Bakgrund: Omvårdnad är en viktig del i sjuksköterskans arbete och enligt svensk lag har barn rätt till god omvårdnad och trygghet. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldig­het att omedelbart anmäla till socialtjänsten när de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det finns många oklarheter när det gäller sjuksköterskors kunskap, vilja att anmäla och hantering av anmälningar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av barn som far illa och att anmäla detta till socialtjänsten.  Design: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.  Metod: Studien genomfördes på två pediatriska avdelningar i norra Sverige. Materi­alet samlades in vid 10 intervjuer, och analyserades med induktiv innehållsanalys. Stu­dien utfördes under våren 2015.  Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades: (1) Att ta sig an en svår uppgift: Mod att anmäla, Svårt att identifiera barn som far illa, Rädsla för att ha anmält i onödan, Osäkerhet på grund av kunskapsbrist, (2) Att arbeta med kollegor och familjer: Vikten av stöd från kollegor, Vikten av att bevara en god relation till familjen, (3) Att ha bristande förtroende för socialtjänsten: Känslan av att anmälan inte tas på allvar, Samarbete med socialtjänsten.  Slutsats: Att anmäla till socialtjänsten om att ett barn far illa är en svår uppgift som präglas av osäkerhet, vilket kan leda till att anmälan uteblir. Det är många faktorer som påverkar sjuksköterskan, kunskapsbrist, dåligt förtroende för socialtjänsten, en önskan om att bevara en god relation med familjen och samarbetet med kollegor.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhåller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprätthålls med fokus på det emotionella arbete som ingår i polisrollen. Studien bygger på fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom två av Stockholms läns åtta polisdistrikt, och som har en tjänstgöringsålder på mellan två till fyra år. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiära yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strävar efter att särskilja sin yrkesroll från rollen som privatperson i mötet med allmänheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsättning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna åtskillnad ej görs kan den enskilda polisen få svårigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmänheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svårigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande. Uppsatsen visar vidare hur respondenterna under arbetstid kan skifta mellan rollen som polis och privatperson då allmänheten ej är närvarande och de befinner sig på en plats förbehållen för poliser. Intervjuerna vittnar om att skiftet mellan rollen som polis och privatperson kan ske mycket hastigt och ofta per automatik varför respondenterna menar att de ej behöver reflektera över detta skifte.

ABSTRAKT Palliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades känslomässigt vid vårdandet av palliativt sjuka patienter. Sjuksköterskorna i de olika studierna beskrev olika känsloladdade situationer och vilka strategier de använde för att hantera dessa. En fungerande copingstrategi som sjuksköterskor använde inom vårdlaget var att stödja varandra när arbetet kändes svårhanterligt. Detta stöd ledde till att vården av patienten blev tillfredsställande för både sjuksköterskor och patienter. För att arbetet skulle upplevas som meningsfullt behövde sjuksköterskor lära känna sin professionella identitet och känna sig trygga i sin arbetsroll.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier. Personer med KOL lever ständigt i vardagen med andnöd, vilket resulterar i känslor som rädsla, oro och ångest. De orkar inte med sina vardagsysslor eller träffa familj och vänner. Detta gör att personer med KOL upplever nedstämdhet, ensamhet, dålig självkänsla och beroende. Litteraturstudien kan vara till hjälp för sjuksköterskor att få en bättre förståelse för dessa människors livssituation och bidra till att omvårdnadsbehoven tillgodoses bättre. Detta kan göras genom att förbättra förmågan att stödja, trösta och för att underlätta vardagen för dessa personer.

Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar känslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och totalt åtta barnutredare från fem olika polisdistrikt i Stockholms län som skiljer sig med avseende på ålder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien är barnutredarnas upplevelser och hantering av känslor i yrket. Forskaren vill även ge teoretiska förklaringar till vad det är de upplever samt varför de upplever det. Därför har jag använt mig av Hochschilds teori om känsloarbete samt Goffmans rollteori om hur individen framställer sig själv samt styr publikens intryck i arbetet.  Studiens resultat har bidragit till en djupare förståelse och mer detaljerad kunskap om hur barnutredare upplever och hanterar känslor. Med mina teorier har jag kommit fram till att barnutredarna ska förmedla känslor av att vara bl.a. lugn, trygg, förtroendeingivande, lyhörd, neutral i såväl barn som misstänkts förhöret. Dessa känslor framkallar barnutredarna genom att förändra sitt kroppsspråk, ansiktsuttryck, verbala uttryck. Samt genom att använda barnahus och att inte bär uniform. Det har även framkommit att de gör mentala förändringar för att kunna åstadkomma känslorna. Detta kan ses som tekniker som barnutredarna använder också för att styra barnet/misstänkts känslor då det framkommit som viktigt att de agerar på detta sätt för att barnet/misstänk ska vilja eller våga prata. Vidare upplever barnutredare sällan att det uppstår motsättningar mellan egna känslor och yrkets krav. Känslomässiga konflikter uppstår endast vid ”särskilda ärenden” vilka är vid fyra situationer. Att de sällan upplever motsättningar kan förklaras genom att deras innersta känslor överensstämmer med de känslor som de måste uttrycka i arbetet. Resultatet visar att handledning med psykolog samt stöd av kollegor är två essentiella strategier som används för att förändra de innersta känslorna till vad yrket kräver att de ska känna. Härigenom förhindras att känslomotsättningar uppstår.

I tidigare forskning som gjorts inom ämnet dirty work osynliggörs mentala förberedelser för individer som ska äntra ett sådant yrke. Därtill osynliggörs också i forskning kring polisstudenter och våld i relation till polisyrket hur polisstudenter själva reflekterar och känner inför att kanske bruka och utsättas för våld i sitt framtida yrke. Syftet med denna uppsats har därför varit att belysa hur polisstudenter, som står inför en karriär inom ett dirty work, reflekterar över att de kan komma att bruka och själva utsättas för våld i framtiden, samt hur de upplever att de förbereds inför detta. Studien är gjord genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex polisstudenter har intervjuats, samtliga vid två tillfällen. Resultatet visar att polisstudenterna socialiseras till att kunna bruka våld, dels genom lärare, men också genom sina kurskamrater. Att våld kan komma att bli en stor del av deras yrkesvardag är de mycket medvetna om, även om våld, menar polisstudenterna, inte är att prioritera framför kommunikation. Genom att anta en roll kan polisstudenterna härleda ett möjligt våldsamt ingripande till organisationen. Detta skapar en risk för distans till ett handlande. I samband med våldsamma situationer finns känslor som inte är önskvärda att visa upp då de kan leda till en presentation av yrkesrollen som inte är till en polis fördel. Polisstudenterna visar till största del en trygghet inför sina arbetsuppgifter som många gånger innefattar våldsamma ingripanden. Utbildningen verkar där med, på ett bra sätt, förbereda sina studenter inför polisyrkets eventuella våldsanvändning.

Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter hundägare har upplevt av samvaro med hund. Femton individuella intervjuer genomfördes och alla respondenter var hundägare samt medlemmar av en brukshundklubb. Den insamlade datan analyserades med hjälp av tematisk analys. Uppsatsen handlar generellt om de olika erfarenheterna hundägare har upplevt av att äga en hund, samt hur detta kan kopplas till tidigare forskning kring hälsa. Erfarenheter så som bidragande till bättre hälsa, kärlek till hunden, glädje och sällskap tas upp vid flera tillfällen i uppsatsen. Efter analysen framställdes fyra slutgiltiga teman: bättre hälsa, aldrig ensam, intresse, samt relation och känslor. Resultatet av denna studie visade att en hund kan ge människan en god hälsa genom att ägarna bland annat får komma ut och gå. Den visar även att hunden sprider kärlek, glädje och inte minst att ägarna aldrig behöver känna sig ensamma. Slutsatsen av denna studie var att hunden bidrar till en bättre hälsa både psykiskt, fysiskt och socialtNyckelord: hund, hundägarskap, hälsa, känslor, intresse / The purpose of this study was to examine dogowners’ experiences of the relation to their dog. Fifteen individual interviews were conducted and all respondents were dog owners as well as members of a Swedish brukshundklubb. The collected data was analyzed by a so called thematic analysis. What the paper generally comes down to is the different experiences dog owners have experienced in owning a dog, and how this can be linked to previous research in health. Experience as contributing to better health, love the dog, joy and companionship raised on several occasions in the essay. After the analysis was made, four final themes were found: better health, never lonely, interest, and relationship and emotion. The results of this study showed that a dog can give a good health to the owners, for an example by getting out for a walk. It also shows that the dog is spreading love, joy, and not least the owners never have to feel alone. The conclusion of this study was that the dog contributes to better health, both mentally, physically and socially.Keywords: dog, dogownership, health, emotions, interests

Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress. För att besvara syftet valdes 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar ut. I resultatet framkom sex kategorier: Maktlöshet, Frustration, Vånda, Ilska, Självtvivel och Skuld. Maktlöshet har en betydande roll och många av de andra känslorna bottnar i maktlösheten. Maktlöshet beror framförallt på att sjuksköterskan inte känner sig delaktig i beslutsfattandet kring patienten. För att minska sjuksköterskans moraliska stress kan samverkan mellan professioner främjas. Vidare svensk forskning kan behövas för att identifiera om moralisk stress är en bidragande orsak till rådande sjuksköterskebrist. / Nurses are experiencing huge demands and big loads in their daily work, both from patients and from colleagues and from themselves so that they often feel inadequate. This great physical and psychological workload means that nurses are concerned about the quality of care which gives rise to the moral distress. Nurses are experiencing this moral distress at greater extent than other professions and is a major reason why nurses quit their jobs. In previous research, few studies have moral distress as their main purpose. Therefore this general literature review intends to look more closely at what the nurse is experiencing in his or her moral distress. The purpose was to describe the nurse's experiences of moral distress. For this purpose, 13 qualitative research articles were selected and the results revealed six categories: Powerlessness, Frustration, Agony, Anger, Self-doubt and Guilt. Powerlessness has a significant role and contributed to many of the other emotions listed. Powerlessness is mainly due to the nurse not feeling involved in decision-making regarding the patient. To reduce the nurse's moral distress collaboration between professions could be encouraged. Further Swedish research could be needed to identify whether moral distress is a contributing factor to the current nursing shortage.

Varje år föds omkring 120 barn i Sverige med Downs syndrom (DS). I de flesta fall är föräldrarna ovetande om att barnet de väntar är handikappat. Samtidigt utvecklas nya fosterdiagnostiska metoder som har som främsta mål att screena fostret angående eventuell kromosomavvikelse, och då i första hand DS. Inom området sexuell och reproduktiv hälsa ska barnmorskan bl a. ha förmåga att i dialog ge stöd, trygghet och kontinuitet vid förlossning samt samtalsstöd efter förlossning. Syftet med studien var att beskriva föräldrars känslomässiga reaktioner samt upplevelser av vården på förlossning, BB och neonatalavdelningen efter att ha fått ett barn med DS. Metoden var kvalitativ där informanterna anmälde sitt intresse till deltagande i studien genom ett svara på studieinbjudan som lades ut på sex olika slutna DS-Facebookgrupper. Resultatet baseras på 17 informanters  svar på ett frågeformulär med öppna frågor. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier ”att hamna i och hantera en oväntad kris”, ”upplevelser av personalens första bemötande” samt ”behov av stöd och trygghet”. Föräldrarna hamnade i ett känslomässigt kaos efter delgivandet om att barnet misstänktes ha DS. Några beskrev en känsla i kroppen under graviditeten att det var något som inte stämde med barnet. Andra misstänkte att barnet hade DS efter att ha sett sitt barn men ingen nämnde det till personalen. Flera föräldrar bar på ett hopp om att diagnosen var felaktig men fick såsmåningom en kämpaglöd för barnets skull. Oron inför framtiden var stark.  Föräldrarna i studien önskade att misstanken om DS skulle delges gemensamt, tydligt, ärligt, respektfullt och konsekvent. Föräldrarna kunde då lättare acceptera och börja bearbeta situationen. Professionell personal som visade en äkthet och öppenhet i vårdrelationen gav större trygghet. Det var uppskattat att få enkelrum, att partnern hade möjlighet att övernatta och få möjlighet att landa innan hemgång. Det var viktigt med uppföljande information om DS och informationen skulle inte vara problembaserad, den skulle vara HÄR och NU. Föräldrarna önskade att få möjlighet att träffa andra familjer  med ett barn med DS. De önskade även information om DS-Facebookgrupper, lokala DS-nätverk och uppdaterad skriftlig information.

När en förälder får cancer påverkas hela familjen, även barn. Att få information om sjukdomen och allt runt omkring kan hjälpa närstående och den ökade kunskapen kan leda till en trygghetskänsla. Sjuksköterskan är skyldig att ta hänsyn till barnens behov av råd, stöd och information när en förälder är allvarligt sjuk och informationen ska vara lämplig med tanke på ålder och andra förutsättningar. Det är viktigt att tala öppet med barnen om förälderns sjukdom och att få besöka föräldern är betydelsefullt. För att sjuksköterskan ska kunna veta hur barnen ska bemötas krävs det kunskap om hur barnen upplever det att vara närstående när en förälder har cancer. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av när en förälder drabbats av cancer. En litteraturöversikt enligt Friberg användes som metod. Resultatet delades in i tre kategorier och åtta subkategorier och beskriver en känslomässig påverkan på barnen när en förälder fick cancer. Barnen upplevde att de hade ett behov av kunskap och att sjukdomen innebar en förändring i vardagen. Delaktighet främjades genom att informera barnen om cancerdiagnosen och att kontinuerligt fortsätta hålla dem informerade. Rollerna förändrades i familjen och barnen upplevde att de behövde ta ett större ansvar i hemmet. De upplevde också en känsla av att utvecklas och fick ett nytt perspektiv på livet. Den här kunskapen skulle kunna leda till att barns behov tillgodoses vilket kan främja deras hälsa både i nutid och framtid.