Gender equality work has been and continues to be an ongoing topic not only in Sweden but also in other parts of the western world. Even though the topic about gender equality work has been going on for a long time, there are still various inequalities when it comes to the division of housework. The purpose of this study is to investigate how couples view and reason about the division of housework among the younger and older generation. By the younger generation we mean those between 25-35 years old and the older generation, between 50-70 years old. The questions at issue used in this thesis are: How do heterosexual couples reason about the division of responsibilities of homework? In which ways does it differ between the younger and older generations regarding the division of household chores? The theory used in analysing our results was the capital metaphors described by Pierre Bourdiue and Beverly Skeggs. Furthermore, we have used the qualitative method of research. We used qualitative interviews with semi-structured questions. This way we gave our participants more room to answer questions freely in their own way, but it also enabled us to ask some follow up questions in areas we wanted to understand more. The results show that couples divide housework in different ways. The central part in the division of responsibilities is that whoever is available or free is the one who is currently allowed to perform the task. Some divide housework according to skills, interest, or gender. Furthermore, the older generation gender-marks household chores to a greater extent than the younger generation. In the older generation, women tend to account for tasks that are seen traditionally feminine and men those that are masculine. In the younger generation, the division of household chores is more mixed. Where both accessibility and interest play a big role. Anyone who likes certain tasks may perform them, it does not necessarily have to link to a gender. / Jämställdhetsarbetet har varit och fortsätter att vara en pågående diskurs inte bara i Sverige utan också i övriga västvärlden. Även om jämställdhetsarbetet har pågått länge finns det fortfarande olika ojämlikheter när det gäller fördelningen av hushållsarbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur par ser på och resonerar kring fördelningen av hushållsarbete hos den yngre och äldre generationen. Med den yngre generationen menar vi de mellan 25–35 år och den äldre generationen, mellan 50–70 år. Frågorna som används i denna undersökning är: Hur resonerar heterosexuella par kring ansvarsuppdelning av hemarbetet? På vilka sätt skiljer det sig mellan den yngre och äldre generationen när det gäller uppdelningen av hushållssysslor? Teorin som används för att analysera vårt resultat var de kapitalmetaforer som redogörs av Pierre Bourdieu och Beverly Skeggs. Vidare har vi använt den kvalitativa forskningsmetoden där vi använde kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. På det här sättet gav vi våra deltagare mer utrymme att svara på frågor fritt på sitt eget sätt, men det gör det också möjligt för oss att ställa några uppföljningsfrågor inom områden vi vill förstå mer. Resultaten visar att par delar hushållsarbete på olika sätt. Den centrala delen i ansvarsfördelningen är att den som är tillgänglig eller fri är den som för närvarande får utföra uppgiften. Vissa par delar även upp hushållsarbetet efter färdigheter, intresse eller kön. Vidare könsmarkerar den äldre generationen hushållssysslor i större utsträckning än den yngre generationen. I den äldre generationen tenderar kvinnor att ta på sig hushållssysslor som ses som traditionellt kvinnliga och männen de manliga. I den yngre generationen är det mer blandat hur man delar upp hushållssysslorna. Där både tillgänglighet och intresse spelar en roll. Den som gillar vissa uppgifter får utföra dem, det behöver inte nödvändigtvis kopplas till ett kön.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om den generella bilden av vad som är manligt och kvinnligt kodat i skolans kontext samt undersöka vad killar i olika prestationskategorier anser vara manligt och kvinnligt. Därigenom vill vi bidra till en djupare förståelse av den mindre jämlika utbildning som är grundad i pojkars underprestationer i skolan. Den sammantagna forskningen är överens om att killar som grupp har stereotypa uppfattningar kring maskulinitet och femininitet kopplat till skolan liksom att killar som gruppunder presterar. De teoretiska utgångspunkterna är De Beauvoir, Hirdman och Connell vars gemensamma resonemang är att genusstereotyper påverkar hur vi agerar men samtidigt är dessa föränderliga. Vi har använt oss av kvantitativ metod med enkät som datainsamlingsmetod. I vårt urval återfinns personer som är 18 år eller äldre och går ett gymnasieprogram. Resultatet visar att både tjejer och killar anser att de prestationsfrämjande egenskaperna är mer kvinnligt liksom att de prestationshämmande är mer manligt. Mellan prestationskategorierna av killar så finns det inga bevis för att den ena gruppen skulle vara mer könsstereotyp än de andra. Resultat har sedan analyserats utifrån ovanstående teorier och med koppling till tidigare forskning.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati. Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv. Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt.

Jag har i denna studie valt att undersöka hur pedagogiskt drama kan fungera som en metod i arbetet mot en mer jämlik skola. Mitt syfte med undersökningen var att undersöka om och på vilket sätt pedagogiskt drama kan främja arbetet kring jämställdhet mellan pojkar och flickor i åk 6. Jag försökte även få svar på hur man med hjälp av pedagogiskt drama kan arbeta med att skapa en större förståelse för våra könsroller i samhället. Inledningsvis kommer jag att diskutera kring könsrollerna i samhället och flickor och pojkars olika förutsättningar. Vidare kommer jag att diskutera kring några av de olika metoderna inom pedagogiskt drama.I den andra delen av uppsatsen presenterar jag en sammanfattning av de observationer som jag gjort i två år 6:or, där jag har arbetat med några av de metoder som pedagogiskt drama innehåller. I mina observationer har jag valt att undersöka hur metoderna inom pedagogiskt drama kan bidrar till att skapa en större förståelse för ämnet som diskuteras. I slutet av uppsatsen kommer jag även att diskutera kring vad man som pedagog bör tänka på när man använder metoderna inom pedagogsikt drama. Jag har under min studie upptäckt att pedagogiskt drama fungerar som en utmärkt metod i arbetet med jämlikhet i skolan och även för att skapa en större förståelse för samhällets könsroller. I övningarna har eleverna varit delaktiga och blivit en del av processen, vilket bidragit till en ökad förståelse. Jag har genom min studie även upptäckt hur stort ämnet jämlikhet egentligen är och att vi alla har en del i arbetet. Det gäller bara att våga bryta mönstret och bidra till en förändring redan idag. / This essay is a study about how the pedagogical drama can be used as a method in striving for correspondence between genders in school. My intention is to observe if, and in what way the pedagogical drama can achieve equal opportunities between girls and boys in the sixth grade and how it can create a better perception of the gender disposition in our society.The starting point will be a discussion about the gender roles in our society and their different potentials. I will also present some tools in pedagogical drama.In the second part of my study I’ll make a summary of my observations with two classes in the sixth grade. In the end I will pin-point some significant issues of what you, as an educationalist should consider in your use of pedagogical drama as one way to achieve equal opportunities between genders in school.Keywords: Attitude valuation, equality, forum theatre, gender roles, pedagogical drama

This essays key aspect was to investigate how Swedish and Finnish curriculum for upper secondary school, in relation to each other, integrate and implement the notion of citizenship, equality and equivalence. Due to Swedish students preforming under the average in international knowledge measurements, such as PISA, and with Finnish students preforming as one of the top five countries, a question that came to surround this essay was raised. ‘What similarities/differences can be made clear the Swedish and Finnish curriculum regarding work and design of citizenship, equality and equivalence?’ To answer this question, this essay started off by defining and analysing the key notions of citizenship, equality and equivalence. After thoroughly reading through the Swedish and Finnish curriculums general parts and the subject plan for social science the result was established. The result was then analysed with the notions citizenship, equality and equivalence, with Swedish and international literature. The results showed a strong anchoring of the citizenship throughout both the Swedish and the Finnish curriculum and the subject plan for social science. The analysed result also showed a clear lack of equality integrated in the Swedish curriculum in comparison to the Finnish curriculum and the lack of student influence in the Finnish curriculum.

A QUALITATIVE STUDY ON THE EXPERIENCE OF ESCORT SERVICE UNDER THE ACT (SFS 1993:387) SUPPORT AND SERVICE FOR THE DISABLEDThe purpose of this study was to examine the experiences of escort service under the Act (SFS 1993:387) concerning Support and Service for the disabled (LSS) for self-determination, participation and equality of living conditions. In the results of this study appears that the escort service fulfills its role in breaking the isolation of persons with disabilities. It gives a picture of the escort service is much more than to break the isolation of people with disabilities. The aspects that emerges is that escort service gives persons with disabilities the opportunity to develop their independence, increase their self-esteem and broaden their frames of reference through increased participation in community life. All users report that they experience autonomy in the choice and order of activities within their grant initiatives. The result reveals that even the escorts feel that the users have the option to be able to determine their choice of activities. When it comes to concepts of self-determination, participation and equality of living conditions there is a certain ambiguity regarding the individual's definition of the various concepts as they can be experienced and perceived differently by different individuals. This makes it difficult to draw definitive conclusions about experience of escort service.Nyckelord: Delaktighet, Funktionshinder, Jämlikhet i levnadsvillkor, Ledsagarservice, Självbestämmande.

Vi har studerat en laglig rättighet som vissa personer med funktionshinder kan ha en rätt till i Sverige. Dessa rättigheter finns i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vi har studerat de förslag till ändringar som kan komma att ske i insatsen personlig assistans. Vi har även studerat den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd som är tänkt att ersätta en del av insatsen personlig assistans. Vi frågar oss om dessa insatser, efter en eventuell lagändring, kan anses vara rättigheter samt ingå i en rättighetslag. Vårt material har vi samlat in främst genom fem intervjuer med sex informanter. Vi har även studerat betänkandet SOU 2008:77, remissyttranden samt artiklar som berör vårt ämne. Vår studie visar på en stor skepsism gentemot den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd. Överlag finns det tvivel kring SOU 2008:77. Dock fann vi även en del positiva aspekter så som kontroll över assistansanordnare. Vår slutsats är att även om insatsen personlig assistans fortsatt kan ses vara en rättighet efter en eventuell lagändring, så kan inte den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd anses vara en rättvis del i en rättighetslag. / We have studied a legal privilege that individuals with certain kinds of handicap can have a right to here in Sweden.The rights that individuals with certain kinds of handicap have are written in a law named: law (1993:387) on support and service for certain disabled persons. We have studied the changes with a focus on personal assistance effort. We have also looked at a proposal for a new effort to replace a part of personal assistance. This proposed effort will be named personal service with housing. We are wondering whether these efforts will be of such quality, in case of a possible change, that they can be included in a law of privilege.We have gathered our materials mainly through five interviews with six informants. We have also studied different texts, including the bill, various municipalities’ remarks to the bill and articles.Our study showed a large scepticism towards the proposal on personal service with housing. Overall the opinions we came across were expressing doubt regarding the bill for changes in the law on support and service for certain disabled. Though we also reached the conclusion that there are some positive suggestions within the bill. One of the more positive aspects was a more rigid control of those who hire personal assistants.Our conclusion is that even if the effort personal assistance can still be seen as a right after a possible change, the new proposal on personal service with housing cannot be considered to be a just right for individuals with certain kinds of handicap. Thus the suggested effort of personal service with housing cannot be included in a law of privilege.

In this work, equity is examined from an intersectional perspective among the six municipalities in Halland County: Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Hylte and Laholm. The methods that laid the basis for the results consist of questionnaires and a quantitative discourse analysis. The result shows that there are ambitions to contribute to a more equal workplace. Region Halland follows Agenda 2030's goals and has created its own policy texts that are the basis for equal work in practice. Survey respondents acknowledge that equity work is an important goal but point out that it requires significant time and active work. Many currently have other priorities. In addition, it appears that there is a lack of knowledge about the concept of equity, and some participants describe their workplaces as homogeneous, which may indicate inequity.

Bakgrund: Idag är runt 2 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands, vilket har ökat antalet personer med melaninrik hud i landet. Vardagsrasism mot personer med melaninrik hud är vanligt i samhället. Dessutom kan omvårdnaden av melaninrika patienter påverkas av skillnader i symptom och mätvärden. Ökad forskning och utbildning är nödvändig för att säkerställa en jämlik omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av jämlik omvårdnad för patienter med melaninrik hud inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt, baserad på fyra kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Resultatet visar tre huvudkategorier; ”Jämlik omvårdnad bygger på empati, trygghet och inkludering”, ”Anpassad kommunikation övervinner språkbarriärer och bidrar till jämlik omvårdnad” samt ”Negativ särbehandling hindrar jämlik omvårdnad”. Konklusion: Alla patienter bör få likvärdig och jämlik omvårdnad. Historisk och nutida negativ särbehandling samt kunskapsbrister hos sjuksköterskor har stor påverkan på patienters erfarenheter av jämlik omvårdnad. Vidare forskning behövs för att undersöka patienternas erfarenheter av jämlik omvårdnad och deras erfarenheter gällande stigmatisering och diskriminering i samband med omvårdnad. Även forskning gällande hur patienters erfarenheter av trygghet och inkludering kan ökas, samt hur vårdpersonalens kunskaper om olika hudtyper, individuella behov, kommunikationsstrategier och kulturell kompetens kan ökas. / Background: Currently, around 2 millions of Sweden's population have been born outside the country, which has led to an increase in the number of individuals with melanin-rich skin in the country. Everyday racism towards people with melanin-rich skin is common in society. Additionally, the care of patients with melanin-rich skin can be affected by differences in symptoms and measurements. Increased research and education are necessary to ensure equitable care. Purpose: The purpose was to explore the experiences of equitable care for patients with melanin-rich skin in healthcare. Method: The study was conducted as a general literature review, based on four qualitative articles, three quantitative articles, and one article with mixed methods. Results: The results show three main categories; “Equitable care based on empathy, security, and inclusion”, “Adapted communication overcomes language barriers and contributes to equitable care”, and “Negative discrimination hinders equitable care within nursing”. Conclusion: All patients shall receive equivalent care. Historical and contemporary negative treatment by nurses, as well as knowledge gaps, have a significant impact on patients' experiences of equitable care. Further research is needed on patients' experiences of equitable care, stigmatization, and discrimination. Additionally, research should focus on improving patients' experiences of safety and inclusion, and healthcare professionals'knowledge of different skin types, individual needs, communication strategies, and cultural competence.

Linköping som många andra kommuner står idag inför ett svårt och utmanande arbete mot boendesegregation. Den rumsliga åtskillnaden mellan människor påverkar ofta negativt i form av individers möjligheter och förutsättningar i staden. I förlängningen skapar boendesegregationen ojämlika förutsättningar och möjligheter i samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Linköpings kommun genom en åtgärdsplan arbetar för att motverka boendesegregation. Genom en kvalitativ innehållsanalys av åtgärdsplanen och intervju med tjänstemän på kommunen undersöks det vilken strategi kommunen använder för att motverka boendesegregation. Eftersom boendesegregationsarbetet har ett starkt samband med jämlikhet i samhället används teorin om social rättvisa för att undersöka hur väl de förhåller sig till begreppen. Studien visar på att kommunen fokuserar på att förbättra förhållanden för de mest utsatta i Linköping genom ett områdesspecifikt angreppsätt och fokusera på att inkludera och interagera dessa områden till resten av staden. Samtidigt visar studien på att Linköpings kommun förhåller sig väl till social rättvisa i arbete mot boendesegregation men att otydlighet existerar kring hur kommunen praktiskt ska arbeta för ett mer jämlikt Linköping med social rättvisa i fokus.