Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket intresse pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med pojkar och flickor under idrottslektionerna. Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning. I diskussionskapitlet knyts resultatet av elevernas bearbetade utsagor samman med teorier om genus och tidigare forskning inom det undersökta området. Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker att idrottslektionerna är roliga, trots att de generellt tror att pojkar är mer intresserade av idrottslektionerna än flickor. Deras intresse grundar sig i de förekommande aktiviteterna, att idrottslektionerna ger möjlighet att tävla och att idrottslektionerna ger en möjlighet att få röra på sig. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att pojkar generellt beter sig som ”den oordentliga eleven” under idrottslektionerna samt att pojkar kämpar bra under idrottslektionerna. Samtidigt upplever eleverna att flickor generellt beter sig som den ”ordentliga eleven”. Men det finns också en upplevelse av att flickor är skrytsamma. Gällande lärarens kommunikation med pojkar och flickor upplever eleverna att både pojkar och flickor får beröm, men att pojkarna oftare än flickorna får tillsägningar från läraren.

Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet. Att arbeta för att öka medvetenheten, både inom och utom organisationen, kring dessa frågor är ett viktigt steg för ett mer jämställt arbetsliv. Nyckelord: Räddningstjänst, brandkår, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön, etnicitet

The text is about behaviour and appearance of boys and girls in the classroom in a gender perspective. How are the boys and girls placed in the classroom, and does this affect them in any way? How boys and girls are called on to speak. Is the teacher fare in the allocation of speech? There are a lot of differences between the genders, boys and girls are placed in a special way. In the two schools that I have done the research in shows that boys and girls are placed girl-boy-girl-boy so the boys can get more done during the class with the girls placed next to them. How and in what way they get the attention and the direction to talk is also a situation where they get treated differently. The boys often got to speak before the girls if there were waving there hands heavily for example and sometimes got to speak even if a girl already where speaking. The boys spoke whenever they felt like, even if it wasn’t there turn. This study is written to help teachers and for others to get a good look of the classroom in gender perspective. Keywords: gender differences, gender, classroom

Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola. 251 stycken ungdomar svarade, variationen på åldrarna var 13 till 16 år, av dessa var det 127 pojkar och 124 flickor. Min slutsats i studien var att ungdomar tyckte det var viktigt med god munhälsa. Det fanns ingen skillnad mellan kön och attityder, detta tolkar jag som att det var viktigt med god munhälsa oavsett kön. Däremot var de yngre ungdomarna mer positiva i sina attityder till hur viktigt det var med god munhälsa, än de äldre ungdomarna. Det kan betyda att ungdomar är lättare att påverka i olika åldrar. Kan det vara så attyngre ungdomar fortfarande lyssnar på föräldrar och att äldre ungdomar påverkas mer av sina kamrater och media? Flickor hade mer regelbundna munhygienvanor än pojkar, även om det inte fanns någon statistisk skillnad mellan kön och attityder. Pojkat tyckte det var viktigare med regelbundna matvanor än flickor, fast fler pojkar än flickor drack läsk under skoltid. Detta tolkar jag som att det kan vara svårt att leva upp till sina attityder eller att kunskap inte alltid går hand i hand med levnadsvanor. Flickors attityd och handling stämde bättre än pojkars attityd och handling. Detta betyder att det inte alltid finns samband mellan attityd och handling.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen. Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet. Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor. Analys av resultatet skedde i det statistiska analysprogrammet SPSS. Resultatet visade inget samband mellan upplevd stress och fysisk aktivitet. Dock påvisades samband mellan upplevd stress och ångest vid träning. Inga könsskillnader vad avser upplevd stress framkom i resultatet. Upplevelsen av träning visade sig vara betydelsefull. Det var stor skillnad, beträffande stressymptom, mellan de som upplevde sin träning som rolig och de som upplevde träningen som ångestfylld. Det är nödvändigt med fortsatt forskning inom området då stress är ett växande samhällsproblem som kostar samhället mycket pengar. Förslag till fortsatt forskning är göra en mer omfattande studie där stress mäts med exakta och validerade instrument. Det vore även intressant att inrikta forskningen mot upplevelsen av fysisk aktivitet.

No description available.

No description available.

No description available.

Sedan 1960-talet har HR genomgått stora förändringar vilka inneburit en övergång från den traditionella rollen med administrativt ansvar och lönehantering till ett större ansvarsområde med helhetssyn över organisationen samtidigt som ett mer operativt och strategiskt arbete antagits. Idag ser många inom HR att de har en självklar plats i organisationens översta skikt medan realiteten inte speglar samma bild. Då det bland medarbetarna råder oklarheter kring HR och dess bidragande resurser för hur deras arbete genererar ekonomiskt till organisationen, har HR och dess legitimitet ifrågasatts. I denna studie kommer den upplevda statusen inom HR-yrket att undersökas utifrån tre perspektiv. Frågeställningarna är följande: Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett påverkansmöjlighetsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett könsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett organisationsteoretiskt perspektiv? Denna studie syftar till att öka förståelsen för den status som HR upplever sig ha utifrån ovan nämnda teman då statusfältet av oss setts som ett relativt outforskat område. Studien har en kvalitativ ansats som utgår från ett fenomenologiskt synsätt med hermeneutiska inslag. Intervjuerna som varit semi-strukturerade har genomförts på fem olika företag inom olika branscher. Resultaten visade att påverkansmöjligheterna inte direkt anses vara kopplat till statusen inom HR då utövarna upplever sig delaktiga och mer eller mindre beslutsfattande i olika situationer. HR består till stor majoritet av kvinnor vilka utifrån vårt resultat inte upplever några direkta konsekvenser av den ojämna könsbalansen. Resultaten och diskussionen pekar på att organisationens tendenser till tröghet kan försvåra förmedlingen av HRs nya roller. Studien har visat att HR har en bit att gå för att synliggöra sig fullt och visa sina bidragande kvalitéer och därmed öka sin status. Under arbetets gång har det även visat sig vara betydelsefullt för HRs framtida överlevnad att ha kunskaper inom ekonomi för att kunna motivera och visa på sin strategiska nytta för organisationen.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur lärare och elever tänker kring barnlitteraturens påverkan och betydelse för barns syn på genus. Jag undersöker även hur barn uppfattar karaktärer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag får djupare förståelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lärare. Metod som jag använder mig av är av kvalitativ sort, vilket innebär att man försöker hitta särskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger på deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i årskurs 1 och årskurs 6, samt av lärare. Arbetets viktigaste resultat är att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus. Barnlitteratur spelar utan tvivel en viktig roll för barns uppfattning om genus och kön. Könsstereotypa karaktärer dominerar fortfarande i barnlitteratur, vilket gör att barn påverkas av dessa när de växer upp. Lärare har en viktig roll i detta, eftersom de kan bidra till att ge elever få möjligheter att läsa många olika slags böcker. Genom barnlitteratur får elever kunskap om exempelvis samhälle, yrkesliv och människor. Många barnboksförfattare har på senare tid uppmärksammat litteraturens påverkan på barn, och nu börjar allt fler karaktärer som bryter traditionella könsmönster att framträda i barnlitteraturen.