I det här arbetet har jag haft som ambition att undersöka inspiration och kreativitet genom det mänskliga minnet som ett sätt att berika designprocessen. Genom att besöka platser som ofta återvänder till mig i minnet har jag ämnat designa möbler som fångar essensen av dessa platser. Jag har vänt mig inåt för att finna det som verkligen fångar platsen och låtit associationer och känslor leda mig framåt i strävan att besjäla objekten.

Syftet med denna etnologiska studie är att få en förståelse för hur föräldrar och vårdnadshavare upplever trygghet för sina barn i skolan. Genom intervjuer och enkätsvar undersöker studien hur föräldrars och vårdnadshavares känslor av bland annat oro, lugn och förtroende påverkar deras syn på skolan. Med en fenomenologisk ansats strävar studien efter att undersöka föräldrar och vårdnadshavares subjektiva upplevelser och perspektiv av skolan som en trygg eller otrygg plats för sina barn. Resultatet av studien synliggör komplexiteten och subjektiviteten i föräldrarnas och vårdnadshavarnas berättelser, där känslor, deras barns trivsel, skolans tydlighet och kommunikation spelar en viktig roll för att förstå deras upplevelse av trygghet.

De flesta människor i dagens samhälle tittar mer eller mindre ofta på någon typ av film och filmpubliken får genomgående uppleva både positiva och negativa känslor. Denna studie fokuserar på de känslor som personer upplever när de tittar på film, med fokus på känslor som väcks av moraliska frågeställningar. Studien utgår från Batman-filmen ”The Dark Knight” (2008), eftersom den innehåller flera moraliska dilemman. Genom tio kvalitativa intervjuer med personer som nyligen tittat på filmen adresserar studien hur åskådaren förhåller sig till de känslor som aktualiseras när de tar del av fiktiva berättelser genom film och vilken funktion dessa känsloupplevelser fyller. Studiens resultat visar att åskådaren kontinuerligt relaterar det som hen ser på film till verkligheten, och att film kan vara ett sätt för åskådaren att få utlopp för emotionella spänningar. Studien visar också att det fiktiva narrativet i film kan väcka åskådarens tankar om liknande händelser i verkligheten, och att film kan skapa reflektioner om värderingar i samhället. Studiens resultat tydliggör slutligen hur känsloupplevelsen utgör filmens primära dragningskraft genom hur åskådaren söker specifika känslor genom film.

The aim of this study was through theories of emotional labor; understand how staff and volunteers within women’s shelter handled their emotions in the encounters with battered women. To examine this we used a qualitative method and interviewed four staff members and three volunteers spread across four different women’s shelters. The data collected was analyzed using Hochschilds’ theory of emotional labor. The results show that the most common feelings within the women’s shelters were feelings of friendship, happiness, sadness and frustration. The results also show that the staff and volunteers needed to manage their emotion due to the inappropriateness of some feelings. The feelings that needed managing were primarily feelings of sadness, frustration and shock. To manage their emotion the staff and volunteers of the women’s shelters used both surface acting and deep acting. The surface acting used was that staff and volunteers hid the feelings that were considered inappropriate. The deep acting used was method acting, working experience, life experience and the staff and volunteers also managed their emotions by talking to fellow staff and their loved ones.

Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvård. Självskada innebär att personer tillfogar yttre skador på sin egen kropp med olika föremål, och kommer därmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan även med den somatiska vården. Därför är det av vikt att även sjuksköterskor inom den somatiska vården kan ge dem en god vård. Människor som skadar sig själv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det kräver att sjuksköterskan både kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjälpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens känslor gentemot patienter som skadar sig själva. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Totalt var det fyra kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar som granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i de fem olika kategorierna; ”känslor av oförståelse”, ”känslor av otillräcklighet”, ”känslor av ilska och frustration”, ”känslor av ambivalens”, samt ”känslor av stress och bristande stöd”. Resultatet visade att personalen kände att de inte hade tillräckligt med kunskaper för att kunna hjälpa patienter som skadar sig själva. Detta ledde till att känslor som oförstående, ilska, frustration och otillräcklighet uppstod hos vårdpersonalen. Resultatet visade även att vårdpersonalen var stressad och i behov av stöd från kollegor och ledning, för att orka kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva. Slutsats: Vårdpersonalen behöver mer utbildning och kunskap för att kunna förstå och hjälpa patienter som skadar sig själva. De behöver även mer stöd från sina kollegor och ledning för att kunna bemöta patienterna på ett professionellt sätt.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas både psykiskt och fysiskt. Bröstcancerdiagnosen kan ge upphov till olika negativa känslor bland annat rädsla och oro. Femårsöverlevnaden hos kvinnor med bröstcancer har ökat under senare tid. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter att fått diagnosen bröstcancer. Metod: En litteraturstudie gjordes och genom sökningar i databaser framkom tio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, som granskades och analyserades. Resultat: Fyra teman, emotionella problem, förändrad självbild, oro inför eventuell död och framtid och hantering av sjukdom framkom. Upplevelsen av bröstcancer är individuell och framkallar olika känslor. För att undvika påfrestning på anhöriga upplevdes det professionella stödet som viktigt. Slutsatser: Kunskap om kvinnors upplevelser i samband med bröstcancer är viktigt för att vårdpersonal ska få en bättre förståelse av de drabbade kvinnornas situation. Aktuella studier påvisar endast negativa aspekter av sjukdomen och utesluter hälsofrämjande aspekter vilket ger utrymme för ytterligare forskning. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer which women are diagnosed with. Women suffering from the disease are affected both mentally and physically. A breast cancer diagnose may cause various negative emotions including fear and anxiety. The number of women surviving a breast cancer diagnose has increased in relation to a five-year-survival. Objective: To describe women's experiences of being diagnosed with breast cancer. Method: A literature study was made and through searches in databases, ten scientific articles were collected and a qualitative approach was used. The articles were reviewed and analyzed. Results: Four themes, emotional problems, altered self-image, anxiety about death and the future and management of the disease emerged. The experience of breast cancer is individual and evokes different feelings. In order to avoid stress on relatives the professional support was considered to be important. Conclusion: Knowledge about women's experiences when diagnosed with breast cancer is important in order for health personnel to have a better understanding of the women affected and their situation. Continued research on women's experiences of breast cancer, for example, health promotion aspects may be needed, as recent studies only indicate the negative aspects.

Bröstcancer är en sjukdom som främst drabbar kvinnor, därför kan många män uppleva att det finns begränsat med information som riktar sig till dem. Under en 10 - års period, 2005-2014, var det i Halland endast sju män som diagnostiserades med bröstcancer och år 2014 insjuknade totalt 61 män i Sverige. Att män sällan insjuknar i bröstcancer kan vara en av orsakerna till att många män inte är medvetna om att de kan drabbas. Att vara man och drabbas av bröstcancer kan innebära att inte bara den fysiska bilden av en individ förändras utan även den psykiska världen, det är därför viktigt att få rätt stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att undersöka mannens upplevelser och känslor efter att ha drabbats av bröstcancer. Data samlades in från tre olika databaser med stort utbud av omvårdnadsforskning. Totalt valdes åtta resultatartiklar ut som genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet visade hur män upplever det att drabbas av bröstcancer genom fyra teman: Upplevelsen av bristande information, Upplevelsen av en förlorad maskulinitet, Upplevelsen av att finna stöd och Upplevelsen av ett omoraliskt bemötande från sjukvården. Eftersom bröstcancer hos män är ovanligt så behövs en större medvetenhet om sjukdomen, även vidare forskning inom ämnet behövs för att bröstcancer ska bli accepterad som en sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. / Breast cancer is primarily a female disease. Therefore, many men may feel that there is limited information specifically directed towards them. During a ten-year period, 2005-2014, only seven men were diagnosed with breast cancer in Halland, and during 2014 a total of 61 men were diagnosed in all of Sweden. Because male breast cancer is rare, men may not be aware that they are suffering from the disease. To be a man diagnosed with breast cancer does not only affect the physical picture of the individual, but it also changes him psychologically. It is therefore important to receive support and information. The purpose of the literature study was to explore a man’s experience and feelings following the diagnosis of breast cancer. Data was collected from three different databases encompassing a wide range of nursing research. After conducting a thorough study focused on high scientific quality, eight articles were chosen. The result illustrated how men experience being diagnosed with breast cancer through four themes: The experience of lack in information, The experience of a lost masculinity, The experience of finding support and The experience of immoral treatment by health care professionals. Because male breast cancer is rare, a greater awareness about the disease is needed, including further research, so that breast cancer will be accepted as a disease that affects both men and women.

The purpose of this paper is to find out the staff's feelings and emotions in a HVBaccommodation where they work with unaccompanied refugee children. A HVBaccommodation is an institution that refugee asylum seekers come to in the beginning of their refugee process. To shed some light on this issue, a hermeneutic perspective has been used in the methodological approach of the work. The material gathered through interviews is collected from six supervisors at the selected accommodation in southern Sweden. The material based on the interviews is grounded in the supervisors' experiences, emotions and feelings. Our result has been used as a foundation for the analysis of feelings and emotions based on three theoretical approaches: The total Department of Goffman (1973), socialization and the significant other Mead (1934), and the relationships and emotions at work Hochschild (1983). The results from the interviews show that the staff perceive emotions in different ways. The people who commute to and from work has a bigger and better processing ability than those living close to work. The result also shows that communication is difficult in some cases, when the newly arrived refugee children come to the accommodation. Newly arrived refugees may not know the Swedish language, which makes it difficult for the staff to communicate with them in the early stages. Therefore the staff must embrace symbols, gestures and charades to make sure that the staff and the children understand each other. / Syfte med den här uppsatsen är att ta reda på personalens känslor och emotioner i ett HVBboende där de jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Ett HVB- Boende är ett boende där asylsökande flyktingbarn kommer till i början av deras flyktingsprocess. För att belysa denna fråga har ett hermeneutiskt perspektiv används i den metodologiska ansatsen i arbetet. Materialet har samlats in genom intervjuer med sex handledare i det utvalda boendet i södra Sverige. Det material som skapades utifrån intervjutillfällena grundar sig i handledarnas erfarenheter, emotioner och känslor. Vårt resultat har använts som en grund för analysen av känslor och emotioner utifrån tre teoretiska infallsvinklar: den totala institutionen (Goffman ,1973), socialisering och den signifikanta andra (Mead ,1934), och relationer och emotioner i arbetet (Hochschild ,1983). Resultatet från intervjuerna visar att personalen upplever känslor på olika sätt. De personer som pendlar till och från jobbet har en större och bättre bearbetningsförmåga än de som bor i närheten av jobbet. Resultatet visar också på att kommunikationen är svår i vissa fall när de nyanlända flyktingbarnen kommer till boendet. Nyanlända flyktingbarn kan inte det svenska språket vilket gör det svårt för personalen att kommunicera med dem i tidigt skede. Därför måste personalen ta till sig av symboler, gester eller charader för att kunna förstå varandra.

Att uppleva stress är en del av livet. Det är ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbas. Ett tillstånd som egentligen inte är farligt utan har hjälpt oss människor att överleva genom att aktivera kroppen vid fara i många miljoner år. Idag utgörs farorna av helt andra saker än rovdjur. Det kan vara alltifrån en deadline till att hämta på förskolan. Det finns inga quick-fix mot stress utan vi måste lära oss metoder för att hantera stressen. En av de viktigaste metoderna vi har är behovet av att prata. Inledningsvis gjorde jag en undersökning för att ta reda på vad stress är, vilka som är i riskzonen och vilka metoder som finns för att hantera stress. Kontakt med Aleksander Perski, stressforskare, ledde till samtal med Giorgio Grossi, stressforskare och psykoterapeut på Stressmottagningen, och Linn Almlöf, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm. Vidare togs kontakt med Försäkringskassan för att höra om deras syn på problemet med stress och ta del av statistik. Utifrån detta gjordes ett probe-kit med verktyg för arbete och hemmet, både att använda själv och tillsammans med andra. Två kvinnor i riskzonen, enligt Försäkringskassans rapporter, testade kitet under två veckors tid. Verktyget “Hur mår jag” - en uppgift för hela familjen att få reflektera över sin dag individuellt och sedan samtala om den, utmärkte sig hos båda kvinnornas familjer och valdes därför att vidareutvecklas. Användartester och workshops gjordes därefter med kvinnorna och deras familjer, samt med två nya familjer som endast bestod av vuxen och barn. Resultatet blev designförslaget Yoy - Känslobarometern. Ett verktyg som synliggör mående och känslor i hemmet, som i sin tur öppnar upp för reflektion och samtal. Genom att reflektera över vår dag kan vi med Yoy visa för andra hur vi mår och vad vi känner. Designförslaget strävar efter att förmedla mående i form av en mängd kulor som träs på en stapel. Detta synliggör för andra familjemedlemmar hur vi mår. Kulorna signalerar också känslor - i form av att kulorna har olika färger eller taktilitet. Varje stapel som kulorna träs på är unik för varje familjemedlem. Att sedan tillsammans samtala om sin reflektion om känslor och mående, skapar gemenskap och trygghet. Vi människor stärks mentalt av att berätta för någon vi känner förtroende för. Även att lyssna på andra och dela erfarenheter stärker känslan av att ‘vi har varandra’. I användarstudier har Yoy visat sig få familjer att börja prata mer och djupare om hur varje medlem mår och känner. Det har fått familjemedlemmarna att vara mer uppmärksamma på varandra och även våga visa känslor. Till Yoy - Känslobarometern hör också en lampa som gestaltar hur hela familjen mår. Lampan har armar som representerar varje familjemedlem. På armen finns en kula som placeras i relation till måendet på armen. Kulornas placering på de olika armarna ger lampan olika uttryck och en överblick över hur familjen mår. / Experiencing stress is a part of life. It is a state where imbalance occurs between resources and demands. A condition that is not dangerous but has helped us humans survive by activating the body at acute danger for millions of years. Today the acute dangers are completely different from predators. It can be a deadline to pick up at preschool. There is no quick-fix for stress, but we need to learn methods in order to handle stress. One of the most important methods for humans is talking to each other. Initially I did a research to find out what stress is, who are at risk and what methods there is to handle stress. I contacted Aleksander Perski, psychologist and researcher within stress, which led to a meeting with Giorgio Grossi, psychotherapist and researcher within stress at Stressmottagningen in Stockholm, and Linn Almlöf, psychologist at Stressmottagningen. Contact were also made with the Social Insurance Agency, to find  out their view on stress and to take part of statistics. Based on the research, a probe-kit was made with tools and methods to use at work and at home, both to use for themselves and together with others. Two women at risk, according to reports from the Swedish Social Insurance Fund, tested the kit for two weeks. The tool ”How do I feel” - a method to do with the ones who you live with, to reflect on your day individually and then talk about it – was noticed by both of the women’s families and therefore chosen for further development. After this, user tests and workshops were made with one of the women and her family, as well as with two new families that consisted of adult and children and also two adults. The result was the design proposal Yoy – the barometer of emotions.  A tool to use at home that invites reflection and conversations on our feelings and moods. By reflecting on our day, we can use Yoy  to show others how and what we feel. The design proposal strives to convey mood by placing beads on a stack. This visualizes – both to ourselves but also to family members - how we feel. The beads also convey feelings in a way that the beads have different colors and tactility. Each stack where the beads are being placed, is unique to each family member. To talk about our feelings and moods together creates a sense of unity and safety. We humans are strengthened mentally by speaking to someone we trust. Also, listening to others and sharing experiences strengthens the feeling of ‘we have each other.’ In user studies, Yoy has started to create a deeper conversation about how each family member feels. It has made them pay more attention to each other and also dare to show feelings. To Yoy - the barometer of emotions  there is also a lamp that portrays the family’s feelings. Each arm around the lamp represents a member of the family. The beads on the arms are being placed depending on the mood. Thereby the lamp changes expression and gives an overview of the family’s status.

Denna studie har en Lesson/Learning Study-inspirerad forskningsansats och syftar till att utveckla elevernas förmåga att tolka känslouttryck. Studien har genomförts i grundsärskolans inriktning ämnesområden (i vilken elever med svår och måttlig utvecklingsstörning går) och i denna uppsats fokuseras särskilt undervisningsdesignen. Syftet är att beskriva och identifiera vad design och iscensättning av olika lektionsmoment, i förhållande till tolkning av känslouttryck, erbjuder eleverna. Forskningsfrågorna kretsar kring vad design och iscensättning av studiens olika lektionsmoment erbjuder eleverna samt vilka indikationer på lärande och urskiljande av mening som framträder i iscensättningen av lektionsmomenten. I bakgrunden beskrivs elevgruppen vars undervisning studien syftar till att utveckla, elever med svår eller måttlig utvecklingsstörning, vad svensk forskning har kommit fram till angående undervisning i grundsärskolans ämnesområden samt elevgruppens kommunikativa svårigheter och möjligheter. Studiens teoretiska referensram bygger primärt på sociokulturell teori samt variationsteori. Metodologiska överväganden har gjorts med stöd i variationsteori och Lesson/Learning Studymodellen. Empiri i form av transkriptioner av videoinspelningar från fyra olika undervisningsgrupper ligger till grund för studien. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av begrepp, t.ex. kritisk aspekt, artefakt, mediering och meningserbjudande, vilka har koppling till den teoretiska referensramen. Studiens slutsatser antyder att de olika lektionsmomenten ger merparten av eleverna meningserbjudande, dock i olika hög grad. Vissa moment, såsom rollspel och övning i autentisk miljö, förefaller lättare för läraren att iscensätta i interaktion med eleverna, vilket kan leda till att eleverna i större utsträckning urskiljer de kritiska aspekterna och utvecklar sin förmåga att tolka känslouttryck.