<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Varje år insjuknar ca 300 barn i cancer och cancern ger upphov till tjugo procent av alla dödsfall bland barn. Orsaken till cancer hos barn och ungdomar är okänd. För föräldrarna blir det ett hot om att mista sitt barn när de blir varse informationen. Föräldrarna upplever en genomgripande förändring i sina liv, med förlust av kontroll och allt blir kaos. <strong>Syfte</strong>: Att belysa föräldrars upplevelser och copingstrategier i samband med att deras barn har drabbats av cancer.<strong> Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie med elva inkluderade artiklar.<strong> Resultat:</strong> Resultatet bildade tre teman; känslor, kommunikation och copingstrategier. Föräldrarna beskrev ett flertal olika känslor i samband med barnets sjukdom, såsom oro och skuld. Kommunikation och information från sjukvårdspersonal var av stor betydelse för föräldrarnas välbefinnande. För att hantera situationen använde sig föräldrarna av olika strategier, såsom att söka stöd och att söka existentiellt svar.<strong> Slutsats:</strong> Det är viktigt för sjukvårdspersonal att ha kunskap om olika reaktionssätt hos föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Detta för att lättare kunna behandla föräldrarna med respekt oavsett hur de valt att hantera situationen.</p></p>

<p>I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter. Samtliga respondenter hade en homogen inställning oavsett organisationstillhörighet.Resultatet av studien visade att de faktorer vi fokuserat på var av relevans, det vill säga att faktorerna hade betydelse vid en organisationsförändring. Resultaten som kom in visade på att där de flesta av respondenterna tog ställning, antigen var de positiva eller negativa. Med hjälp av resultaten kunde slutsatser dras om vilka av de faktorer som vi fokuserade på, som hade mest tyngd för en lyckad organisationsförändring.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i Värmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsätts dagligen för si-tuationer, där de konfronteras av både sina egna och andras känslor. Polis är ett högriskyrke, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder är i fokus. Vi anser att det är intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och värderar betydelsen av känslor i arbetet. Vår undersökning är en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att det är mycket viktigt att vara medveten om sina känslor och att kunna styra dem, i arbetet som polis. Att läsa av, och skapa förståelse, för andras beteende och käns-lor har stor betydelse i polisernas arbete. Vi ser att det sociala stödet är av stor vikt för att kla-ra av att hantera känslor som följer efter svåra situationer. Stödet och kommunikationen från kollegor beskrivs som det mest betydelsefulla för våra intervjupersoner. Att vara medveten om sina känslor och att bearbeta påfrestande händelser är mycket viktigt. Samtliga poliser menar att de ständigt reflekterar över sina känslor, vilket leder till utveckling och förståelse.</p>

I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter. Samtliga respondenter hade en homogen inställning oavsett organisationstillhörighet.Resultatet av studien visade att de faktorer vi fokuserat på var av relevans, det vill säga att faktorerna hade betydelse vid en organisationsförändring. Resultaten som kom in visade på att där de flesta av respondenterna tog ställning, antigen var de positiva eller negativa. Med hjälp av resultaten kunde slutsatser dras om vilka av de faktorer som vi fokuserade på, som hade mest tyngd för en lyckad organisationsförändring.

Studiens syfte var att undersöka samband mellan terapeuters känslor och behandlingsutfall. 27 terapier undersöktes, som ingick i forskningsprojekt på Ericastiftelsen; Erica Process and Outcome Study (EPOS) och Målprojektet. Terapeuternas känslor undersöktes med hjälp av självskattningsformuläret Feeling Word Checklist (FWC) och samband mellan skattningar och behandlingsutfall mätt med Children´s Global Assessment Scale (CGAS) undersöktes. Sex psykoterapier analyserades kvalitativt utifrån terapeuternas beskrivningar av terapin i regelbundet ifyllda formulär. Huvudresultaten visar att distans i terapins inledningsfas var förknippat med sämre utfall. Ett samband fanns också mellan en större variation i terapeutens känslor och en mer internaliserande problematik hos barnet. Hypoteser utifrån resultatet är att en distanserad hållning hos terapeuten har mer negativa konsekvenser i barnpsykoterapi än i vuxenpsykoterapi, samt att aggressionsproblematik av utagerande eller mer inåtvänd karaktär kan påverka terapeutens känslor i fråga om stabilitet eller variation i känslorna.

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar. De analyserades med manifest innehållsanalys, och resulterade i två huvudkategorier och sex kategorier. Resultatet visade att män och kvinnor upplever abort på olika sätt. De hade dock båda som argument för abort att de vill att barnet ska växa upp i en trygg familj. De hade även ett behov att tala om beslutet av abort med vänner, familjemedlemmar eller sin partner. Kvinnorna upplevde att de fick stöd av sjukvårdspersonalen, medan männen kände sig åsidosatta. Männen och kvinnorna ansåg att beslutet om abort var bådas, men att det slutliga avgörandet var kvinnans. Männen upplevde att detta var påfrestande, men insåg att kvinnan inte kunde eller skulle tvingas till ett beslut. Det är viktigt att familj och vänner samt sjukvårdspersonal lyssnar och ger adekvat stöd till de som genomgår en abort, då de upplever många olika känslor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande. De faktorer som av pedagogerna framhölls påverka deras arbete med att utveckla barns sociala kompetens var deras eget agerande i rollen som barnens förebilder och samarbetet med föräldrarna. Hinder för att främja barns sociala utveckling var stora barngrupper, kulturmöten, dålig fantasi, för lite material anpassat till förskolan och brister i barnets språkutveckling.

Syftet med denna studie var att belysa hur litteraturen beskriver hur syskon till barn med cancer mår, vilka behov de har och vad som görs för dessa syskon. Fjorton artiklar inkluderades i studien och dessa hittades i databaserna Cinahl och Medline (via Pub Med). Sökorden cancer, siblings, emotions, childhood neoplasms, feelings, neoplasms, coping och support har använts i kombination för att hitta artiklarna. Av studiens resultat framkom att många syskon fick förändrad livskvalitet. De kände sig oroliga för det sjuka barnet, en del fick beteende problem som försvann, medan andra kvarstod under en längre tid hos andra. En del kände av konkurensen om föräldrarna. Syskonen visade sig ha behov av att få prata av sig, få socialt stöd och information om vad som händer med det sjuka barnet. Ett sätt tycks vara att de får komma bort och träffa andra syskon med samma problem så att de känner att de inte är ensamma. Stödgrupper och lägerverksamhet är en del av aktiviteterna som syskonen kunde ta del av.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet då de var oförmögna att hjälpa sina patienter på ett kompetent sätt. SARS-epidemin orsakade en utbredd psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna, men även positiva aspekter som personlig växt, ökat hygienmedvetande samt stärkta familjeband och relationer med kollegor upplevdes. För att kunna möta framtida epidemier på ett adekvat sätt behövs mer forskning angående hur sjuksköterskorna kan hantera de upplevelser som arbetet mot en smittsam sjukdom medför.

Schizofreni är en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstår när en familjemedlem insjuknar i schizofreni. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning. Resultatet identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin känslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd. Resultatet visade att dessa kategorier integrerade med varandra och påverkade de närståendes situation. Diskussionen visade att kategorierna påverkade varandra i flera dimensioner. Viktigaste faktorn som påverkade närståendes livssituation var copingstrategier. Slutsatsen visade att samtliga närståendes komplicerade situation kräver en holistisk syn och vård från vårdprofessionen, som bör vidareutvecklas.