Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna barns erfarenheter av att vara anhörigvårdare till en förälder med demenssjukdom. I databaserna Cinahl och PubMed söktes tolv artiklar fram. Tio av dessa inkluderades och kvalitetsbedömdes. Artiklarnas resultat analyserades utifrån syfte och frågeställningar och sammanfördes till teman. Sex teman framstod: Känslor och förändrade roller, Förlust, Plikt, Vårdande tillfredställelse, Stöd och Stöd från sjuksköterska. Olika känslor som vuxna barn uttryckte om förälderns personlighetsförändring var ledsamhet, rädsla, frustration, oro, förlust och skam. Skyldighet och pliktkänslor upplevde anhörigvårdarna inför vårdandet samt känslor av otillräcklighet, frustration och obekvämhet. Psykologiskt välmående handlade om att ha mening med livet och känna tillfredsställelse över sin situation. Anhörigvårdarna hade svårt att prata om demenssjukdomen med närstående, men ville ha praktisk hjälp. Män ville ha mer information omkring vårdandet medan kvinnor mer ville prata känslor. Att som sjuksköterska fokusera anhörigvårdarens positiva erfarenheter och känslor kunde stärka och stödja dennes självkänsla och självförtroende. Slutsatsen blev att negativa känslor var framstående hos vuxna barn till en förälder med demenssjukdom. Att anhörigvårdaren hade behov av praktiskt stöd och samtal. Gruppundervisning och stärkande samtal med en sjuksköterska var omvårdnadsåtgärder som kunde stärka vuxna barn i vårdandet.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 300 barn i cancer och cancern ger upphov till tjugo procent av alla dödsfall bland barn. Orsaken till cancer hos barn och ungdomar är okänd. För föräldrarna blir det ett hot om att mista sitt barn när de blir varse informationen. Föräldrarna upplever en genomgripande förändring i sina liv, med förlust av kontroll och allt blir kaos. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser och copingstrategier i samband med att deras barn har drabbats av cancer. Metod: Systematisk litteraturstudie med elva inkluderade artiklar. Resultat: Resultatet bildade tre teman; känslor, kommunikation och copingstrategier. Föräldrarna beskrev ett flertal olika känslor i samband med barnets sjukdom, såsom oro och skuld. Kommunikation och information från sjukvårdspersonal var av stor betydelse för föräldrarnas välbefinnande. För att hantera situationen använde sig föräldrarna av olika strategier, såsom att söka stöd och att söka existentiellt svar. Slutsats: Det är viktigt för sjukvårdspersonal att ha kunskap om olika reaktionssätt hos föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Detta för att lättare kunna behandla föräldrarna med respekt oavsett hur de valt att hantera situationen.

Taktil stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet. Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil stimulering i omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Selektivt urval resulterade i att sex informanter med utbildning i taktil stimulering deltog. Manifest innehållsanalys har utförts. Resultatet omfattar användandet av taktil stimulering i omvårdnaden, de krav som ställs på givaren i samband med taktil stimulering, den respons som givarna får av kollegor, mottagare och anhöriga, samt givarens egen relation till taktil stimulering. Slutsatsen är att taktil stimulering ger ökat välbefinnande för både mottagare och givare om hänsyn tas till deras levda kroppar, som är ett uttryck för en persons tidigare erfarenheter, minnen och upplevelser.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom. Sjuksköterskans kunskap om ämnet är viktigt för att kunna upptäcka en kvinnomisshandel. Syftet med denna studie var att beskriva misshandlade kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva i en misshandelsrelation och hur detta kan användas i sjukvården för att förbättra kunskapen och bemötandet av misshandlade kvinnor. Metoden som används för att besvara syftet är en kvalitativ analys av fyra autobiografier, analysen indelas i fyra kategorier som blir underlag för resultatet. I resultatet beskrivs kvinnornas negativa erfarenheter av hån, förnedring och rädsla. Trots dessa negativa erfarenheter känner kvinnorna hopp om en ljusare och kärleksfullare framtid med männen. Kvinnornas erfarenheter av sjukvården är både positiv och negativ. Det kvinnorna anser som positivt är att bli bemötta med respekt och bli trodda av vårdpersonalen. Studiens slutsats är att ökad kunskap hos vårdpersonal om kvinnornas erfarenheter leder till mindre lidande hos kvinnorna på grund av ett bättre bemötande och ökad förståelse hos vårdpersonalen.

Daniel Beckman: Datorspelsmusik: En undersökning om de känslor och associationer som den skapar hos lyssnare och huruvida kompositören lyckats förmedla spelets och musikens åsyftade känslor. Högskolan Dalarna, Falun. Institutionen för Kultur, Media, Data. C-uppsats Vt. 2004. Genom att göra en undersökning med gymnasiestuderande, vana datorspelare, försöker uppsatsen påvisa på vilket sätt man som användare av datorspel lyssnar och anammar datorspelmusik. Eleverna fick lyssna på ett antal datorspelmusikstycken utan vetskap om till vilket spel musiken tillhörde. Samtidigt fyllde de i en enkät till varje stycke de hörde. De tämligen entydiga resultaten visade, att ungdomar med stor vana av datorspel, i många fall lätt kan avgöra någorlunda exakt vilka känslor som åsyftats att beskriva med musiken, samt även vilken typ av spel det rör sig om. Förförståelsen för känslor och yttringar som datorspelsmusik försöker förmedla har börjat bli så väl rotade hos den vane användaren, att man genom att bara höra musiken alltså kan bestämma både spelets karaktär och genre. Kompositörerna till musiken har då även lyckats väl med intentionerna att i toner beskriva spelets beskaffenhet.

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön. Barnen hade oftast positiva åsikter om avdelningens miljö/utsmyckning och ansåg att det fanns tillräckligt med aktiviteter att sysselsätta sig med. Barnen ansåg att sjukhusvistelsen störde deras normala liv och att de kände sig vilsna då de inte kunde träffa sina kompisar. Det var betydelsefullt att föräldrar var närvarande under sjukhusvistelsen då de gav barnen sällskap samt tröstade dem när det var jobbigt. Sjuksköterskan förväntades vara snäll och trevlig samt kunnig, ha ett säkerhetsmedvetande och vara kompetent. Information och kommunikation ansågs vara mycket betydelsefullt. Information behövdes för att få förståelse för sin sjukdom och för att förbereda sig för olika procedurer. De barn som kände sig sedda och hörda i kommunikationen med vårdpersonalen upplevde att de kände sig värdefulla och respekterade. Däremot pekade resultaten på att barnen ansåg att vårdpersonalen inte lyssnade tillräckligt på deras åsikter.

No description available.

<p>Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de</p><p>upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.</p>

<p>Taktil stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet.<strong> </strong><em>Syftet</em> med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil stimulering i omvårdnadsarbetet. <em>Metoden</em> som användes var kvalitativa intervjuer. Selektivt urval resulterade i att sex informanter med utbildning i taktil stimulering deltog. Manifest innehållsanalys har utförts. <em>Resultatet</em> omfattar användandet av taktil stimulering i omvårdnaden, de krav som ställs på givaren i samband med taktil stimulering, den respons som givarna får av kollegor, mottagare och anhöriga, samt givarens egen relation till taktil stimulering. <em>Slutsatsen</em> är att taktil stimulering ger ökat välbefinnande för både mottagare och givare om hänsyn tas till deras levda kroppar, som är ett uttryck för en persons tidigare erfarenheter, minnen och upplevelser.</p>