Syftet med undersökningen är att se hur ensamstående mödrar med hemmavarande barn hanterar sin vardag utifrån det dubbelarbete det innebär att vara ensam ansvarig för inkomst och barn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att mödrarna upplever att det ligger ett större ansvar på dem än på pappan, i de fall det fanns en sådan med i bilden. De behövde även göra effektiviseringar i vardagen och personliga uppoffringar i form av intressen och socialt umgänge. Detta berodde främst på att man behövde lägga mer tid på barnet eller barnen. Resultatet visade även att olika roller för modern, påverkade olika känslor samt att i de fall man misslyckades att upprätthålla en god fasad befann sig i sin roll som mor och inte på arbetsplatsen.

Denna uppsats undersöker hur man berör en filmpublik till tårar med hjälp av semiotiska resurser och multimodala berättarkomponenter. Vilka berättarkomponenter behövs för att beröra sin publik på en känslomässig nivå i filmskapande? För att komma fram till ett resultat har det utförts en analys av fyra scener ur filmer inom genren science fiction: The Prestige, Avatar , The Hunger Games och Oblivion. Scenernas berättarkomponenter har analyserats och sedan studerats genom litteraturstudier för att förstå dess påverkan psykiskt. Resultatet visade att tre av dessa filmer innehåller en effektiv teori för känsloförmedling medan en av filmerna inte har det.

Bakgrund: En hysterektomi innebär att kvinnans livmoder opereras bort. Indikationer är exempelvis stora blödningar och cancer. Kvinnan befinner sig i fertil ålder från det att hon fått sin första menstruation till den upphör. Operationen medför att kvinnan inte längre är fertil. Efter operationen är kvinnan inlagd på sjukhuset där sjuksköterskan har ansvaret för omvårdnaden och efter någon dag får hon åka hem. Sjuksköterskor kan möta kvinnor som genomgått en hysterektomi i sitt arbete, därför kan de vara viktigt att ha kunskap om deras erfarenheter. Syfte: Att belysa erfarenheter efter en hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: En allmän litteraturöversikt, med strukturerade blocksökningar i tre databaser som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades sex kategorier: “en förlust av kvinnligheten”, “en förlust över att inte längre vara fertil”, “trauma efter en akut genomförd operation”, “förbättrat välmående efter upphörda symtom”, “acceptans av operationens förändring av livet” och “tacksamma över livet och personalens hjälp”. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. De centrala fynden “en förlust av kvinnligheten” och “en förlust av fertiliteten” påvisar lidande vilket kopplas till en lidandeteori. “Tacksamhet över personalens hjälp” kopplas till teorin om caring-uncaring. Mer forskning och utbildning inom ämnet behövs för att patientgruppen ska mötas med kunskap och professionalitet.

Denna studie undersöker ifall det är möjligt att illustrera känslor genom animation på en simplistisk modell, i detta fallet en kub. Animationerna som genomförs baseras i Disneys animationsprinciper samt Labans rörelseteori, två olika teorier angående hur högkvalitativ animation kan skapas och analyseras. Två animationer skapades, en som är tänkt att illustrera sorg och en som är tänkt att illustrera glädje. Dessa animationer tillsammans med en kort enkät nådde 84 respondenter och fick väntat resultat. Majoriteten av respondenterna läste in känslor i animationerna, men ett par av respondenterna som läste in känslor i animationerna läste in andra känslor än de som var tänkta att representeras. Slutsatsen är att det är möjligt att förmedla känslor genom animation på en simplistisk modell, men arbetet kan utökas ytterligare genom att nå ut till fler, basera animationerna på en bredare vetenskaplig grund samt att animationerna i sig recenseras och revideras av fler animatörer.

En kvantitativ studie utfördes för att undersöka om den sammanlagda attityden samt dess tre subkategorier beteende, känslor och kognitiva tankar visade eventuella skillnader beroende på vilken information om Mervärde individen tagit del av. Syftet var att undersöka om detaljerad information hade någon inverkan på individens attityd till Mervärde Funäsfjällen. Studiens respondenter delades in i två grupper där grupp 1 bestod av respondenter som besvarat enkäten bestående av informationsscenario 1 och grupp 2 bestod av respondenter som besvarat enkäten bestående av informationsscenario 2. Manipuleringen utfördes genom att deltagarna i grupp 1 fick en kort information om Mervärde och deltagarna i grupp 2 fick en mer utförlig och detaljerad information. Avsikten var att deltagarna i grupp 2 skulle bli manipulerade av en mer utförlig och detaljrik information om Mervärde. Populationen som undersöktes var individer som någon gång under säsongen 2016/2017 befunnit sig på Destination Funäsfjällens anläggningar i Funäsfjällen. Sammanlagt deltog 230 respondenter i studien varav grupp 1 bestod av 127 respondenter och grupp 2 bestod av 103 respondenter. Två olika enkäter designades i Survey and report och skillnaden mellan de olika enkäterna var informationen om Mervärde. Data samlades in genom att fysiska enkäter delades ut vid någon av Destination Funäsfjällens anläggningar och genom att länkar till studiens två elektroniska enkäter skickades ut till tidigare gäster som besökt destinationen. Respondenternas attityd och tre subkategorier mättes med hjälp av ett egetkonstruerat mätinstrument som innehöll 15 påståenden som besvarades med en fem gradig likertskala. Fyra stycken oberoende t-test visade att den detaljrika informationen inte hade någon signifikant effekt på individens attityd. Den detaljrika informationen visade inte heller någon effekt på individens beteende eller känslomässiga kognitiva komponent av attityd. Därav kan slutsatsen antas att ingen av studiens informationer hade någon inverkan på individens attityd. Slutsatsen för studien var att informationen om Mervärde inte hade någon effekt på respondenternas attityd, men att resultatet inte kan generaliseras antas gälla i hela populationen.

Den här studiens syfte var att, med hjälp av tidigare forskning, få kunskap om hur undervisningen kan utformas för att stödja elevers lärande och begreppsbildning inom ämnet kemi i grundskolan med extra fokus på årskurs F-6. För att besvara syftet har följande frågeställning arbetats fram: Vad har visat sig vara betydelsefullt för elevers begreppsbildning inom kemi, enligt tidigare forskning? Arbetet är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att studiens frågeställning besvarats med hjälp av tidigare forskning inom området. För att hitta relevant litteratur för studien användes sökmotorerna N orDiNa, Eric (Ebsco) och Avhandlingar.se. Studiens resultat visar att begreppsbildning är en grundpelare för förståelse av kemiämnet. Den belyser olika vägar för lyckad begreppsbildning och lyfter lärarens betydelse för elevernas lärande och begreppsutveckling. Forskning påvisar att läraren måste leda och förstå sina elever för att de ska ges möjlighet till begreppsbildning. Studiens resultat visar också att det laborativa arbetet oftast är en utgångspunkt för elevernas begreppsbildning. Dock påpekar olika forskare att laborationer inte räcker utan bör kompletteras exempelvis genom olika metoder för att visualisera abstrakta kemiska begrepp. Studien visar även att känslomässiga faktorer har betydelse för elevers lärande, deras känslor styr deras intresse, vilket bör uppmärksammas av lärare. Att begreppen sätts i ett sammanhang, visar studien, är även en av de mest väsentliga faktorerna för elevernas begreppsutveckling inom kemi. / <p>Naturvetenskap</p>

Syftet med studien är att undersöka hur elever hanterar en konflikt med andra elever i fritidshemmet. Vi vill med studien försöka se hur elever agerar när de hamnar i en konflikt med en annan elev samt hur de reagerar i situationen som uppstår. I studien använder vi oss av deltagande observationer och dessa kompletteras med semistrukturerade intervjuer som en kvalitativ metod. Respondenterna är de elever som är inskrivna i två olika fritidsverksamheter i olika delar av Sverige. Vi går från att vara pedagog till observatör när vi upplever att en konflikt uppstår. Vi har valt att kategorisera de olika konflikterna och som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av olika strategier för att undersöka vilken väg konflikten tar. I Studien har vi sett att elever hanterar konflikter både på ett konstruktivt och destruktivt sätt. Många gånger väljer eleverna att ta hjälp av pedagog och andra elever väljer också att gå emellan. När eleverna hanterar konflikterna själva funderar vi på om de verkligen blir lösta konstruktivt utan att någon känner sig som en förlorare.

The term ecophobia derives from the negative emotions people feel towards problems related to climate change. To young Swedish people, age 16–25 is climate change currently the most important social issue. Several studies have been conducted to examine emotions related to climate change, though only a few exist that focuses on how young people cope with such emotions. Since coping strategies might suggest to be the decisive factor on how well young people handle stressful events connected to climate change is this partly the focus of this study. Because climate change is not something that is to be handled in a private sphere it is also important to investigate how young people discuss coping strategies in groups. The purpose of this study is therefore to investigate young people’s emotional approach to climate change. The study is based upon two focus group interviews with 12 people in each group. The participants were 15–16 years old. Using a thematic analysis of the material conducted the participants showed examples of positive, negative and neutral emotions followed by several different coping strategies. Using individual handling, collective direct- and indirect handling showed problem focused coping. Emotion focused coping was expressed by egocentric thinking, distancing and by defusing the problem meanwhile meaning-focused coping was shown by trust to, foremost, politicians. The participants pointed out the negative effect an actor with a lot of power in the climate change arena, such as president Donald Trump, who appears to be a climate skeptic. The participants in this study showed a variety of emotions related to climate change. Based upon what strategies they were using to cope with these emotions also showed to what extent they were willing to act in favor for the climate. / Klimatångest är en term som har kommit ur de negativa känslor som människor känner gentemot de stora problemen som målas upp förknippade med ett klimat i förändring. Hos svenska ungdomar i åldern 16–25 är klimatproblematiken den absolut viktigaste samhällsfrågan i dagsläget. Studier har genomförts för att undersöka känslor relaterade till klimatfrågan, men endast ett fåtal har fokuserat på hur ungdomar hanterar dessa känslor. Eftersom copingstrategier kan visa sig vara avgörande för hur väl ungdomar tar sig igenom stressfyllda moment kopplade till klimatförändringar är detta delvis det fokus som ligger till grund för denna studie. Samtidigt är klimatfrågan något som inte hanteras i en privat sfär. Därför anses det också viktigt att inkludera hur ungdomarna diskuterar de copingstrategier de ger uttryck för i grupp. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars känslomässiga förhållande till klimatförändringar. Studien är baserad på två fokusgrupper med 12 personer i varje grupp och deltagarna var 15–16 år. Utifrån appraisalteorin och tidigare copingstrategier har ett analysverktyg utformats för att identifiera uttryck av strategier. Utifrån innehållsanalys av intervjumaterialet kunde det konstateras att deltagarna gav uttryck för både negativa, positiva och neutrala förhållningssätt samt många olika copingstrategier. Ungdomarna visade problemfokuserad coping i form av individuell handling samt kollektiv direkt och indirekt handling. Känslofokuserad coping uttryckes genom egocentriskt tänkande, distansering samt avdramatisering av problemet. De visade också meningsfokuserad coping i form av tillit, främst till politiker, samtidigt som de såg en stor negativ effekt av president Donald Trumps klimatskepticism. Ungdomarna gav uttryck för varierande klimatrelaterade känslor, och beroende på vilka copingstrategier som används varierar också det egna engagemanget för klimatfrågan.

Bakgrund: När ett barn blir drabbat av cancer vänds hela familjens liv upp ochner. Föräldrarna får nya roller att hitta under tiden de ska vårda sitt sjuka barn.Föräldrar går ofta igenom en kris och det är viktigt för den legitimeradesjuksköterskan att ha kunskap för att stötta föräldrarna. Genom att samlaföräldrars upplevelser kan sjuksköterskan lättare bemöta föräldrarna och finnassom stöd.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga föräldrars upplevelser när derascancersjuka barn vårdas på sjukhus.Metod: Litteraturstudie på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnahämtades från tre olika databaser med inriktning på omvårdnad. Artiklarnaanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet kom det fram tre kategorier, Information, känslor samtrelationer. Föräldrar upplever att de hamnar i en stor chock vid diagnos och att detär viktigt att få tydlig och skriftlig information. Under tiden behandlingen pågårupplever föräldrar olika känslor som ska bearbetas samtidigt som de är isoleradepå sjukhuset. Föräldrar upplever att deras relation till släkt, vänner, partner ochsjukvårdspersonal ändras. En del anser att de kommer varandra närmre medanandra menar på att de får en sämre relation.Konklusion: Den drabbade familjen går igenom en mycket tuff period och harmånga känslor att bearbeta. Föräldrarnas upplevelse av situationen påverkasmycket av bemötandet från sjukvårdspersonalen. Det är viktigt attsjukvårdspersonalen finns som stöd och lyssnar på föräldrarna. Föräldrarnauppskattade när de fick vara delaktiga i sitt barn behandling och känna att de görnågot bra.Nyckelord: Barn, cancer, föräldrar, känslor, upplevelser / Background: When a child gets cancer, the whole family's life is turned upsidedown. Parents are given new roles to find while caring for their sick child. Parentsoften go through a crisis and it is important for the legitimate nurse to have theknowledge to support the parents. By gathering parents' experiences, the nurse canmore easily respond to the parents and be there as support.Aim: The aim of the study was to investigate parents' experiences when theircancer-sick child are being cared for in a hospital.Method: A literature study of ten qualitative scientific articles. The articles wereretrieved from three different databases with a focus on nursing. The articles wereanalyzed with qualitative content analysisResult: In the result, three categories emerged, information, feelings andrelationships. Parents feel that they are in a great shock at diagnosis and that it isimportant to get clear and written information. During the course of the treatment,parents experience different emotions that must be processed while being isolatedin the hospital. Parents feel that their relationship with relatives, friends, partnersand health care professionals is changing. Some feel that they are getting closer,while others feel that they are having a worse relationship.Conclusion: The affected family goes through a very tough period and has manyemotions to process. The parents' experience of the situation is greatly influencedby the response from the healthcare staff. It is important that the healthcare staff isthere to support and listen to the parents. The parents appreciated when they got tobe involved in their child's treatment and feel that they are doing something good. Keywords: cancer, child, experience, feelings, parents

No description available.