No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur talutrymmet och delaktigheten är fördelat mellan pojkar och flickor i ämnena matematik och svenska i två klasser i årskurs 1. Hur klasslärarna uppfattar fördelningen av de båda könens talutrymme samt huruvida detta har något samband med deras prestationer i de båda ämnena, är även av relevans för studiens syfte. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Studien utgår från ett genusperspektiv där både äldre och nyare syn på genus presenteras men där den äldre synen ligger i fokus för denna studie. Resultatet visade på att talutrymmet mellan de båda könen var jämnt fördelat under de observerade matematiklektionerna men däremot ojämnt fördelat, till flickornas fördel, under de observerade svensklektionerna. Observationer av elever och lärare samt intervjuer av klasslärarna visade att pojkar tenderar att visa ett större engagemang och intresse för ämnet matematik medan flickor dominerar deltagandet under svensklektionerna. De båda klasslärarna ville däremot motverka att bemöta och behandla eleverna beroende på vilket kön de har och strävar därmed efter en undervisning som genomsyras av ett aktivt genustänk. Sammanfattningsvis visar resultatet att det än idag kan förekomma skillnader mellan de båda könens talutrymme, delaktighet och prestationer i ämnena matematik och svenska. Det sker även medvetna och omedvetna skillnader i hur lärare bemöter och uppfattar elever beroende på elevens kön.

Denna studie undersökte om ålder, kön och etnicitet påverkar ett fiktivt rekryteringsurval. Studien hade en kvantitativ ansats och genomfördes som en fallstudie. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval med 42 yrkesverksamma rekryterare, samtliga anställda på ett privat svenskt bemannings-och rekryteringsföretag. Urvalsgruppen bestod av både kvinnor och män i varierande ålder. Av de sju diskrimineringsgrunder definierade i svensk diskrimineringslagstiftning fokuserade studien på tre: Ålder, kön och etnicitet. Studien genomfördes genom att tio stycken fiktiva CV baserade på autentiska förlagor distribuerades till två slumpmässigt sammansatta grupper i två olika versioner, en konventionell och en anonym. Den ena gruppen tilldelades konventionella men fiktiva CV medan den andra gruppen erhöll anonyma ansökningshandlingar. Ansökningshandlingarna rangordnades därefter av respondenterna efter bedömd lämplighet mot en för studien upprättad platsannons. Jämförelsen visade ingen signifikant skillnad mellan de oberoende faktorerna ålder, kön och etnicitet och dess påverkan beroende på om kandidaternas CV presenterades i konventionell eller anonym form. Med hänvisning till att studiens resultat inte går i linje med tidigare forskning som visat att ålder, kön och etnicitet har påverkat ett rekryteringsurval, är författarnas förslag till vidare forskning att genomföra mer omfattande studier. Exempelvis för att undersöka vilka konsekvenser olika former av diskriminering på arbetsmarknaden ger upphov till, för att bidra med en större förståelse för ämnet.

Syftet med studien var att, med en kvantitativ ansats, undersöka vilka inre och yttre motivationsfaktorer som påverkar arbetsmotivationensamt vilken av dessa faktorer som hade störst betydelse. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad gällande arbetsmotivation beroende på individens ålder och kön. Hypotesen för studien var att den främsta orsaken till arbete skulle vara ekonomisk belöning. Datan har samlats in via en onlineenkät, analysen baserades på 50 stycken enkätsvar. Resultatet visade på två faktorer som hade betydelse och signifikant effekt på arbetsmotivation, dessa två faktorer var arbetstider samt arbetstrivsel. Däremot visade studien att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation när det kommer till jämförande mellan kön och jämförande mellan åldrar. Studiens viktigaste slutsats var att det inte hade någon betydelse om du var kvinna eller man, ung eller gammal när det handlade om vilka inre och yttre motivationsfaktorer som påverkade arbetsmotivationen. Det var de inre motivationsfaktorerna; arbetstagarens nöjdhet med sina arbetsförhållanden samt trivsel på arbetet som hade påverkan på arbetsmotivationen. Arbetsgivaren bör därför se till att dessa faktorer ligger i fokus, för att få sina arbetstagare motiverade på arbetet och skapa en högre lönsamhet i verksamheten.

Arbetet som kriminalvårdare handlar inte enbart om att övervaka kriminella personer på anstalter. Det handlar även om att motivera, förändra intagnas beteenden, vägleda, trösta, säkerställa vardagen samt påvisa vad som är rätt eller fel och tilldela intagna konsekvenser vid överträdelser. Examensarbetets syfte var att undersöka och beskriva kriminalvårdares syn på yrkesrollen och vad deras uppfattning var om hur de ska arbeta. Genom semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare och kvalitativ textanalys mynnade resultatet ut i att de perspektiv kriminalvårdare ska arbeta utifrån för att uppnå verksamhetens huvudsakliga samhällsuppdrag är Vårda, Fostra och Vakta. Fostra, Vårda och Vakta inte är oproblematiska perspektiv att arbeta utifrån på grund av olika utmaningar som kriminalvårdare står inför. Kriminalvårdare som tjänstepersoner bör även förhålla sig till lagar som finns samt arbeta lika mycket med samtliga tre perspektiv för att uppdraget ska uppnås.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonal definierar genus och hur de anser att det tar form i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien utgick från ett kvalitativt arbetssätt och innefattade semi-strukturerade intervjuer med sju förskollärare och en barnskötare. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är teorin om genuskontrakt och jämställdhetsanalys. Det som framkom i resultatet var att det fanns stor variation inom hur förskolepersonalen definierade genus och hur de hade valt att arbeta med det i verksamheten. Studiens slutsatser var att deltagarna hade ett aktivt arbete med utgångspunkt i genusmedvetenhet men att det fanns en vilja att vidareutbilda sig inom ämnet men som i nuläget inte var möjligt.

BakgrundVårt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. Vår bakgrund kommer därför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vår undersökning är att undersöka hur kön konstrueras i små barns fria inomhuslek på förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Som undersökningsverktyghar vi använt observationer. Observationerna har utförts på en småbarnsavdelning på en förskola.ResultatVårt resultat visar att barn konstruerar kön genom att använda materialet som finns på förskolan.Studien visar att pedagogerna på förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande då barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser därför att yttre faktorer, såsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv granska hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i matematikläromedel från olika tidsepoker, samt om framställningen har förändrats över tid. För att besvara studiens syfte tillämpas två frågeställningar: I vilken utsträckning förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar i namn, personliga pronomen och bild i matematikläromedel från olika tidsepoker? och I vilken utsträckning förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar i typiskt kvinnligt respektive manligt kodade kläder och sysselsättningar i matematikläromedel från olika tidsepoker? Datainsamlingen genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys av tre matematikserier avsedda för årskurs två – serien Matematik från år 1988, serien Lilla Mattestegen från år 2000–2011 och serien Singma matematik från år 2017–2018. Resultatet visar en relativt jämn fördelning mellan kvinnor/flickor och män/pojkar i namn, personliga pronomen och bild. Vad som skiljer serierna åt, är att den äldsta serien Matematik befäster kategorierna flicka och pojke genom att använda fler personliga pronomen och flera namn. De nyare serierna, Lilla Mattestegen och Singma matematik, använder däremot ett neutralare språk. I den äldsta serien och i den nyaste serien framstår klänning och kjol som typiskt kvinnligt kodade klädesplagg, medan byxor och tröja framstår som typiskt manligt kodade klädesplagg. Den äldsta serien Matematik reproducerar flera tankar som associeras med män/pojkar och kvinnor/flickor både vad gäller klädesplagg och olika typer av sysselsättningar. Serien Lilla Mattestegen har den mest jämställda fördelningen mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, inom både klädesplagg och sysselsättningar. Den nyaste serien Singma matematik har även den en jämställd fördelning, men övergår dessutom till att bryta flera tankar som associeras med kvinnors/flickors och mäns/pojkars sysselsättningar.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka åsikter elever på sex olika skolor i årskurs 2–3 har om högläsning, om det finns något samband mellan åsikterna om högläsning och tystläsning samt om åsikterna skiljer sig mellan killar och tjejer. Undersökningen har genomförts på sex olika skolor i Mälardalen med tio elevintervjuer och 100 elevenkäter. Hela studien bygger på att utgå från eleverna själva för att få svar på våra forskningsfrågor. Resultatet som uppkom från det insamlade materialet visade att elevernas åsikter om högläsning är varierande men att tjejerna är mer positiva till det än vad killarna är. Resultatet visade också att tystläsning uppskattas mindre av eleverna än vad högläsning gör.

<p>Syftet med denna uppsats är att med longitudinella data undersöka om ungdomars alkoholkonsumtion påverkar deras kriminella aktivitet. Vidare undersöks om pojkar dricker mer alkohol och begår fler brott än flickor. Det kommer även att göras en skillnad mellan våldsbrott och mer planeringskrävande brott eftersom flera forskare hävdar att sambandet är olika mellan alkohol och dessa brott. Detta genom att om man dricker alkohol blir många impulsiva och aggressiva vilket i kombination lätt kan leda till en misshandel, våldsbrott. Mellan mer planeringskrävande brott som till exempel inbrott och alkohol finns det dock endast ett indirekt samband vilket innebär att man begår detta brott för att få tag på pengar att köpa alkohol för. Pojkar dricker mer alkohol och begår fler brott än vad flickor gör enligt flera forskare.   </p><p>Datamaterialet kommer ifrån materialet SPAN som är en utvärdering av skolors drogpreventiva arbete totalt kommer respondenterna från 21 olika skolor runt om i Sverige. Sambandet som testa i denna uppsats mäts genom en logistik regression på grund av att beroende variablerna våldbrott och planerade brott var snedfördelade och dikotomiserades således.        </p><p>Resultatet visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott vilket stämmer överens med tidigare forskning. I denna uppsats hittades även ett samband mellan alkoholkonsumtion och planerade brott som talar emot tidigare forskning men det kan vara så att detta är ett indirekt samband, vilket inte kunde undersökas i denna uppsats. Det finns ett starkare samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott för flickor än för pojkar vilket kan tyda på att flickor behöver dricka mer för att begå ett våldsbrott än vad pojkar behöver. Sambandet mellan alkohol och planerade brott gäller framför allt pojkar. Det var dock väldigt få som begått ett brott i detta material så därför finns det behov av fler studier på detta område.</p>