Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G. Jung.

Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten. Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå. Stora organisatoriska problem har uppstått, och detta kan styrkas genom att den nya ledningen initierar en uppföljning och utvärdering av samordningen av arbetsplatsen. Forskning visar klart och tydlig på hur människor kan hindra öppenhet och lärande eller blockera innovativt arbete om man upplever krav, press och tryck. Då visar sig Skuggan och projektionerna som följd blir förlamande för arbetet.

Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ”feminismers” syn på könen och samhället. Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ”kvinnlighet” författaren ger, samt hur denna ”kvinnlighet” konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés. En modifierad version av en fenomenografisk ansats har använts som metod och det empiriska materialet har omformats till teman, vilkas innehåll har beskrivits och analyserats. Den undersökta boken kan klart relateras till en gynocentrisk könssyn. Även om boken innehåller inslag av vidareutveckling och nyskapande, är ändå ”kvinnlighet” begränsat till ett givet utrymme, med fasta roller och ett färdigt manuskript. Om samhället, och frågor som rör kön, makt, och politik är denna bok mycket tyst.

Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer. Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet? Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen. Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande? Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen? Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.

Jag har alltid haft ett intresse för att förstå olika aspekter inom religion och andlighet. Under senare år har jag även utvecklat ett intresse för att förstå så kallade ockulta fenomen. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i TV4’s program Det Okända, 2009. Valet av programmet Det Okända blev ett naturligt val för mig då jag tidigare följt programmet under några säsonger i syfte att ta del av det utbud av ockultism som finns i massmedia, för att bredda min kunskap inom ämnet ur det perspektiv som ges i media. Det Okända har en hög popularitet inom ockultism i massmedia och har under våren 2009 haft ca 8800 tittare per program vilket kan liknas vid andra relaterade program, exempelvis Hemsökta hus på TV4 vilket ligger i samma nivå av tittarsiffror per program som Det Okända under år 2009. Syftet med denna uppsats är att utifrån den analytiska psykologin belysa vilka psykologiska funktioner och dysfunktioner televisionens ockultism kan få för den sökande individen. Följande fråga kommer jag att försöka besvara i uppsatsen genom att utgå från TV4’s program Det Okända, avsnitt 10, 2009. Vilka terapeutiska syften kan den massmediala ockultismen få för den sökande individen utifrån ett jungianskt perspektiv?

Då ockultism i aktuella massmediala sammanhang har ökat de senaste åren har även en ökning av personer som medverkar med sin problematik ökat i massmedia. Forskning på hur massmedia påverkar människor i denna utsatta situation är näst intill obefintligt och har med hjälp av den allmänna debatten börjat ta fart inom andra kategorier inom massmedia, t.ex. barns psykologiska påverkan av att medverka i massmedia. Således finns behov av framtida forskning på hur media påverkar människor som medverkar öppet med sin problematik. Denna uppsats tillsammans med min B-uppsats Ockultism i media – En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner har belyst detta fenomen ur ett religionspsykologiskt perspektiv och visat på att det kan finnas psykologiska och terapeutiska dysfunktioner ur ett jungianskt perspektiv som kan komma att inverka negativt på de personer som medverkar i program som Det Okända. Min förhoppning är att framtida forskning tar vid och belägger människors psykologiska påverkan ytterligare inom detta område för att eventuellt få fram en förändring av massmedias agerande genom att t.ex. ge medverkande personer professionell hjälp under och efter deras medverkan i massmedia. Det finns även en intressant aspekt att ta i beaktande när det gäller ockultismen betraktad som ett terapeutiskt redskap, vilket även skulle kunna belysas ur ett religionshistoriskt perspektiv. Främst är det dock intressant att se huruvida människor kan bli hjälpta av ockultism som terapeutiskt redskap ur ett långsiktigt perspektiv och då se hur dessa resultat står sig i jämförelse med vetenskapligt erkända terapeutiska metoder. / The category “occultism” in current mass media puts people who experience problems in the spotlight. The purpose of this essay is that on the basis of analytical psychology and the paper Ockultism i media – En jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner [Occultism in media: A jungian analysis of the therapeutic functions of occultism] (J. Hertzberg 2009) highlight the psychological functions and dysfunctions of occultism in television for the percipient. Furthermore to clarify the therapeutic purposes of these phenomena when they are treated by the media. The conclusion in this paper is that it reveals more psychological dysfunctions than functions and that the therapeutic purposes found in current occultism in mass media becomes invalid from a jungian perspective.

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ”ondska”. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss själva eller tycker vi att det är ”dom andra” som är onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lättare att hantera då? Det här är några av de frågor jag ställde mig inför arbetet. Frågorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat på genom sina egna funderingar. Ondskan är en reell företeelse för Kurt och Ove. Ove är den som är tydligast på den punkten. Kurt är litet mer svävande och ger sina åsikter både ur en religiös och ur en profan synvinkel. När han talar ur en religiös synvinkel är han bestämd att djävulen står för det enbart onda och att den onda makten är en verklig företeelse. När han talar ur en allmänmänsklig synvinkel är ondskan mer relativ och grundar sig på omdöme, moral och etik. Karl och Kitty är helt på det klara med att ondskan är ett moraliskt, etiskt problem. Skuggproblematiken är tydlig hos tre av informanterna. Kitty säger att hon tror att det är väldigt vanligt att människor behöver syndabockar att skylla på eftersom det får dem att känna sig så bra själva. Ove talar om människor som har ”dålig vägledning” och att det kan få dom att utföra onda handlingar. Hans rekommendation är att alla gör som han och börjar studera Bibeln eftersom det är där man kan finna ”sanningen” och den ”rätta” vägen. Karl säger, när han talar om terrorism, att han vuxit upp under en tid då man fått lära sig att terrorism är något som förekommer i arabvärlden och att han har större förståelse för väst eftersom han är kulturellt närmre dom som ”har kapacitet att fälla bomber från flygplan”. Kurt uttrycker att det är relativt, vad som är gott och ont, och att man måste se till målet när man bedömer en handling, vilket skulle kunna ses som en skuggprojektion när han samtidigt säger att självmordsbombaren utför en ond handling. I och med det har han underkänt mannens skäl till bombdådet och som en konsekvens skulle man kunna säga att med ett annat mål skulle samma handling inte vara ond. Jag får trots detta hela tiden ett intryck av att han medvetet anstränger sig att se problemen ur så många synvinklar som möjligt. Självkännedomens väg, eller som Jung kallar den individuationsprocessen, är nog den väg vi måste gå om vi skall ha en möjlighet att komma tillrätta med ondskans problem. Det krävs en förändring av människan och i och med att denna förändring äger rum kommer också samhällen att förändras. Det krävs insikt och förnuft och en förståelse för vårt eget sammansatta psyke och att detta är en realitet oavsett vilken kontext vi befinner oss i.

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag: A, Redogöra för skolorna. B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem. C, Diskutera resultatet. I diskussionen avser jag svara på följande frågor: 1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget? 2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet? 3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna? 4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte? 5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?

Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa? Detta är huvudmotivet till denna uppsats. Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation. I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med? För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga. Hennes metod skulle innebära en snabbare och billigare metod att hantera psykisk ohälsa. I uppsatsen görs en introduktion av Jung och hans teorier och metoder med exempel på drömmar och drömtydning. Därefter presenteras Ford och hur hon har hanterat sina personliga kriser. Det ges också exempel på övningar från hennes bok. Man har funnit ett samband mellan negativa tankar och den negativa självbild som kan skapas i hjärnan under uppväxten. Man har också kunnat konstatera att det föreligger ett samband mellan negativ självbild och psykiska problem som t ex depression. Frågan blir då om det finns ett samband mellan Skuggan och den negativa självbilden För att svara på denna fråga visas hur det lilla barnets uppbyggnad av kunskap om sig själv och omvärlden skapas mycket tidigt i livet. Ensidig kritik och brist på positiva omdömen gör att barnet skapar en negativ självbild. Dessutom visas hur Skuggan skapas genom att personlighetsaspekter trängs bort och blir omedvetna. Från denna omedvetna position gör sig Skuggan gällande genom en omedveten styrning av det medvetna livet - sannolikt genom tankar och de känslor som är förknippade med dessa tankar. Från resonemanget om den negativa självbilden och principen för Skuggans uppkomst blir slutsatsen att Skuggan och den negativa självbilden - trots att de inte definieras på samma sätt - i princip fungerar på samma sätt. De utgör en källa till negativa tankar som får individen att känna nedstämdhet och oro. Det är s k automatiska tankar i stil med "jag är värdelös", "jag kommer aldrig att lyckas", "jag kommer aldrig att få kärlek" som i olika situationer dyker upp. Med ett praktiskt exempel visas att Fords metod i teorin borde ha samma resultat som Jungs metod. Båda metoderna syftar till att förändra den negativa självbild som är upphovet till de psykiska problemen. Slutsatsen blir att det finns anledning att tro att Fords metod skulle kunna användas för att på ett vetenskapligt förankrat sätt hjälpa människor som har psykiska problem. Ett förslag till användning av Fords metod presenteras.

Syftet med följande uppsats är att titta närmare på mytbildningen kring Frankrikes nationalhelgon Jeanne d’Arc och då i synnerhet utifrån hjältemyten. Jag har i mina studier av fenomenet Jeanne d’Arc stött på flera verk ägnade åt henne som hjälte, men ingen som använder sig av mytteorier i sin analys av henne och då i synnerhet inte av Jungs specifika symbolteori. Därav tror jag mig kunna göra ett på ett sätt unikt arbete inom området. Hjältemyter inom historisk litteratur är inget nytt i sig och har använts vad gäller flera av våra stora hjältar. Mina frågeställningar är som följer: Svarar legenden om Jeanne d’Arc mot C. G. Jungs arketyp av hjältemyten? Skiljer sig Jeanne d’Arcs hjältebild ifrån den arketypiska och i så fall på vilket sätt?