Denna studie har undersökt hur olika reverbinställningar påverkar den uppfattade känslan i ett ambient stycke musik. Detta är en vidareutveckling av Mo et al. (2015) studie där de utforskade reverbets emotionella påverkan på enskilda klassiska instrument. Forskningsfrågan för denna studie är: Hur påverkas lyssnare av användningen av reverb i ett ambient stycke musik?. Artefakten för experimentet är ett egenskrivet ambient stycke musik som är komponerat utifrån en analys gjord av Dan Carr (u.å.) på Brian Enos album Ambient 1: Music for Airports (1978). En kvalitativ undersökning i form av ett experimentet med intervjufrågor utfördes där fyra respondenter fick lyssna på fyra varianter av artefakten. Intervjuerna transkriberades och en förenklad tematisk analys genomfördes. Resultaten av studien visade att högre reverbinställningar uppmanar känslor som mystik, isolering och oro. Mindre efterklang uppmanar till en mer fridfull känsla. Slutsatsen av studien är att reverbet på ett ambient stycke musik bidrar till nya uppfattade känslor beroende på inställningarna: efterklang och mix (wet/dry). Framtida arbeten kan vidareutveckla denna studie genom att testa andra parametrar inom ambient musik som påverkar den uppfattade känslan. Eller ställa olika sorters reverb mot varandra för att jämföra deras emotionella påverkan.

Att behandla akne är inte alltid en smärtfri process: akne kan göra fysiskt ont i huden, leda till psykiskt, socialt och emotionellt lidande, och ibland motstå behandling. Med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats undersöker jag i den här studien hur människor med akne använder en svensk stödgrupp online för att söka kunskap och fatta beslut om behandling av akne. Genom kvalitativa intervjuer och observationer i en svensk stödgrupp för människor med akne analyserar jag hur kunskapssökande och beslutsfattande kan förstås utifrån epistemiska känslor och interaktionskedjor. I analysen visar jag att människor med akne generellt känner en större tillit till andra medlemmars erfarenheter av en behandling än till information från läkare; att det finns en kroppslig närvaro i stödgruppen i och med att människor diskuterar biverkningar, förkroppsligade erfarenheter av behandlingar och delar bilder på sin hud; samt att medlemmar i gruppen delar fokus och känslor, vilket genererar emotionell energi. Medlemmar vänder sig ofta till gruppen när de känner sig osäkra på behandlingar, och för att bli säkra framkommer en tydlig strategi: läsa på om behandlingar i gruppen och bedöma informationen och kunskapen, be en läkare att skriva ut en behandling och slutligen testa behandlingen på sin egen kropp. Det här utgör en iterativ process och tyder på förkroppsligat lärande. Det finns inte mycket tidigare sociologisk, kvalitativ forskning om akne, vilket innebär att den här studien bidrar till fältet både teoretiskt och metodologiskt. Studiens bidrag ligger i att belysa hur människor med akne söker hälsorelaterad kunskap online, hur interaktioner online påverkar kunskapsprocessen och hur det leder till ett beslut.

Bakgrund: Livräddande insatser ges till patienten som vårdas på en intensivvårdsavdelning. I vissa fall om patientens liv inte går att rädda inleds nya intensivvårdsinsatser i form av organbevarande behandling för att möjliggöra för en eventuell organdonation, vilket kan upplevas som utmanande och behöver studeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i brytpunkten mellan livsuppehållande behandling och organbevarande behandling. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; att vårdandet blir en känslofylld utmaning som väcker existentiella frågor, att stödja närstående i deras förtvivlan, att ändra fokus från att vårda i livsuppehållande syfte till att vårda organbevarande, att få stöd av lagstiftningen bidrar till kompetensutveckling. Slutsats: I studien framkom det att intensivvårdssjuksköterskor upplevde vårdandet i brytpunkten mellan livsuppehållande behandling och organbevarande behandling som en ansvarsfull uppgift där antonyma känslor är i konflikt inom dem. Strategier som intensivvårdssjuksköterskan kan använda för att hantera starka känslomässiga utmaningar är att ha en acceptans för sina egna känslor, att vara känslomässigt sensitiv i mötet med närstående och att utvidga den känslomässiga sensitiviteten för att förstå sina egna upplevelser bättre. Vidare studier om vilka strategier intensivvårdssjuksköterskan använder sig av är av intresse samt hur sällan varje intensivvårdssjuksköterska vårdar i en organdonationsprocess.

Bakgrund: Anorexia nervosa, AN, är en psykiatrisk sjukdom som innebär svält och potentiellt livshotande komplikationer. En person som diagnostiserats med sjukdomen har svårt att klara av vardagen och behöver behandling. Anhöriga involveras ofta, speciellt när den drabbade är en ungdom eller ett barn.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa.Metod: Studiens design var en litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design. Databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycInfo användes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Dataanalysen genomfördes via en integrerad analys.Resultat: Anhöriga, föräldrar och syskon, upplevde chock och lidande när en familjemedlem drabbats av AN, samt att deras hälsa påverkades negativt. Relationen till familjemedlemmen förändrades och stämningen upplevdes spänd. När föräldrarna sökte vård tillsammans med den drabbade upplevde de ett bristande bemötande.Slutsats: Hela familjen påverkas när en familjemedlem drabbas av AN, det kan vara svårt att hantera och förhålla sig till förändringarna som sjukdomen medför. Det finns utrymme för förbättring av vården kring bemötande och behandling av anhöriga till en familjemedlem med AN.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka positiva och negativa känslors inverkan på gymnasieungdomars sociala-, äventyrliga-, hälsomässiga- och etiska riskbeteenden. Syftet var även att undersöka könsskillnader i gymnasieungdomars positiva och negativa känslor samt riskbeteenden. Deltagarna gick på gymnasieskolor i Örebro län och var 18-21 år. Totalt medverkade 240 personer i studien. För att mäta riskbeteenden och känslor användes en enkät som bestod av två skalor. Resultatet visade att positiva och negativa känslor kombinerat förklarade 5 % av variansen i gymnasieungdomars riskbeteenden. Positiva respektive negativa känslor predicerade två typer av riskbeteenden vardera. Resultatet visade att killar sannolikt tar mer risker än tjejer i tre av fyra risktyper. Det fanns ingen könsskillnad i känslor. Sammanfattningsvis visade resultatet att känslor påverkar gymnasieungdomars riskbeteenden. / The purpose of this study was to examine whether positive and negative emotions affected high school students social, recreational, ethical and health risk behaviors. The goal was also to investigate gender differences in specific risk behaviors and positive and negative emotions. The participants were high school students in Örebro County, between 18 and 21 years old. In total there were 240 participants. To measure emotions and risk behaviors, we used a questionnaire consisting of two scales. The results showed that emotions explained 5 % of the variance in high school students risk behaviors. Positive and negative emotions predicted two types of risk behaviors each. The results showed that boys were more likely to take risks than girls in three out of four types of risks. There were no gender differences in emotions. In summary, the results showed that emotions play a role in high school students risk behaviors.

Mitt mål är att jobba med ett produktkoncept mot förskolan och skapa en leksak som välkomnar utforskande av känslor. Min önskan är att pedagoger och barn medvetet ska använda leksaken till att öppna upp dialog om känslor. Lek är en grundläggande rättighet, och viktigt för barns emotionella utveckling då de genom lek utvecklas emotionell, socialt, fysiskt och psykiskt. Att hantera sina känslor kräver träning och det är inte alltid så enkelt. Barn måste lära sig detta i tidig ålder då de är emotionella och låter känslorna styra väldigt mycket, så finns det också ett behov att lära sig att kontrollera och hantera känslorna.  Min förhoppning är att skapa en leksak som kan tas emot i förskolan och användas av barn och pedagoger för att tillsammans arbeta mot en mer social hållbar framtid. Desto mer träning barn får i de emotionella, desto mer förberedd och kunskap har de kring de bitarna som senare kan visa sig vara hjälpsam i deras sociala värld. Men som jag även upptäckte så kan det även påverka barnens akademiska kunskaper. Som förälder vill man sitt barns bästa, och ge dem den kunskap och verktyg man kan så att de ska vara rustad för livet i den mån som är möjlig. Man vill att de ska må bra, ha det bra och inte ha det kämpigt eller tufft. Med mitt arbete vill jag, och hoppas att jag kan ge ett verktyg som kan hjälpa barn att prata om känslor, och i det få en förståelse och lära sig hantera dem också. Syftet med mitt arbete är att ta fram leksaker som tillåter förskolebarn att utforska och leka med känslor

Bakgrunden är att det finns få referenser inom forskningen på den terapeutiska relationen som explicit handlar om psykoterapeutens känslor i relationen. Syftet med denna studie är att förstå mera om psykoterapeutens känslor, vad som utlöser dem i terapirelationen och vilka risker och möjligheter som psykoterapeuterna upplever med känslorna i terapin. Metoden som valdes är en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Deltagarna i studien är sex psykoterapeuter; fyra kvinnor och två män i åldrarna 50-65 år. Resultatet visar att psykoterapeuterna inte kopplar egna starka känslor i relationen till positiva behandlingsresultat i terapin. De uttrycker att man som psykoterapeut bör vara observant på sina känslor och att de bör hållas i bakgrunden i relationen. I de terapier som psykoterapeuterna refererar till i intervjuerna har behandlingsresultaten dock varit goda, patienterna har upplevts som genuina och psykoterapeuterna har känt sig omtyckta av patienten. Psykoterapeuterna kopplar dock inte ihop det positiva behandlingsresultatet och genuiniteten hos patienten i terapirelationen. Genuinitet även hos psykoterapeuten, både i självkännedom och kunskap, är viktiga faktorer för att kunna utföra det terapeutiska arbetet. / There are few references in research on the therapeutic relationship that explicitly deals with the psychotherapist's emotions in the relationship. The purpose of this study is to understand more about the psychotherapist's emotions, what triggers them in the therapy relationship and the perceived risks and opportunities with their feelings.  A qualitative methodology with an explorative approach was used for this study. Participants in the study are six psychotherapists; four women and two men, aged 50-65 years. The result shows that psychotherapists do not connect strong feelings in relation to the positive outcome in therapy. They express that as a psychotherapist one should be observant of one´s feelings and that the feelings should be kept in the background of the relationship. In the therapies that participants refer to in the interviews, the results has been good, the patients have been perceived as genuine and the psychotherapists have felt genuinely liked by the patient. Participants do not connect positive treatment outcome and authenticity of the patient in the therapy relationship. Authenticity also among the psychotherapist, both self-knowledge and professional skills are important factors for the performance of the therapeutic work.

Bakgrund; Historiskt sett har palliativ vård varit en del av sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerad. Syfte; Syftet i den föreliggande litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med patienter i ett palliativt skede samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderande studierna. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats publicerade mellan år 2006-2016. De vetenskapliga studierna identifierades i databaserna PubMed och Cinahl. Studiernas innehåll granskades utifrån likheter och olikheter. Antal deltagare, bortfall, ålder, könsfördelning samt yrkesverksamma år som sjuksköterska granskades i den medologiska aspekten. Huvudresultat; Fyra huvudteman identifierades av författarna; Svårigheter att bibehålla sin professionella roll, Upplevelser vid etiska dilemman, Krävande och givande upplevelser i mötet mellan sjuksköterska och patient och Upplevelser av otillräcklighet och osäkerhet. Gällande granskning av studiernas undersökningsgrupper påvisades att majoriteten av deltagarna var kvinnor. Slutsats; Enligt tidigare studier upplevde sjuksköterskorna det krävande att arbeta med patienter i ett palliativt skede. I denna litteraturstudie framkom det tydliga kunskapsluckor hos sjuksköterskorna gällande patienters symtom, behandling samt hur olika svåra situationer skulle hanteras. Detta påvisar att det behövs mer kontinuerlig utbildning inom palliativ vård. / Background; Historically palliative care has been a part of the nurse's responsibility. The nurse's role in palliative care is relationship-building, supportive, communicative and coordinated. Aim; The aim of the present literatur review was to describe nurses' experiences of working with patients in a palliative stage and to describe the investigation group in the including studies. Methods; This literature review has a descriptive design and is based on twelve scientific studies with a qualitative approach and were published between the years 2006-2016. The scientific studies were found in the databases PubMed and Cinahl. The content of the studies were reviewed on the basis of their similarities and differences. Number of participants, dropout, age, gender and number of years in work as a nurse were reviewed in the methodological aspect. Results; Four main themes were identified by the authors; Difficulties to maintain their professional role, Experiences of ethical dilemmas, Demanding and rewarding experiences in the meeting between the nurse and patient and Experiences of inadequacy and insecurity. The current review of the studies investigation group showed that the majority of participants were women. Conclusions; According to previous studies, the nurses experiences were demanding while working with patients in a palliative stage. This literature review showed clear gaps in the nurses knowledge regarding patient symptoms, treatment and how different difficult situations should be handled. This demonstrates the need for more continuous education in palliative care.

Denna studie undersöker principer och konsekvenser av vad som kännetecknar grunderna i förskollärares bokval till barngruppen. Syftet är att visa om förskollärare beaktar både pedagogiska och underhållande aspekter, om deras egna känslor för böckerna påverkar deras bokval och i så fall på vilka sätt. Metoden för undersökningen var två kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i en medelstor kommun i Sverige. Resultaten visar att när förskollärare väljer barnböcker så sker det framförallt för att bidra till barns språkutveckling, dock hamnar det fantasiskapande syftet i andra hand. Däremot försöker förskollärare skapa meningsfullhet för barngruppen genom bland annat emotionell koppling till boken vilket i förlängningen kan skapa läslust hos barnen. / This study investigates the principles and consecuences of the grounds of preschool teachers book selections for the group of children. The purpose is to show if preschool teachers take into consideration both educational and entertaining aspects, if their own feelings towards the books affects their book selections and if so in what way. The methodology for the survey was two qualitative interviews and a quantitative survey. The study was made in a medium-sized municipality in Sweden. The results shows that when preschool teachers choose books it is done above all to contribute to children's language development, however the fantasy creative purpose will end up in the second. On the other hand preschool teachers try to create meaningfulness for the group of children by including emotinal connection through the book selection which ultimately can create motivation for reading in children.

Bakgrund: År 2014 diagnostiserades 9 730 kvinnor med bröstcancer i Sverige, ungefär 1360 var mellan 40-49 år, vilket vanligtvis innebär att familj och arbete tar stor plats i vardagen. Bröstcancerdiagnosen skapar upplevelser och känslor och genom att ta del av dessa ökar möjligheten för sjuksköterskan att skräddarsy omvårdnaden utifrån kvinnans behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer under sjukdomsperioden. Metod: Litteraturöversikten består av 14 artiklar med kvalitativ design som analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Bröstcancerbeskedet väcker starka känslor och tankar om livet, döden och framtiden. Väntan på behandling och resultat beskrevs som ett känslomässigt kaos. Biverkningar från behandling samt behandlingen i sig upplevdes besvärande och påverkade kvinnorna och personer i deras omgivning, vilket väckte skuldkänslor hos kvinnorna. Att förlora håret och brösten påverkade kroppsbilden, självkänslan och partnerrelationen. Kvinnorna upplevde bristande stöd och information från personer i omgivningen. Stöd under sjukdomsperioden värderades högt av kvinnorna. Slutsatser: Upplevelsen av bröstcancer under sjukdomsperioden ger upphov till flera känslomässiga reaktioner. För att kunna ge kvinnor god omvårdnad och det stöd och information de saknar är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnors upplevelser av bröstcancer samt förstår att upplevelser är individuella. / Background: In 2014, 9,730 women were diagnosed with breast cancer in Sweden, of whom 1,360 were aged between 40-49 years, where family and work usually are paramount. By working person-centered, nurses can influence the experience of well-being and health and reduce the suffering accordingly. Aim: To describe women's experiences of breast cancer during the period of illness. Method: The literature review was conducted using 14 qualitative articles which were analyzed using Friberg’s five-step model. Results: Breast cancer diagnosis arouses emotional feelings and thoughts. Side effects and treatment affected women and their families’ living situation, which brought feelings of guilt among women. Hair loss and mastectomy affected body image, self-esteem and relationships with partners. Women experienced lack of support and information from the environment; therefore, support during the period of illness is highly valued. Conclusions: The experience of getting breast cancer brings several emotional responses. In order to provide women with good care, support and information, it´s important that the nurse has knowledge about women's experiences of breast cancer and understand that experiences are individual.