoretiska ramverk användes för att planera och genomföra studien (Jowett, 2007; Lundell-Olsson &amp; Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Narrativa intervjuer genomfördes med två stycken manliga ishockeyspelare på elitnivå. Den narrative oriented inquiry modellen användes för guidning och data analys. Resultatet av studien visar att lagsammanhållningen i junior laget (i förberedelse fasen) var viktigare än relationerna med tränarna. Under orienteringsfasen i senior laget var ett varmt välkommande viktigt från tränare och lagkamrater för framgångsrik anpassning. Vidare i anpassnings- och stabiliseringsfasen bidrog spelarna med bra prestationer till laget vilket ledde till ökad tillit från tränare och lagkamrater. Strategier för att förbättra relationer inkluderade: ödmjuk inställning, gradvis ta mer utrymme i laget samt arbeta hårt. Resultaten diskuterades i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning. Förslag på framtida forskning och praktiska implikationer ges.

No description available.

Ishockey har sedan länge varit en sport som engagerat både män och kvinnor, men än är sporten inte jämlik mellan könen, vare sig gällande lön eller förutsättningar. I föreliggande uppsats undersöks hur sportkommentatorer beskriver hockeyungdomar i finalmatchen av TV-pucken och Stålbucklan 2017. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusföreställningar utmanas eller reproduceras i språkliga kommentarer av kommentatorerna i dessa hockeymatcher. Analysen bygger på en kvantitativ metod med räkning av hur många värderande adjektiv och adverb kommentatorerna använder i sina beskrivningar. Analysen bygger även på en diskursanalys, som rör användning av namn, kommentarer kring kropp och skridskoåkning samt TV-pucken som norm. Resultatet visar att kommentatorerna både utmanar och reproducerar stereotypiska genusföreställningar. Slutsatsen är att det fortfarande reproduceras stereotypiska genusföreställningar i TV-pucken och Stålbucklan, vilket kan bero på olika förväntningar på könen.

This quantitative study was done within the research field of sports pedagogy, and in cooperation with the Swedish Ice Hockey Association (SIHA). The study was about the parents of young hockey players, and it focused on the parents' sporting backgrounds as well as their commitment to and interest in ice hockey. Data was collected with the help of a questionnaire (n=134) among 5 ice hockey clubs in the north of Sweden. The results show that the majority of the parents did not have a background in ice hockey themselves, and those who had such a background were all male. The results also show other differences between female and male parents in terms of commitment to and interest in ice hockey. There were also results that showed a relationship between the parents’ educational background and their levels of commitment to ice hockey. The study also contains a discussion about its possible contribution regarding knowledge about the parents of young hockey players and suggestions for future research.

Syftet med föreliggande studie var att utforma en reklamkampanj för att få fler tjejer att börja spela ishockey. I studien undersöktes hur en reklamkampanj kan utformas samt i vilka kanaler den bör marknadsföras för att nå tjejer i åldrarna 12–20 år. Genom en webbenkätundersökning skapades en förståelse för vilken uppfattning ishockeyspelare hade om ishockey. Resultatet från enkätundersökningen låg till grund för utformningen av kampanjidén. Genom research om målgruppen och nulägesanalys över grafiskt material inom ishockey framkom vilka kampanjenheter samt designelement som kunde användas vid utformningen av kampanjen. Arbetet baserades på Sless sjustegsmodell för informationsdesign. Resultatet av undersökningen blev en steg-för-steg-process vid skapandet av en reklamkampanj. Dessutom resulterade undersökningen i en färdig reklamkampanj för att rekrytera fler tjejer till ishockeyn i Falun. Respondenternas svar visade på att kampanjmaterialet i stor utsträckning passade bra för att locka tjejer till ishockeyn. / The purpose of the study was to design an advertising campaign to get more girls to start playing ice hockey. The study investigated how an advertising campaign could be designed and what channels it should be marketed in to reach girls aged 12–20 years. A survey was conducted to understand what ice hockey players thought about ice hockey. The result of the survey was the basis for the campaign idea. A research on the target group and a visual content analysis was performed to get knowledge of which campaign units and design elements that could be used in designing the campaign. The advertising campaign was made after Sless’ model measuring information design. The result of the study was a step-by-step process in the creation of an advertising campaign. The study also resulted in a complete advertising campaign to recruit more girls to play ice hockey in Falun. The respondents’ answers showed that the campaign material largely suited to attract girls to start playing ice hockey.