Sædén, Christofer (2019). Känslor och matematik - Ökad medvetenhet och en möjlighet att stärka elevers självbild. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMin förhoppning är att denna studie ska åskådliggöra några högstadieelevers upplevelser, känslor och erfarenheter av matematikundervisning i skolan. Resultatet skulle kunna bidra till en ökad förståelse och medvetenhet hos de pedagoger som dagligen undervisar elever i grundskolan. En medvetenhet för de känslor som eventuellt aktiveras, hos elever, av beslut som pedagoger fattar i samband med matematikundervisning. En ökad medvetenhet hos pedagoger skulle kunna ge dem fler möjligheter att hjälpa eleverna att bli medvetna om sina känslor och sitt eget lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur några högstadieelevers känslor och attityder till matematikundervisningen i grundskolan gestaltar sig och om de har förändrats under de år som eleverna gått i skolan. Arbetet skulle kunna ligga till grund för diskussioner på arbetsplatsen om hur pedagoger kan bemöta elevers känslor och oro.•Hur ser eleverna på sina känslor inför skolans matematik?•Under vilka förhållanden och i vilka lärsituationer under skolgången har eleverna upplevt dessa känslor?•Hur har eleverna hanterat olika situationer och hur har de påverkat dem?•Vilka förändringar i lärmiljön skulle, enligt eleverna, kunna bidra till minskad oro och förbättrad prestation?TeoriResultaten i denna studie är analyserade med utgångspunkt i Reinhard Pekruns Control-Value Theory. Control-Value Theory (CVT) erbjuder en förklaringsmodell till hur elevens känslor interagerar med det värde hen ser i de uppgifter som ska göras och den kontroll som eleven upplever sig ha i undervisningssituationen. Hur eleven upplever kontroll och värde kombinerat med de känslor som uppstår påverkar i sin tur elevens prestation.MetodStudiens genomförande inspirerades av en fenomenologisk ansats. Halvstrukturerade narrativa intervjuer genomfördes med sju elever från årskurs åtta och nio. Resultaten bearbetades tematiskt för att få en så bred bild som möjligt av elevernas upplevelser av matematikundervisning. ResultatResultatet av studien visar att självbilden påverkas av hur eleven upplever att hen lyckas eller inte lyckas med matematiken i skolan. Den kontroll eleven känner att den har över sin situation och det värde eleven ser i undervisningen kan också påverka elevens känslor och uppskattning för ämnet. Undervisningsmetod och hur eleven uppfattar relationen till läraren är också faktorer som kan påverka elevens uppskattning och uppfattning om matematikundervisningen. Negativa känslor och matematikoro kan vara faktorer som hindrar eleven från full tillgång till sitt arbetsminne. Specialpedagogiska implikationerAtt medvetandegöra och diskutera elevers värderingar och känslor, kopplade till matematik i skolan, skulle kunna hjälpa lärare att göra kloka val. Undervisning på rätt nivå, samarbete, kommunikation och variation i undervisningen är några faktorer som skulle kunna få elever att omvärdera sina känslor och frigöra sig från negativa tankar. Tankar som inte bara kan hindra arbetsminnet från att fungera fullt ut utan också bidrar till en sämre självbild.

Ett av de stora samhällsproblemen vi har idag är destruktiva normer kring maskulinitet. Föreliggande studie handlar därför om att studera hur förskollärare ser på pojkar och deras känslor. Vi vill besvara frågor som handlar om hur pojkar låter specifika känslor cirkulera på förskolan och hur förskollärare ser på och förhåller sig till dessa känslor. Raewyn Connells maskulinitetsteori och Sara Ahmeds teori om känslor har varit de teorier vi utgått från för att kunna studera detta. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna genomföra vår studie där vi, genom semistrukturerade frågor, intervjuade sex olika förskollärare. Resultatet visade på att förskollärare upplever att de flesta pojkarna låter sina känslor cirkulera, men att det finns enstaka fall där pojkar bromsar en viss typ av känsla. Förskollärare är medvetna om de destruktiva maskulinitetsnormer som finns i samhället idag och därför försöker de ge pojkarna verktyg för att kunna visa sina känslor och på så sätt skapa en ny hegemonisk maskulinitet. De försöker eftersträva en maskulinitet där det inte finns några förväntningar på de olika könen och där pojkar får möjlighet att uttrycka alla sina känslor.

Syftet med studien är att öka kunskap och förståelse för hur personal på kvinnojourer arbetar medsocialpedagogiska frågor. Dessa frågor berör professionalitet, närhet och distans med våldsutsattakvinnor. Detta framförallt för att lyfta hur viktigt det är att arbeta med utsatta kvinnor.Frågeställningar lyder; Hur hanterar personalen på en kvinnojour sina egna känslor ochupplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor ? och Hur uppfattar personal på en kvinnojour att ettprofessionellt förhållningssätt i arbetet med utsatta kvinnor kan upprätthållas? . Metodologiskutgångspunkt i studien är kvalitativ ansats och inslag av hermeneutiskt perspektiv somtolkningslära. Genom kvalitativ forskningsansats har semistrukturerade intervjuer utförts medpersoner som arbetar på kvinnojouren. Resultatet har analyserats utifrån emotionssociologisktperspektiv och Hochschilds teori med inslag av socialpedagogiska förhållningssätt. Resultatetpåvisar hur personal på kvinnojour förhåller sig i arbetet på kvinnojouren. Men framförallt viktenav att arbeta professionellt genom att förhålla sig till närhet och distans mellan personal och utsattakvinnor. En slutsats som studien har visat är att en för nära relation till de utsatta kvinnorna kaninnebära att man tar med sig arbetet hem, men att personal på kvinnojour har olika sätt att hanterakänslor i mötet med utsatta kvinnor.

Denna studie undersöker hur privata relationer påverkar en chef i en studentorganisations hantering av mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen. Likaledes hur dessa chefer hanterar den inre konflikten mellan vänskaps- och chefsrollen. Studien använder Goffmans rollteori, Hochschilds känsloteori, Festingers teori om kognitiv dissonans, och Franzéns maktbegrepp för att analysera och presentera upplevelserna av rollkonflikter hos tio chefer från Uppsalas studentliv. Detta utifrån deras svar under intervjuer. Av de intervjuade studentcheferna finner vi att chefer sällan kan separera de olika rollerna till fullo, utan tenderar att agera i en delad roll som både chef och vän. Ju närmare denna vänskap är, bortsett från det professionella, desto svårare har cheferna att hantera denna rollkonflikt. / This paper aims to study how private relations affect student organization executives' conflict management in the working area. Also, how these executives manage the internal conflict between the friendship- and executive role. The paper uses Goffman's role theory, Hochschild's emotional labor theory, Festinger's theory about cognitive dissonance, and Franzén’s theories about power to analyze and present the experiences of role conflicts from ten executives in Uppsala’s student organizations, in regard to their answers during interviews. We find that of the interviewed executives, they seem to seldom separate the roles of friend and boss completely. The closeness of the relationship outside of the professional seems to decide the difficulty of managing the internal conflict of role taking.

Introduktion/ Bakgrund: Skiftarbete är nödvändigt inom sjuksköterskeyrket. Forskning har visat på att arbeta i skift kan innebära konsekvenser för sjuksköterskors hälsa och välbefinnande. Forskningen indikerar också att prestationsnivån och sjuksköterskans arbete även kan påverkas negativt. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka hur sjuksköterskor beskrev skiftarbete samt hur det kunde påverka dem. Metod: En litteraturstudie genomförd genom tematisk analys med induktiv ansats som utgick från Polit & Beck (2017) nio steg. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PsycInfo, de inkluderade artiklarna genomgick en kritisk granskning. Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Analysen av dessas resultat tolkades att kunna förstås utifrån två teman: skiftarbetets påverkan, och arbeta i skift. Typen av skiftarbete och skiftets längd beskrevs kunna påverka sjuksköterskor, där bland annat en påverkan på deras välmående och hälsa och privatliv beskrevs. Slutsats: Skiftarbete kan orsaka konsekvenser för sjuksköterskans hälsa vilket också kan bli betydande för patientsäkerheten. Sjuksköterskors privatliv påvisades gynnas av skiftarbete.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad känslor gör och hur ett föremål kan väcka starka känslor hos individen. I detta avseende är studiens syfte att fördjupa förståelsen av den ambivalenta relationen som individer kan ha till sina glasögon och av allt att döma utvecklar genom livet. Uppsatsens teoretiska perspektiv är fenomenologisk och intresserar sig därmed för hur bruket av glasögon utspelar sig och erfars genom informanternas livsvärld. Som empiriskt material utgår den här studien från fyra semistrukturerade intervjuer. Studiens material visade att glasögon som en materialitet kan väcka känslor som både problematiserar och förvirrar, möjliggör och hjälper. Däremot visade studien att det inte handlade så mycket om synnedsättningen i sig själv, utan snarare att glasögonens materialitet genererade ambivalenta känslor både på ett emotionellt och ett fysiskt plan. Att glasögon kan bli en identitetsfråga som ger upprinnelse till ambivalenta känslor är något som den här uppsatsen närmare kommer att fördjupa sig inom.

Studien undersöker ”Tio små kompisböcker” som läromedel och bokseriens budskap för vad som anses viktigt för barn att lära sig samt hur det kan påverka barns aktörskap. Studien består även av intervjuer med förskollärare om hur och i vilket syfte de arbetar med bokserien i förskolans undervisning. Bokförlaget Natur & Kultur är utgivare av bokserien och deras målsättning är att ge ut folkbildande litteratur som ska verka för tolerans, humanism och demokrati. Genom att analysera litteraturen och intervjuerna med förskollärarna ville vi synliggöra vilka känslor och moraliska värderingar som anses rätt och därmed hur barn påverkas i sitt aktörskapande. Empirin har bearbetats både enskilt och tillsammans och med våra egna tolkningar och generaliseringar som lett fram till studiens resultat. Genom att vi utgick från en induktiv ansats i analyserna av empirin kunde vi se att de didaktiska frågorna VAD, HUR och VARFÖR passade som teman. Vi använde sedan frågorna som utgångspunkt vidare i analysprocessen som gjorde att studien tillslut landade i det sociokulturella perspektivet med inslag av pragmatismen. Forskningen om barnlitteratur som ligger till grund för studien fokuserar främst på hur den använts i fostrande syfte både historiskt och i nutid.  Resultatet som vi kommit fram till genom studien är att förskollärarna främst arbetar med bokserien i värdegrundsarbetet som verkar handla om värderingar som ska forma barnen till att bli socialt ansvarskännande samhällsmedlemmar. Värderingarna som bokserien framhäver är att vissa känslor som glad är mer önskvärda än att vara arg och beteenden som är mer önskvärda är att hjälpas åt och dela med sig till andra. Att använda bokserien i förskolans undervisning ska ge barnen förutsättningar att lära sig använda de normer och värderingar som anses rätta av en individ av samhället. Resultatet påvisar även att de yngre karaktärerna i bokserien inte klarar sig lika bra på egen hand och behöver hjälp från de äldre karaktärerna vilket kan anses förminska barnens aktörskapande.

Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd när de fattar avslagsbeslut. Frågeställningarna har utformats för att särskilt fånga upp aspekter kopplade till känslor.  Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ge svar på studiens frågeställningar. Sammantaget visar studien att grad av professionalitet hos socialsekreteraren, dennes dagsform, värderingar och förmåga till att relatera till den sökande påverkar vad hon känner vid avslagsbeslut. Vidare påverkar även brukarens uppförande samt stress och kollegialt stöd i organisationen.  Genom studien förtydligas länken mellan kända faktorer som påverkar vid beslut och vad socialsekreterarna känner. Utifrån detta blir det relevant att fråga huruvida större fokus inte ska läggas på forskning kopplat till emotioner och beslutsfattande.

The following study has aimed to investigate how managers in the healthcare system experience and develop their approach to and handling in difficult conversations with their employees, with a focus on emotional management. The phenomenon is interesting from a societal perspective, as health care today is characterized by a lack of time, stress and a high work pace, which has developed from a changing and flexible labor market. To achieve the purpose of the study, three questions were compiled: what does a difficult conversation mean for managers in healthcare, what can encourage or prevent difficult conversations and how do managers in healthcare experience their development of the ability to handle difficult emotions in conversations with employees today compared to the beginning of their careers. The study had a qualitative approach that was conducted through semi-structured interviews with seven managers in health care in the Stockholm region. The collected material was analyzed through a thematic analysis based on the research questions. The theoretical framework used for the analysis was Wenger's (1998) theory of Communities of Practice. The theory has shown the importance of different Communities of Practice for health care managers’ perspectives on difficult conversations and their learning. Similar to previous research, the results of the study have shown that conversations are perceived as difficult by managers in health care as emotions are a central part to consider. It turned out that the experience of difficult conversations did not change the perception that the conversations were difficult, however, the experience could influence their handling strategies and approach. Furthermore, it emerged that the conversations can be improved through various tools, such as support, documentation and an empathic approach. / Följande studie har syftat till att undersöka hur chefer inom hälso- och sjukvården upplever och utvecklar sin hantering och sitt förhållningssätt till svåra samtal med medarbetare, med fokus på känslohantering. Fenomenet är intressant ur ett samhällsperspektiv då hälso- och sjukvården idag präglas av tidsbrist, stress och ett högt arbetstempo vilket framkommit av en föränderlig och flexibel arbetsmarknad. För uppnå syftet med studien utformades tre frågeställningar: vad innebär ett svårt samtal för chefer inom hälso- och sjukvården, vad kan underlätta eller hindra svåra samtal samt hur upplever chefer inom hälso- och sjukvården deras utveckling av förmågan att hantera svåra känslor i samtal med medarbetare idag, jämfört med i början av deras karriär. Studien erhöll en kvalitativ ansats som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter där alla var chefer inom hälso- och sjukvården inom Stockholmsregionen. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys utifrån studiens frågeställningar. Det teoretiska ramverk som användes för analysen var Wengers (1998) teori om Communities of Practice som har visat hur betydande de olika praxisgemenskaperna blir för chefernas perspektiv av svåra samtal och deras lärande. I likhet med tidigare forskning har studiens resultat visat att svåra samtal ses som svårhanterliga för chefer inom hälso- och sjukvården då känslor är en central del att beakta. Det framkom att erfarenhet av svåra samtal inte förändrade upplevelsen av att samtalen var svåra, däremot kunde erfarenheten främja hanteringen och förhållningssättet. Vidare framkom det att samtalen både underlättas och utvecklas genom olika verktyg, såsom stöd, dokumentation och att erhålla ett empatiskt förhållningssätt.

Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför utmaningar på personligt plan när hon möter lidande och döende patienter. I sjuksköterskeyrket är det nästintill oundvikligt att möta patienter vid livets slut. Mötet med döende patienter uppbringar blandade känslor hos sjuksköterskan och hanteras på olika sätt utifrån varje individ. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera sjuksköterskan känslomässiga upplevelser vid mötet med döende patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde olika känslomässiga upplevelser som både var negativa och positiva, efter analys av 10 vetenskapliga artiklar identifierades fem olika teman: känsla av tillräcklighet – otillräcklighet, känsla av sårbarhet - utsatthet, känslor av involvering, känsla av balans mellan närhet och distans och känslan av professionell hanterbarhet. Slutsats: Utifrån studierna gavs en helhetsbild där sjuksköterskornas upplevelser i samband med vård av döende patienter beskrevs som obehagliga men även upplevelser av att känna tillfredställelse över att sjuksköterskan gjort vad hon kunnat för patienten. En mer positiv inställning till situationer och känslomässiga upplevelser framkom hos sjuksköterskor med mer erfarenhet. / Background: The nurse will face challenges on a personal level when she encounters suffering and dying patients. In the nursing profession, it is almost inevitable to meet patients at end of life. Meeting with dying patients brings up mixed feelings in the nurse and are managed in different ways based on each individual. Objective: The aim of this study was to identify the nurses’ emotional experiences when meeting with dying patients. Method: A literature study with qualitative approach. Results: The nurses experienced different emotional experiences that were both negative and positive, after an analysis of 10 scientific articles, five different themes were identified: sense of adequacy - inadequacy, sense of vulnerability - exposure, sense of involvement, sense of balance between closeness and distance and sense of professional manageability. Conclusion: Based on the studies presented an overall picture of the nurses' experiences in connection with the care of dying patients were described as unpleasant but also experiences of satisfaction when the nurse did what she could for the patient. A more positive approach to situations and emotional experiences was revealed by nurses with more experience.