<p>Det finns lite forskning kring dem som arbetar inom personalvetaryrket och ännu mindre forskning som problematiserar yrket kring kön. Denna studie inriktas därav på att undersöka kvinnor och mäns möjligheter i det kvinnodominerade personalvetaryrket. Datainsamling sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar på samma personalavdelning på ett stort svenskt företag.  Intervjuerna inspireras av tidigare forskning om möjlighetsstrukturer och utgår från fyra frågeställningar. Den första frågan handlar om hur de kvinnliga och manliga personalvetare som intervjuas upplever sina möjligheter att utvecklas i organisationen. Resultaten visar att intervjupersonerna upplever att de har goda möjligheter att utvecklas och att de har en bred syn på begreppet som innefattar såväl rörelse som personlig och kunskapsmässig utveckling. Den andra frågan tar upp kopplingen mellan organisationsstruktur och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Enligt tidigare forskning kan man vänta sig att finna att olika organisatoriska förhållanden medför olika möjligheter för olika personer. Resultaten visar att organisationen har betydelse genom att den uppmuntrar till eget ansvar, utveckling och rörelse, vilket gör att intervjupersonerna upplever att de har möjligheter inom företaget. Den tredje frågan rör kopplingen mellan funktionen och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Tidigare forskning pekar på att funktionen har en betydelse och att personalfunktionen i sig kan ha inneboende begränsningar, vilket styrks av resultatet. Den fjärde frågan rör kopplingen mellan intervjupersonernas kön, könsfördelningen på avdelningen, yrkets kvinnodominans och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Utifrån tidigare forskning kan man vänta sig att kvinnorna upplever sig ha sämre möjligheter än männen och att männen gynnas av att vara i minoritet. Intressant nog visar resultatet inga större skillnader mellan männens och kvinnornas upplevelser av möjligheter. Slutsatsen är att det är faktorer som kännetecknar personalfunktionen i sig som är mest avgörande för intervjupersonernas upplevelse av sina möjligheter. Analys och diskussion fokuserar på resultatens koppling till tidigare forskning följt av förslag till vidare forskning.</p>

<p>Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av skönlitteratur grundades på listor över de mest lånade böckerna på tre skolbibliotek. Resultatet av studien visade att de sex skönlitterära böckerna skildrar traditionella könsmönster, främst hos karaktärer från den äldre generationen, men även hos den yngre. Vi fann även exempel där traditionella könsmönster bröts. Inom forskningen kring litteraturval ur en genussynpunkt, fann vi två motsatta sidor där det var tydligt att kvinnor stod mot män. Vår studie visade att båda dessa forskningssidor kan finna fenomen och företeelser som stödjer deras åsikter i samtliga sex böcker.</p>

<p>Barn och ungdomar ägnar idag en betydande del av sin fritid till datoranvändning. I denna uppsats har vi valt att undersöka datoranvändningens eventuella effekter på ungdomarnas betyg i språk. Uppsatsens syfte är att undersöka om man kan se samband mellan, dvs. positiva eller negativa effekter på, betygen i engelska hos elever i år 9 och deras datoranvändning utanför skoltid. Utifrån detta har vi även undersökt vilken typ av datoranvändning som har dessa effekter, hur lång tid framför datorn som motsvarar dessa resultat, samt om det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning och deras mätbara språkkunskaper. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät kring datoranvändning utanför skoltid där 94 elever i årskurs 9 deltog. Elevernas svar analyserades med hänsyn till deras kön samt betyg. Resultaten visar att skillnaderna i hur eleverna använder datorer är större mellan könen än mellan de olika betygskategorierna. Pojkarna i undersökningen har ett högre snittbetyg i engelska än flickorna, de uppger att de använder engelska i högre utsträckning, och de spelar online-spel och andra datorspel betydligt mer än flickorna. Flickorna i undersökningen använder framförallt chat som aktivitet vid datorn, och detta gör de främst på svenska. Vår undersökning visar även att flickornas snittbetyg i svenska är betydligt högre än pojkarnas. Resultaten tyder på att pojkarnas engelskbetyg är högre ju mer de uppger att de använder engelska vid datorn. Flickornas engelskbetyg följer inte samma mönster. Däremot har flickorna högre betyg i svenska ju mer datoranvändning de uppger. Vår teori är att detta har ett samband med att pojkarna använder mer engelska vid datorn än flickorna. Vi har inte kunnat påvisa att datoranvändningen har några negativa effekter på elevernas betyg, oavsett användningens omfattning eller innehåll. Vår slutsats är därför att datoranvändning utanför skoltid kan ha ett positivt samband med elevernas språkutveckling. Detta bör enligt vår mening uppmärksammas och tas i beaktande såväl för betygssättning som för att stärka elevernas motivation inom språkundervisningen.</p><p>Beskrivning: Children and young people nowadays spend a substantial part of their spare-time using computers. Often, media focuses on its negative effects. In this paper, we have chosen to study the effects computer use has on the grades students receive in language courses, specifically in the 9th grade. The focus of this study is to see if there is a link between 9th grade students’ grades in English and their spare-time use of computers, and whether it has a positive or negative effect. On the basis of this question, we studied what type of computer use had these effects, what amount of time in front of the computer corresponds to these results, and whether girls’ and boys’ computer use and measurable language skills differs. The study was conducted using questionnaires concerning spare-time computer use. 94 9th grade students participated. The answers were analyzed based on the students’ sex and grades. The results show a more significant difference between the two sexes than between the grades received where computer activities are concerned. The boys in the study were found to have a higher average in English than the girls. The boys also state that they use English to a greater extent, and that they play online games and other computer-games more frequently than the girls. The girls of our study stated that chatting is their prime computer activity, and it is conducted in Swedish. Our study also shows that the girls have a significantly higher average in Swedish than the boys. The results seem to indicate that the boys have higher grades in English the more they say they use English at the computer. The girls’ English grades do not follow the same pattern. On the other hand, the girls’ grades in Swedish are higher the more they say they use the computer. Our theory is that this is related to the fact that boys use more English when using the computer than the girls do. We have not been able to show any negative effects on the students’ grades due to computer use, regardless of its extent or content. Our conclusion is therefore that computer use in the spare-time may have a positive effect on the students’ language acquisition. We mean that this knowledge should be considered for grading as well as for motivating students in language classes.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kön görs i sex stycken vägledningssamtal på gymnasiet. Med stöd av några utvalda könsteoretikers forskning analyseras samtalen som utförts av tre stycken olika studie- och yrkesvägledare på tre stycken olika gymnasieskolor. Varje studie- och yrkesvägledare samtalade med en tjej och en kille i årskurs tre och deltagarna valde själva ut vilka elever som spelades in på band. Resultatet pekar på att studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt delvis skiljer sig åt beroende på elevens kön. Genom att undersöka samtalsinnehållet och jämföra detta med normativa föreställningar om kön så ges olika exempel på hur kön görs i samtalen. Resultatet stämmer väl överens med antagandet att kön görs men på olika sätt. Könskonstruktioner i vägledningssamtal är dock ett tämligen outforskat område och denna studies begränsade omfattning gör det heller inte möjligt att dra några generella slutsatser. Uppsatsen syftar också till att medvetandegöra vad som sker i samtalen och problematisera kön som betydelsefull faktor i vägledningsprocessen.</p><p>The purpose of this study was to investigate how gender is done in guidance counselling sessions in upper secondary school. Six such conversations were carried out and tape-recorded by three guidance counsellors at three different upper secondary schools. Our analysis of these conversations are in line with a number of cited gender theorists. Each guidance counsellor conversed with one female and one male third-grade student selected by the participating counsellors. The study indicates that the guidance counsellors to some extent relate differently with the male and female students respectively. By examining the contents of the conversations, and comparing them with normative ideas of gender, the study provides examples of how gender is done in this context. The results are well in keeping with the assumption that gender is done, but variously so. However, the construction of gender in guidance counselling conversations is an unexplored field, and the limited scale of the current study precludes any general conclusions. Another aim of the study is to heighten the awareness of what happens in the conversations, problematizing gender as a factor in the guidance process.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera läromedel i svenska och matematik för grundskolans lägre åldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt på vilket sätt läromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhållanden mellan män och kvinnor förmedlas i de analyserade läromedlen och om de är förenliga med styrdokumenten. Analysen är baserad på fyra läromedel, två i varje ämne. De teoretiska utgångspunkterna är grundade på genusteorier; att kön konstrueras i samhället. Metoden som används i analysen är en kvalitativ textanalys och baseras på ett hermeneutiskt synsätt. De frågor som har ställts till texterna kommer från en analysmodell utarbetad i Gävleborgs län. Resultaten visar på att en manlig norm reproduceras i läromedel och att traditionella könsmönster konstrueras och reproduceras samt att män tillskrivs ett högre värde. Resultaten visar även på att de läromedel som vi har analyserat inte lever upp till de nationella styrdokumentens krav på jämställdhet.</p>

<p>Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.</p>

<p>Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital. Resultatet visar att de största skillnaderna mellan vilka faktorer som anses vara viktiga eller mindre viktiga för gymnasievalet beror främst på vilken klass eller etnisk bakgrund eleven har. De faktorer som skiljer sig mest åt är föräldrar, studie- och yrkesvägledare. De faktorer som är viktiga för samtliga informanter är gymnasieskolans information och miljö. Faktorerna som anses minst viktiga är att välja samma program eller skola som kompisar. Någon betydande skillnad mellan kön och olika faktorer upptäcktes ej.</p>

<p>Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna.</p><p>Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning. I diskussionskapitlet knyts resultatet av elevernas bearbetade utsagor samman med teorier om genus och tidigare forskning inom det undersökta området.</p><p>Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker att idrottslektionerna är roliga, trots att de generellt tror att pojkar är mer intresserade av idrottslektionerna än flickor. Deras intresse grundar sig i de förekommande aktiviteterna, att idrottslektionerna ger möjlighet att tävla och att idrottslektionerna ger en möjlighet att få röra på sig. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att pojkar generellt beter sig som ”den oordentliga eleven” under idrottslektionerna samt att pojkar kämpar bra under idrottslektionerna. Samtidigt upplever eleverna att flickor generellt beter sig som den ”ordentliga eleven”. Men det finns också en upplevelse av att flickor är skrytsamma. Gällande lärarens kommunikation med pojkar och flickor upplever eleverna att både pojkar och flickor får beröm, men att pojkarna oftare än flickorna får tillsägningar från läraren.</p>

<p>Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. </p><p>I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.</p>

<p>Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.</p><p>Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.</p><p>Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor. Analys av resultatet skedde i det statistiska analysprogrammet SPSS.</p><p>Resultatet visade inget samband mellan upplevd stress och fysisk aktivitet. Dock påvisades samband mellan upplevd stress och ångest vid träning. Inga könsskillnader vad avser upplevd stress framkom i resultatet. Upplevelsen av träning visade sig vara betydelsefull. Det var stor skillnad, beträffande stressymptom, mellan de som upplevde sin träning som rolig och de som upplevde träningen som ångestfylld.</p><p>Det är nödvändigt med fortsatt forskning inom området då stress är ett växande samhällsproblem som kostar samhället mycket pengar. Förslag till fortsatt forskning är göra en mer omfattande studie där stress mäts med exakta och validerade instrument. Det vore även intressant att inrikta forskningen mot upplevelsen av fysisk aktivitet.</p>