Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 300 barn av cancer varje år vilket innebär att även flera föräldrar blir involverade i sjukdomen. Behandlingsmöjligheterna är goda och fler barn botas idag än tidigare. Behandlingarna är påfrestande för barnet, men även för föräldrarna. Föräldrarnas känslor är viktiga att inte förbise. Det ligger i sjuksköterskans vikt att uppmärksamma föräldrarna för att kunna tillgodose även deras behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars känslor när deras barn genomgår cancerbehandling. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier skrivna av föräldrarna. Då syftet var att belysa känslor valdes en induktiv ansats. En manifest kvalitativ innehållsanalys tillämpades för analys av materialet. Resultat: Föräldrarna upplevde en ständig oro, maktlöshet och avsaknad av samhörighet under behandlingstiden. De lärde sig däremot även att uppskatta nuet och känna en meningsfullhet vilket bidrog till en känsla av hoppfullhet för framtiden. Tack vare ett förtroende för sjukvården och en utveckling i föräldrarollen kunde dem känna en trygghet under den svåra behandlingen. Slutsats: Behandlingen skapar känslor kopplade till lidande hos föräldrarna men det finns också starka och betydande känslor av glädje. Sjuksköterskan har en stor möjlighet till att främja föräldrars upplevelse under behandlingstiden. Genom insikt och förståelse över hur känslorna kan uppkomma kan hen bidra till en mer positiv tillvaro för föräldrarna.

Menstruation en vanlig och normal upplevelse för kvinnor som kommit att innebära stort problem. Tidigare forskning har visat att mens uppfattats som förorenande, skamligt och att det konstruerats som något normavvikande som borde döljas. Forskningen är till stor del äldre och begränsad, samt att den är av generellt slag och inte inriktad på upplevelser. Denna studie syftar därför att undersöka nutida livmoderbärande kvinnors upplevelser och erfarenheter relaterat till menstruation som fenomen och vilka emotionella reaktioner som utvecklats. Fenomenologisk ansats har använts då fokus är på upplevelser och individens livsvärld, som vi fått del av genom att utföra semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av Goffmans teori om stigma och Hochschilds om känslor har vi analyserat tio transkriberade material. Resultaten har visat hur det görs en skillnad på hur de kände när de var unga, jämfört med hur de känner nu. De upplever ofta en öppenhet även om det påvisas att de helst pratar med de som står dem närmast. Menstruation har kopplats till att bli och vara en kvinna, då mens är en passage till vuxenhet. Kvinnlighet är också knutet till olika föreställningar, då individerna tar till sig av hantering för att dölja sin mens och för att inte upplevas som ofräscha. Mens rekonstruerar individernas vardag och innebär ekonomiska utlägg. Smärta är ett stort problem och de upplevs ibland inte tas på allvar. Det upplevs samtidigt vara en del av att vara kvinna och en naturlig del av kroppen, som påminner att allt fungerar.

ABSTRACT  Introduction: Cancer causes crisis and adjustment in life for both the patient and their relatives. People who receive treatment for cancer are affected, both physically and mentally, which can include the need of solid care by health care professionals but also by relatives. To minimize the risk of suffering and its negative consequences, an increased understanding of relatives' experiences when a family member gets cancer is needed. Purpose: The purpose was to shed light on relatives' experiences when a family member is living with a cancer diagnosis.  Method: A descriptive design with a general literature overview as a data collection method was used.  Results: The results can be distinguished into four categories that describe relatives' experiences. The four categories are adjustment in the everyday life of the relatives, emotions of the relatives, psychological impact and support that is requested. The results showed that relatives felt physically, mentally and emotionally exhausted. However, they felt that support from health care, family, relatives, religion and friends helped them.  Conclusion: Relatives living with a family member with cancer have a significant need to receive support from close relatives and health care professionals. It also emerged that relatives felt very anxious, fear, stress, uncertainty and psychological impact. They felt limited in their lives, gained a new perspective on life and that the family member's cancer affected the whole family. Keywords: Cancer, experiences, feelings, diagnosis and support.

Bakgrund: Omkring 200 personer insjuknar i ALS i Sverige, varje år. Det är en obotlig sjukdom med snabbt förlopp. Symtom som muskelförtvining och muskelförlamning är en del av sjukdomen.  Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS. Metod: En litteraturstudie vilken utgick från vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterier: Artiklar skrivna på svenska och engelska som handlar om personers erfarenheter av att leva med ALS, publicerade mellan åren 2015–2020 samt peer-reviewed.  Resultat: De huvudfynd som studien kom fram till var; sjukdomens alla sidor, sjukdomens påverkan och meningen med livet. Det finns olika faktorer som påverkar en person med ALS utöver de symtom som sjukdomen ger. Faktorer som kan påverka är brist på botemedel, rädsla och oro inför den nya vardagen. Personer med sjukdomen ALS lever med en ständig smärta. Depression och ångest är vanliga känslor som uppstår i samband med ALS.   Diskussion: Personers erfarenheter av att leva med ALS skiljde sig åt mellan personer och vilken inställning de valde att ha gentemot sjukdomen. Det fanns både likheter och skillnader mellan dem. Dessa erfarenheter hade en betydande del för sjuksköterskor, då dessa erfarenheter medförde en ökad förståelse för sjuksköterskor att vårda personer med en personcentrerad vård.

Studiens syfte är att utifrån ett fokus på känslor studera hur genus konstrueras genom framställningen av huvudkaraktärer i fem barnböcker som används i grundskolan. Barnlitteraturen som analyseras har huvudkaraktärer av båda könen. En komparativ metod används för att besvara studiens syfte och två forskningsfrågor som är följande Vilka känslor och egenskaper ger de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna uttryck för? Hur förhåller sig huvudkaraktärernas känslor och egenskaper till stereotypiska genuskonstruktioner? Vår tolkning bakom huvudkaraktärers känslor och egenskaper stödjer sig på hur stereotypiska genuskonstruktioner beskrivs i Barnbokens byggklossar skriven av Maria Nikolajeva.   Framställningen av huvudkaraktärernas känslor i fem barnböcker visar att böckerna inte helt följer manliga respektive kvinnliga könsstereotyper. Eftersom flickorna uppvisar både manliga respektive kvinnliga känslor och egenskaper. Hos pojkarna uppvisar det större skillnader där majoriteten bryter mot den manliga könsstereotypen genom att uppvisa enbart kvinnliga känslor och egenskaper.

Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och i Sverige uppkommer cirka 50% av alla hjärtstopp på vårdavdelningar. HLR är den omedelbara behandlingen som utförs vid ett hjärtstopp för att patienten ska kunna överleva. HLR behandlingen kan dock vara en traumatisk upplevelse för patienten och kan orsaka skada och lidande. Det är inte alltid lämpligt att patienter behandlas med HLR på grund av deras sjukdomsprognos, de risker som finns och patientens önskan. Då förs ett samtal om ej HLR och senare tas ett beslut om ej HLR. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av beslutsfattandet kring ej HLR.  Metod: Studien var en litteraturstudie som var utformad efter Polit och Becks (2017) nio steg. De åtta artiklarna, varav fyra var kvalitativa och fyra var kvantitativa, söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.Resultat: Resultatet består av fyra teman: Delaktighet, Känslomässiga reaktioner, När och var diskussionen tog plats och Information. Resultatet visade att få patienter upplever att de är delaktiga i beslutsfattandet av ej HLR. Det framkommer även att patienter upplever att samtalet om ej HLR-beslutet medför negativa känslor som oro och hopplöshet men även positiva känslor som lättnad. Slutsats: Patienter upplever beslutsfattandet kring ej HLR som ett svårt samtal som medför känslor som oro och hopplöshet inför framtiden. De upplevde även att informationen i beslutsfattandet var knapp och bristfällig vilket resulterade i att de hade svårt att förstå beslutsfattandet.

Bakgrund: Venösa bensår är inte en sjukdom, det är ett symtom. Definitionen av ett venöst bensår är ett sår som inte går över av sig självt eller med lättare behandling efter sex veckor. Att leva med venösa bensår innebär oftast en lång kontakt med vården och en livslång kompressionsbehandling. Sjuksköterskan har ett ansvar gentemot individerna och personcentrerad vård är av stor vikt vid behandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva individers erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka upp artiklarna. En tematisk dataanalys användes för att analysera artiklarnas resultat. Huvudresultat: Fyra huvudteman hittades efter analys av artiklarnas resultat: erfarenheter av smärta, erfarenheter av kompressionsbehandling, påverkan på vardagen och erfarenheter av vården. Gemensamt för dessa teman var att personerna som lever med bensår ofta påverkas negativt, det kan handla om både fysiska och psykiska faktorer. Där till exempel nedsatt rörelseförmåga, rädsla och skam skapade begränsningar i vardagen. Kontakten med vården kunde skapa frustration men även vara en positiv upplevelse. Slutsats: Många personer lever med venösa bensår och upplevelserna är till stor del negativa. Det saknas kunskap bland sjuksköterskor och patienter inom området vilket skapar ett lidande.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka elevers känslor och tankar kring ämnet matematik och göra en jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6 och se om det finns några skillnader. Vi kommer också att undersöka om det finns något samband med hur skolan arbetar och hur eleverna känner sig. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiksvårigheter samt den specialpedagogiska rollen. Genom intervjuer av tolv elever, sex som går i skolår 3 och sex som går i skolår sex, vill vi få en bild av hur eleverna tänker och känner kring ämnet matematik och vad det är som påverkar deras sätt att se på ämnet. Sammanfattningsvis visar det sig att de elever som befinner sig i matematiksvårigheter dels är medvetna om sin situation, dels har negativa känslor och tankar kring ämnet. De elever som inte är i matematiksvårigheter är på det klara med att de har lätt för ämnet och deras känslor och tankar kring matematik är i huvudsak positiva. Det visade sig också att de positiva känslorna för matematik avtar vid en jämförelse mellan elever i skolår tre och skolår sex. Vi konstaterade att de flesta elever skulle vilja arbeta mer praktiskt med matematik , med ett grupporienterat och laborativt arbetssätt. Vi fann också att elever i matematiksvårigheter i allmänhet är nöjda med det specialpedagogiska stöd de får, men att de inte tycker att det är tillräckligt. / Ström, Anders and Svensson, Gustav (2007). Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6. The purpose of this essay is to study students feelings and thoughts about the subject mathematics and to do a comparison between students in school year 3 and 6 and to see if there are any differences. We will also investigate wheter there is any connections according how the school teach and how the students feel. The study presents a summary of previous research on difficulties in mathematics and the part the special needs educational teacher takes. By interviewing twelve students, six of them in school year 3 and six of them in school year six, we are trying to describe how the students are thinking and feeling about the subject mathematics and describe what it is that affects their way of looking at the subject. To sum up, it appears that students who are having difficulties with mathematics both are aware of their situation and also have negative feelings and thoughts about the subject. The students who are not having difficulties with mathematics understands that they find the subject easy to learn and their feelings and thoughts about mathematics are mainly positive. It also turned out that the positive feelings about mathematics decreases when we compared students in school year 3 and school year 6. We established that most students would like to train mathematics more practical, with a group oriented and experimental work procedure. We also established that students who are having difficulties with mathematics generally are satisfied with the support they are given by the special needs educational teachers, but that they do not feel that it is sufficient.

Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i leksituationer?Genom min undersökning har jag kunnat se att barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen.Jag kan sluta mig till att nästan alla barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse. Flickorna i studien reflekterar mer än pojkarna över kamraternas beteende och känslor.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste och allvarligaste cancerformen för kvinnor och den ledande cancerformen som leder till dödsfall hos kvinnor under 40 år. Samtidigt som insjuknandet har ökat sedan 1980-talet så har överlevnadsstatistiken förbättrats. Bröstcancer indelas i olika stadium och det finns risk att tumören metastaserar. Det vanligaste symtomet är att en knöl i bröstet upptäcks. Bröstcancer förebyggs effektivt med mammografiscreening. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen att kvinnor mellan 40–74 år ska genomgå regelbunden screening för att upptäcka tumörer i tidigt skede. Olika typer av medicinsk och kirurgisk behandling initieras individuellt efter patientens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer under behandling.  Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Rosén (2017). Databaserna som använts är CINAHL, PubMed samt PsycInfo. Urvalsprocessen utfördes enligt Friberg (2022) samt kvalitetsgranskning genom granskningsmallar bilaga 3 och 4 enligt Forsberg och Wengström (2015). Sju artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Resultatet presenteras enligt tre teman; psykiska upplevelser, fysiska upplevelser samt upplevelsen av stöd.  Slutsats: I resultatet framkommer det att kvinnor upplever negativa följder relaterat till behandlingen. Kvinnor upplever olika förändringar i deras liv relaterade till behandlingen.