No description available.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en svårdiagnostiserad och ovanlig sjukdom som påverkar patientens hela tillvaro. Till följd av det snabba sjukdomsförloppet utsätts patienten för en stor omställning på kort tid. Det skapar starka känslor i relation till förändringarna i kroppen och till omgivningen.  Syfte: Beskriva patienters upplevelse vid amyotrofisk lateralskleros. Metod: Genom en allmän litteraturöversikt har resultatet från sju kvalitetsgranskade artiklar analyserats och sammanfattats till ett nytt resultat. Artiklar från Cinahl och Pubmed har analyserats och sammanfattas för att forma ett resultat. Vid sökning efter artiklar har systematisk sökstrategi använts samt manuell sökning. Efter dataanalys har teman och subteman utformats.  Resultat: Teman som presenteras är: tappa fotfästet, lidande, relationernas inverkan på patienten och vägen vidare. Samt två subteman: ensamhet och tankar om åldrande. Många patienter beskrev att insjuknandet gav en känsla av förlorad kontroll och att de fysiska förändringarna var svårhanterliga. Symtom av sjukdomen skapade bland annat lidande, oro och kontrollförlust. Delaktighet för närstående var essentiellt för patienten. Att identifiera sig som sjuk var många gånger svårt. Olika strategier användes för att anpassa sig till den nya situationen. Slutsats: Att få diagnosen ALS upplevdes olika beroende på patientens livssituation. Under sjukdomens utveckling förändrades bland annat personens identitet och det uppstod olika känslor. Bland annat upplevdes förlust av kontroll som en svår del av sjukdomen men det beskrivs också att strategier kunde hjälpa patienten att hantera den nya tillvaron.

Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning vilket sannolikt kan medföra risker för barn i låginkomstländer. I höginkomstländer är det inte säkert att detta har samma betydelse, debatten pågår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva faktorer som kan hindra/främja amning hos kvinnor. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturstudie med kvalitativ metod för att identifiera vilka faktorer som är viktiga för att få fler kvinnor att amma. En litteraturstudie enligt Fribergs (2006) modell för litteraturöversikt valdes för att samla in data och ge oss en översikt över varför mammor väljer att amma eller att inte amma. Det analyserade materialet resulterade i två kategorier; faktorer som främjar respektive förhindrar amning. Faktorer som bland annat främjar amning är positiva känslor kring amning, kunskap och erfarenhet, stöd från personal samt stöd från partner. Resultatet visar att stöd är viktigt samt att närståendes förhållningssätt till amning är av stor betydelse. Slutsatsen är att stöd samt utbildning för ammande kvinnor behöver prioriteras i form av mer och bättre utbildning samt emotionellt stöd både under graviditet, men också under den fösta tiden då barnet är fött.

<p>Studiens syfte var att undersöka samband mellan terapeuters känslor och behandlingsutfall. 27 terapier undersöktes, som ingick i forskningsprojekt på Ericastiftelsen; Erica Process and Outcome Study (EPOS) och Målprojektet. Terapeuternas känslor undersöktes med hjälp av självskattningsformuläret Feeling Word Checklist (FWC) och samband mellan skattningar och behandlingsutfall mätt med Children´s Global Assessment Scale (CGAS) undersöktes. Sex psykoterapier analyserades kvalitativt utifrån terapeuternas beskrivningar av terapin i regelbundet ifyllda formulär. Huvudresultaten visar att distans i terapins inledningsfas var förknippat med sämre utfall. Ett samband fanns också mellan en större variation i terapeutens känslor och en mer internaliserande problematik hos barnet. Hypoteser utifrån resultatet är att en distanserad hållning hos terapeuten har mer negativa konsekvenser i barnpsykoterapi än i vuxenpsykoterapi, samt att aggressionsproblematik av utagerande eller mer inåtvänd karaktär kan påverka terapeutens känslor i fråga om stabilitet eller variation i känslorna.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande. De faktorer som av pedagogerna framhölls påverka deras arbete med att utveckla barns sociala kompetens var deras eget agerande i rollen som barnens förebilder och samarbetet med föräldrarna. Hinder för att främja barns sociala utveckling var stora barngrupper, kulturmöten, dålig fantasi, för lite material anpassat till förskolan och brister i barnets språkutveckling.</p>

<p>Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar. De analyserades med manifest innehållsanalys, och resulterade i två huvudkategorier och sex kategorier. Resultatet visade att män och kvinnor upplever abort på olika sätt. De hade dock båda som argument för abort att de vill att barnet ska växa upp i en trygg familj. De hade även ett behov att tala om beslutet av abort med vänner, familjemedlemmar eller sin partner. Kvinnorna upplevde att de fick stöd av sjukvårdspersonalen, medan männen kände sig åsidosatta. Männen och kvinnorna ansåg att beslutet om abort var bådas, men att det slutliga avgörandet var kvinnans. Männen upplevde att detta var påfrestande, men insåg att kvinnan inte kunde eller skulle tvingas till ett beslut. Det är viktigt att familj och vänner samt sjukvårdspersonal lyssnar och ger adekvat stöd till de som genomgår en abort, då de upplever många olika känslor.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Palliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades känslomässigt vid vårdandet av palliativt sjuka patienter. Sjuksköterskorna i de olika studierna beskrev olika känsloladdade situationer och vilka strategier de använde för att hantera dessa. En fungerande copingstrategi som sjuksköterskor använde inom vårdlaget var att stödja varandra när arbetet kändes svårhanterligt. Detta stöd ledde till att vården av patienten blev tillfredsställande för både sjuksköterskor och patienter. För att arbetet skulle upplevas som meningsfullt behövde sjuksköterskor lära känna sin professionella identitet och känna sig trygga i sin arbetsroll.</p>

<p> </p><p></p><p> </p><p>Schizofreni är en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstår när en familjemedlem insjuknar i schizofreni. <strong>Syftet </strong>var att belysa närståendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. <strong>Metoden</strong> var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning. <strong>Resultatet</strong> identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin känslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd. Resultatet visade att dessa kategorier integrerade med varandra och påverkade de närståendes situation. <strong>Diskussionen</strong> visade att kategorierna påverkade varandra i flera dimensioner. Viktigaste faktorn som påverkade närståendes livssituation var copingstrategier.<strong> Slutsatsen </strong>visade att samtliga närståendes komplicerade situation kräver en holistisk syn och vård från vårdprofessionen, som bör vidareutvecklas.</p>

<p>Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom. Sjuksköterskans kunskap om ämnet är viktigt för att kunna upptäcka en kvinnomisshandel. Syftet med denna studie var att beskriva misshandlade kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva i en misshandelsrelation och hur detta kan användas i sjukvården för att förbättra kunskapen och bemötandet av misshandlade kvinnor. Metoden som används för att besvara syftet är en kvalitativ analys av fyra autobiografier, analysen indelas i fyra kategorier som blir underlag för resultatet. I resultatet beskrivs kvinnornas negativa erfarenheter av hån, förnedring och rädsla. Trots dessa negativa erfarenheter känner kvinnorna hopp om en ljusare och kärleksfullare framtid med männen. Kvinnornas erfarenheter av sjukvården är både positiv och negativ. Det kvinnorna anser som positivt är att bli bemötta med respekt och bli trodda av vårdpersonalen. Studiens slutsats är att ökad kunskap hos vårdpersonal om kvinnornas erfarenheter leder till mindre lidande hos kvinnorna på grund av ett bättre bemötande och ökad förståelse hos vårdpersonalen.         </p>

<p>Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet då de var oförmögna att hjälpa sina patienter på ett kompetent sätt. SARS-epidemin orsakade en utbredd psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna, men även positiva aspekter som personlig växt, ökat hygienmedvetande samt stärkta familjeband och relationer med kollegor upplevdes. För att kunna möta framtida epidemier på ett adekvat sätt behövs mer forskning angående hur sjuksköterskorna kan hantera de upplevelser som arbetet mot en smittsam sjukdom medför.</p>