I uppsatsen analyseras bilderböckerna Malte modig och Glitterhästen (2015) av Karin Jacov, Kriget (2014) av Gro Dahle, Alfons och odjuret (2007) av Gunilla Bergström, Oj då! Men det var inte jag (2007) av Lauren Child, samt Tjuv-Solvej (2003) av Åsa Karsin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barns skuld och skuldkänslor skildras som motiv i bilderböckerna. Syftet är även att diskutera hur bilderböcker kan användas som utgångspunkt för samtal om känslor och etiska frågor i undervisningen. I analysen undersöks bilderböckernas ikonotext med fokus på miljö- och personskildring, samt litterära och konstnärliga uttryck av relevans för skildringen av motivet skuld och skuldkänslor. Resultatet tyder på att det finns centrala aspekter i skildringen av motivet, vilka benämns harmoni och disharmoni, barnet och skulden, att be om förlåtelse och det moraliska barnet. Resultatet tyder även på att motivet skildras genom en kombination av visuella och verbala uttryck, och att läsaren måste dra slutsatser utifrån dessa för att urskilja motivet i bilderböckerna. Resultatet av analysen diskuteras med utgångspunkt i bilderbokens möjligheter i undervisningen.

Syftet med denna studie var att se hur fostran av känslor gestaltas i två barngrupper i förskolansamt hur barn bemöter denna fostran. Studien tar även upp bakomliggande normer som synliggörsi och med fostranshandlingarna. Det är en kvalitativ studie bestående av fältstudier på tvåolika förskoleavdelningar, där en barngrupp bestod av fyraåringar och en barngrupp av femåringar.Studien är bedriven som en deltagande observation med en etnografisk ansats och jag haranalyserat datan utifrån Foucaults teorier om makt. Resultatet visar att fostran av känslor i dessabarngrupper gestaltas både som ett lyhört ledarskap och som vuxnas maktutövning och barnsmotstånd mot denna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för olika typer av tumörer som kan växa och spridas till olika delar av kroppen. Patienter med cancer beskriver att det är av stort värde att ha en omsorgsfull relation till sjuksköterskan. Sjuksköterskan möter emotionella delar i arbetet som handlar om att skapa en mening mellan tankar och känslor som förekommer i arbetet med patienter med cancer. Syfte: Syfte var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancer upplever och hanterar de emotionella delarna av sitt arbete. Syftet var också att beskriva hur undersökningsgruppen såg ut i artiklarna som använts i litteraturstudien Metod: Föreliggande studie var en litteraturstudie baserad på 11 inkluderade artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Inkluderade artiklar hämtades från databaserna Cinahl och Pubmed   Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde många olika känslor i arbetet med patienter med cancer där ångest och frustration var de mest återkommande känslorna. Det framkom även i vilka sammanhang känslorna uppkom samt hur sjuksköterskorna senare hanterade dessa känslor som uppstod i arbetet. Det påvisades även i de inkluderade studierna att könsfördelningen och ålder på deltagarna var likvärdiga samt att arbetserfarenheten inom onkologisk vård hos deltagarna var generellt hög Slutsats: En stor del av arbetet var emotionellt påfrestande för sjuksköterskorna där det framkommer att hanteringen av dessa delar var bristande. Det framkom även att det fanns ett stort behov av utbildning för att sjuksköterskorna skulle kunna hantera de emotionella delarna för att uppnå välmående och god hälsa i arbetet / Background: Cancer is a collective name for different types of tumors that can grow and spread to different parts of the body. Patients with cancer describe the importance of having a caring relationship with the nurse. The nurse meet emotional parts of the work that involves creating an opinion between thoughts and emotions that occur in the work of cancer patients Aim: The purpose was to describe how nurses working with cancer patients experience and handle the emotional parts of their work. The purpose was also to describe how the research group looked into the articles used in the literature study Method: The present study was a literature study based on 11 included articles with both qualitative and quantitative approach. Included articles were collected from the databases Cinahl and Pubmed Main results: The results showed that nurses experienced many different emotions in the work of patients with cancer where anxiety and frustration were the most frequent emotions. It also emerged in what contexts the emotions arose and how the nurses later handled these emotions that arose at work. It was also shown in the included studies that gender distribution and age of participants were equivalent and that the work experience in oncological care among the participants was generally high Conclusion: A large part of the work was emotional stress for the nurses where it appears that the handling of these parts was lacking. It also emerged that there was a great need for education to enable nurses to handle the emotional parts to achieve well-being and good health at work

Denna studie behandlar frågorna vad för typ av känslomässig påverkan har studiens utvalda färger på personer som upplever den i möte med andra medier och hur kan färg påverka andra medier? Med syfte att lyfta fram information och ge ökad kunskap kring ämnet. Studien gått ut på att underbygga tidigare forskning för att få en grund i hur en färg känns för att sedan höra under andra människor upplever färg i deras vardag och även testa det på en väldigt liten skala. Studierna har analyserar genom att leta efter mönster som kan sen diskuteras mot den tidigare forskningen. Det som resultatet visar är att färg i vardagen är inget som de personer som intervjuats i studien har tänkt på aktivt tills de blev tillfrågad då de blev mer uppmärksamma och tänkte igenom mer grundligt. Under det testet med färg och musik så visar det att det skulle vara möjligt att fungera men med tanke på hur litet testet var så är det inget slutgiltigt svar om det fungerar.

Denna studie undersöker hur känslor kan förmedlas och förändras vid byte av genre på en låt. Studien har genomförts genom designforskning och en fallstudie med fokusgrupp. Forskningsstudien bygger på en pop-låt som skrivits och producerats för denna studie och som sedan även producerats i genren melodisk dödsmetall. Undersökningen har gått ut på att identifiera om det sker några eventuella förändringar i de känslor som kan uppstå mellan dessa båda genrer. Forskningsresultatet visar att det är möjligt att förmedla samma känsla mellan olika genrer men att känsloyttringarna överlag varierade kraftigt mellan de två versionerna.

Då intensivvårdsavdelningar idag innebär en mycket högteknologisk verksamhet krävs det specialistkompetens för att vårda dessa patienter. Att vårda kritisk sjuka patienter kräver att intensivvårdssjuksköterskan är välutbildad samt har ett vårdande perspektiv. Hot och våld blir mer vanligt förekommande och är något som intensivvårdssjuksköterskor skall kunna förhålla sig till. Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta under hot och våld. En kvalitativ intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes.   Totalt åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades från tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Utifrån intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter presenteras resultatet i två huvudkategorier: Hot och våld väcker starka känslor och Strategier och resurser. Resultatet beskriver att intensivvårdssjuksköterskor upplever ett flertal känslomässiga reaktioner när de utsätts för hot och våld. Det framkommer även att vissa strategier och resurser krävs för att kunna förhålla sig till hotfulla och våldsamma situationer. Intensivvårdssjuksköterskor beskriver att arbetsmiljön och patientsäkerheten kan påverkas när de utsätts för hot och våld och att ämnet bör belysas i större utsträckning. Diskussionen behandlar hur intensivvårdssjuksköterskors känslomässiga reaktioner kan påverka vården av patienten, samt hur strategier och resurser kan tillämpas för att kunna förhålla sig till hot och våld.

De första lungtransplantationerna i Sverige utfördes 1990 i Lund och Göteborg med bra resultat. Dessa två transplantationscentra har Socialstyrelsens tillstånd att utföra operationerna och har stor erfarenhet av omvårdnaden både före och efteråt. Det har utförts cirka 1000 lungtransplantationer hittills i Sverige. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats. Rehabiliteringen efteråt är mångfacetterad och sjukvården kommer möta dessa patienter ute i samhället. Hur utvecklas patienternas livssituation? Syftet med denna studie är att beskriva lungtransplanterade patienters upplevelser av tiden efter utskrivning från den slutna vården. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) gjordes baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i att vi valde ut fyra kategorier med respektive underkategorier. Dessa kategorier var Känslomässiga förändringar, Kroppslig påverkan, Konsekvenser i vardagen och Existentiella funderingar. Upplevelserna efteråt framkallade många olika känslor som var både positiva och negativa. Gemensam känsla som nästintill alla hade var tacksamhet mot donatorn och sjukvården. Oro och depression förekom också där rädsla för avstötning utgjorde ett stort sjukdomslidande. Fysiskt var ett flertal nedsatta redan innan och träning var betydelsefull men upplevdes komplicerad då de begränsades av smärta och biverkningar. Att återgå till arbete eller att hitta en ny mening med livet var målet för många. Det är viktigt för all vårdpersonal att ha god förståelse för alternativa förlopp så att de då kan stötta patienten på bästa sätt i dennes helhetssituation.

Bakgrund: Att möta och vårda patienter i livets slutskede är en naturlig del av sjuksköterskans arbete. Bemötandet sträcker sig inte enbart till patienter utan innefattar även anhöriga, vilket i många fall kan upplevs som tungt och en svår uppgift för sjuksköterskor. Vårdandet kan väcka många känslor hos sjuksköterskor, vilket kan leda till utmaningar och svårigheter att vårda. Genom denna litteraturstudie belyser författarna vad sjuksköterskor upplever när de vårdar. Syfte: Detta examensarbete syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metod som används i denna litteraturstudie är Evans analysmetod med beskrivande syntes. Resultat: Syntesen ledde till tre teman: Känslan av otillräcklighet, Sjuksköterskors välbefinnande och Förväntningar och Skyldigheter. Vidare utifrån dessa teman skapades även sju subteman som är: Stress och behov av mer tid i vårdandet, behov av mer kunskap, Svårighet att hitta balans i vårdandet, Vikten av stöd i arbetet, Vårdandet upplevs som tillfredsställande, Samarbete i vårdandet och Stödja patienter och anhöriga. Dessa teman och subteman beskriver sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Slutsats: Litteraturstudien lyfter fram att sjuksköterskor upplever behov att ytterligare utveckla sin kunskap och erfarenhet för att kunna vårda och bemöta både patienter och anhöriga. Vidare upplever sjuksköterskor att stöd och reflektion är avgörande faktorer för att fortsatt vårda och motstå påfrestningar som uppstår inom vård samt kunna utveckla sig   både personligt och professionellt.

Detta examensarbete behandlar hur individers mål, ståndpunkter och attityder kring ett föremål kan användas i föremålets design för att individerna lättare skall kunna identifiera sig med föremålet ifråga samt betrakta det som eget och/eller vänligt sinnat. Denna metod för design av föremål testades genom design och modellering av ett stridsfordon, vilket sedan utvärderades i en enkätundersökning tillsammans med ett redan existerande västerländskt stridsfordon. Syftet med undersökningen var att undersöka vilket av stridsfordonen som målgruppen ansåg vara lättast att identifiera sig med/framstod mest som egen. Undersökningen visade att stridsfordonet som designats med tanke på målgruppens  mål, ståndpunkter och attityder också i större utsträckning upplevdes  som vänligt sinnat/egen.

Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet). Ledsamhet förmedlas bäst genom en cirkel som långsamt rör sig längs en större cirkel (rörelsemönster hastighet, låg intensitet). Studien visar att rätt använt kan partikeleffekter användas för att framkalla ledsamhet eller glädje hos en publik, exempelvis i reklam, film och spel.