Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför utmaningar på personligt plan när hon möter lidande och döende patienter. I sjuksköterskeyrket är det nästintill oundvikligt att möta patienter vid livets slut. Mötet med döende patienter uppbringar blandade känslor hos sjuksköterskan och hanteras på olika sätt utifrån varje individ. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera sjuksköterskan känslomässiga upplevelser vid mötet med döende patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde olika känslomässiga upplevelser som både var negativa och positiva, efter analys av 10 vetenskapliga artiklar identifierades fem olika teman: känsla av tillräcklighet – otillräcklighet, känsla av sårbarhet - utsatthet, känslor av involvering, känsla av balans mellan närhet och distans och känslan av professionell hanterbarhet. Slutsats: Utifrån studierna gavs en helhetsbild där sjuksköterskornas upplevelser i samband med vård av döende patienter beskrevs som obehagliga men även upplevelser av att känna tillfredställelse över att sjuksköterskan gjort vad hon kunnat för patienten. En mer positiv inställning till situationer och känslomässiga upplevelser framkom hos sjuksköterskor med mer erfarenhet. / Background: The nurse will face challenges on a personal level when she encounters suffering and dying patients. In the nursing profession, it is almost inevitable to meet patients at end of life. Meeting with dying patients brings up mixed feelings in the nurse and are managed in different ways based on each individual. Objective: The aim of this study was to identify the nurses’ emotional experiences when meeting with dying patients. Method: A literature study with qualitative approach. Results: The nurses experienced different emotional experiences that were both negative and positive, after an analysis of 10 scientific articles, five different themes were identified: sense of adequacy - inadequacy, sense of vulnerability - exposure, sense of involvement, sense of balance between closeness and distance and sense of professional manageability. Conclusion: Based on the studies presented an overall picture of the nurses' experiences in connection with the care of dying patients were described as unpleasant but also experiences of satisfaction when the nurse did what she could for the patient. A more positive approach to situations and emotional experiences was revealed by nurses with more experience.

Arbetet som sjuksköterska innebär att komma i kontakt med döden vilket kan upplevas svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors känslor vid patienters dödsfall och olika copingstrategier som används för att hantera dessa. Metoden som använts i denna litteraturstudie var en övergripande modell i sju steg som främjar en systematisk arbetsprocess. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av studier gjordes utifrån protokoll av Willman et al (2006) modifierat av författarna. Resultatet från de nio inkluderade studierna visade att sorg var den mest framträdande känslan men även exempelvis ilska och skuld. Mest vanliga copingstrategier var att prata med kollegor, distansering och undvikande av situation. / Working as a nurse involves being in contact with death which can be a difficult experience. The aim of this literature review was to illustrate nurses’ emotions when patients die and different coping strategies used to manage those. The method used for this literature review was an overarching model witht seven steps to promote a systematic procedure. The literature search was performed in the databases PubMed and Cinahl. The quality review of included studies was performed with a protocol by Willman et al (2006) modified by the authors. The result from the nine included studies showed that grief was the most distinguished emotion but also for example anger and guilt. Most common coping strategies were talking to colleagues, distancing and avoiding the situation.

Hur ska man hantera sin sorg vid förlusten av ett kärt husdjur? Denna uppsats behandlar individers upplevelser och hantering av sorgen vid förlusten av ett husdjur. De frågor som ställts är; hur beskrivs sorgen efter att husdjuret har somnat in, hur har personen hanterat sina sorgekänslor, var det någon metod som var mer vanlig än andra. Materialet som används framkom genom en enkät som delades via Facebook. Enkäten innehöll 16 frågor som bad individen att beskriva sina upplevelser och känslor vid beslutet att avliva sitt husdjur. Den tidigare forskningen visar att ett husdjurs bortgång starkt påverkar individen och att minnesskapande handlingar och ritualer kan medföra både positiva känslor och negativa känslor. Genom fenomenologi och Gurli Fyhrs modell för sorgeprocess har resultatet analyserats och utarbetats. I resultatet framkom vilka känslor som var vanligast, hur sorgen har hanterats samt att minnesskapande handlingar och riter var vanliga. I diskussionen kommenteras likheterna mellan denna studie och tidigare studier, samt diskussion kring minnesskapande handlingar och ritualer och dess betydelse för individen. Slutsatsen är att validering av känslor och förståelse för sin sorg är de känslor som främst framkom; samt att minnesskapande handlingar var mer vanliga än förväntat.  Inom framtida forskning diskuteras förlusten av antika ritualer relaterade till sorg samt hur forskning i olika kulturer kan bredda vår kunskap inom ämnet.

Denna uppsats kommer att undersöka vad för slags känslor och associationer lyssnarenfår av bakgrundsmusik från spelgenrerna survival-horror, RPG-spel och äventyrsspel.Genom att undersöka två grupper med olika erfarenheter kring musik och spel har detvå grupperna genomfört en enkätundersökning där de lyssnar på olika musikstyckenutan kännedom om vad för spel musikstyckena kommer från. Samtidigt som deltagarnalyssnar på musikstycket får de beskriva vad för känslor de upplever och vad deassocierar med dem olika musikstyckena. Syftet är att hjälpa kompositörer ochspeltillverkare att förstå på vilket sätt bakgrundsmusik inom spel påverkarspelupplevelsen. Resultat visar att de två grupperna tenderar att associera liknandescenarion och miljöer men gruppen med musikkunskaper återger mer detaljerade svarän gruppen med högre spelvana. Genom att etablera miljöer och associationer hosspelaren med hjälp av musik så kan spelarens immersion i den virtuella världenförstärkas.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progredierande neurologisk sjukdom som i dagsläget saknar botemedel. Orsak till uppkomst av sjukdomen är i dagsläget ej klarlagt, dock verkar genetiska och ärftliga faktorer ha betydelse. Sjukdomen med sitt snabba förlopp innebär ofta ett ansenligt lidande för den drabbade. Genom att belysa personers upplevelser av att leva med ALS kan sjuksköterskan få förståelse och därav möjlighet att bättre anpassa omvårdnaden. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS). Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt och integrerad analysmetod användes för analys av forskningen. Pubmed, PsycINFO och CINAHL var databaser som nyttjades för inhämtning av artiklar. Litteraturöversikten grundades utifrån 15 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av Sophiahemmets Högskolas formulär för kvalitetsgranskning. Resultat  Tre huvudkategorier framkom ur analysen; “Upplevelse av en förändrad livssituation”, “Upplevelse av maktlöshet” samt “Upplevelse av hanterbarhet”. Studiens resultat visade en universell upplevelse av lidande hos personer med ALS. Likväl framkom att upplevelsen av att leva med ALS var påverkbar, både i positiv och negativ bemärkelse, av faktorer som tillämpning av hanteringsstrategier. Ett samband mellan upplevelsen av att leva med ALS och befintlig livssituation, ålder samt kön påvisades. Slutsats Personers gemensamma och skilda upplevelser av att leva med ALS åskådliggörs i denna litteraturöversikt. Lidandet är otvivelaktigt en genomgående del i individens upplevelse men vad som också beskrivs är det som kan bringa ljus i tillvaron. Sjuksköterskans viktiga roll i detta kan inte nog understrykas och genom dessa upplevelser samt med ett personcentrerat förhållningssätt kan omvårdnaden utformas bättre. / Background Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a progressive neurological disorder that currently has no cure. The origin of the disease is currently not clear, however, genetic and hereditary factors seem to be of importance. The disease, with its rapid progression, often means considerable suffering for the afflicted. By shedding light on the experiences of people living with ALS, nurses can gain a deeper understanding and therefore provide better nursing care. Aim The purpose of this literature review was to focus on people's experiences of living with the disease amyotrophic lateral sclerosis (ALS). Method The study was carried out as a literature overview and the integrated analytical method was used for the analysis of the research. Pubmed, PsycINFO and CINAHL were databases used for the collection of articles. The study was based on 15 scientific articles that were reviewed using Sophiahemmets University's quality review form. Results Three main categories emerged from the analysis: "Experience of a life-changing situation", "Experience of powerlessness" and "Experience of manageability". The study results showed a universal experience of suffering in people diagnosed with ALS. Nevertheless, it emerged that the experience of living with ALS was avoidable, both in a positive or negative sense by factors such as the application of management strategies. A link between the experience of living with ALS and the existing life situation, age and gender was demonstrated. Conclusions People's shared and different experiences of living with ALS are illustrated in this literature review. Suffering is undoubtedly a consistent part of the individual experience, but what is also described is what can bring light to life. The important role of the nurse cannot be emphasized enough and through these experiences and with a person-centered approach, nursing can be better designed.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelsen för hur en lärprocess i textilslöjd kan ske, vilka typer av känslor den frammanar och vad det i sin tur kan ha för effekt för lärandet. Undersökningen söker svar på följande: hur upplevs lärprocessen i en materiell kontext samt hur lärandets emotionella aspekter kan förstås genom teorin om flow? Lärandet har bestått i att utveckla kunskaper om hantverkstekniken bildväv genom att först utföra ett antal teknikövningar efter skriftliga instruktioner för att därefter tillämpa dessa kunskaper i en föreställande bildväv. Processdagbok har skrivits kontinuerligt och anteckningarna ligger till grund för analysen. Analysen av lärprocessens upplevelse har skett genom Mihaly Csikszentmihalyis flow-modell. Under processens gång uppdagades att flow-modellen inte återspeglade upplevelsen så som den var i detta sammanhang, därför har en annan modell utformats vilken illustrerar denna lärprocess.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgång i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det råder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och känslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklärande.Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka känslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men också att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever från årskurs 1 till och med årskurs 5 intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer användes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter.Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för två till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförändrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever. Det går också att se ett samband mellan förmågor och positiva känslor samt mellan oförmågor och negativa känslor medan eleverna löser matematikuppgifter.

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över. Eleverna uppfattar att de inte fått tillräckligt med information kring proven och det kan också vara en bidragande faktor till varför de fick dessa negativa känslor. Deras prestation på proven kan även ha att göra med vilka känslor de kände innan, under och efter proven. Vi diskuterar hur man som lärare kan förhindra uppkomsten av negativa känslor inför prov.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på olika förskolor funderar kringbarnens känsloutveckling. För att få kännedom om detta används kvalitativ metod i form avintervjuer och observationer. Materialet bygger på fyra intervjuer med förskollärare medinledande observationer av deras arbetssätt på avdelningen.Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns känsloutveckling är en viktigprocess. Förskollärarna är överens om att vuxnas känslomässiga samspel med barn och entrygg och lärorik miljö på förskolan spelar en stor roll i den här processen. Pedagogerna anserockså att känsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkänsla och inlevelsesamt förebyggande av aggressivitet. Resultatet visar att lärarna arbetar aktivt medkänsloutbyte med barn och känslomässiga interaktioner, men observationer på förskolan visaratt det saknas olika aktiviteter som berör känslor och som strävar efter att bredda barnskunskap och förståelse.