I den här studien har vi undersökt hur fyra förskollärare tolkar genusuppdraget i Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev2010) men också hur de uppfattar att deras förhållningssätt gällande hur genus påverkar barns identitetsutveckling. Vi har genomfört studien med hjälp en hermeneutisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna som ingått i studien är väl medvetna om det genusuppdrag som finns i Lpfö98 (rev2010) men det har framkommit att de tycker det är svårt att sätta ord på exakt vad det innebär för dem. Dock är alla förskollärare överens om att genusuppdraget handlar om den enskilda individen och att det är denna som ska vara i fokus. Samtliga förskollärare anser att de arbetar genusmedvetet genom att anpassa miljö, material, förhållningssätt och verksamhet utifrån den enskilda individen. Resultatet visar på att förskollärare anser sig ha stor påverkan på barns identitetsutveckling och därför är deras förhållningssätt till, förväntningar på och tankar kring de olika könen av stor vikt för att barn i förskolan ska få en likvärdig utbildning.

Abstract Emilia Rönnberg. Barriers to physical activity in adolescents in their late teens. Vetenskaplig C- uppsats HT 12   Physical activity has been essential to human health and well-being since several thousand years. In Sweden, it has been shown that both adults and young people are less physically active than the rest of Europe- a large proportion of young people today do not meet the recommendations for physical activity (60 minutes per day). The purpose of this study was to determine what proportion of young people, i.e. high school students, did not meet the recommendations for physical activity. Another objective was to identify what barriers existed for performing physical activity. In this cross-sectional study, a quantitative method was used with surveys as tool. The results showed that 73 percent of young people did not meet the recommendations for physical activity. Of these, 70 percent were boys and 77 percent were girls. The main reported barriers for physical activity were lack of time, watching television and computer use,- and disinterest / uninspired. Some differences were found in perceived barriers between boys and girls-, for boys,- television and computer time were the biggest barrier, while for girls lack of time was their biggest barrier.

Syftet med detta examensarbetet var att ta reda på och jämföra hur pedagoger i förskolan arbetar med jämställdhet och begreppet "hen", samt hur barnen bemöts och om det finns skillnader härledande till barnens kön. För att studera detta användes de kvalitativa metoderna, observationer och intervjuer. Här jämförs Karlskronakommun och Markarydkommun genom fyra observationer och 13 intervjuer med pedagoger och förskolechef. I studien framkom det att pedagogerna vet vad jämställdhet är och menar att de bemöter barnen lika oberoende av kön. Men omedvetet stimulerar pedagogerna de traditionella könsmönstren istället för att motverka dem. Det visade sig att en kommun var mer för begreppet "hen" än den andra. The purpose with this study was to examine and compare how pedagogues in the preschool work with equality and the concept "hen", as well how children is addressed and if there´s differences that can be linked to the children’s sex. A qualitative method of interview and observations was used to make this study. In the study Karlskrona kommun and Markaryd kommun is compared from four observations and thirteen interviews with pedagogues and one principal. The study shows that the pedagogues know what equality is and is convinced that they address all children no matter what sex the child has. However the study shows that pedagogues subconsciously encourage the traditional gender ideals instead of discouraging them. Further on the study shows that one county is more positive to the concept "hen" then the other.

Den här studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad på en arbetsplats varierar med faktorer som anställningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning med frågeställningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna är tjänstemän och verkstadsanställda på ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lång anställningstid har en negativare inställning till regler och regelefterlevnad är personer med kort anställningstid, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt.

Abstract Forskning visar att dagens skola inte är jämställd. Lärarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter. Pojkar och flickor ska få samma möjligheter och förutsättningar i skolan. I denna studie undersöks därför hur lärare och elever upplever jämställdhet i klassrummet. Fenomenografi bygger på hur människor uppfattar olika situationer eftersom människor erfar världen olika, därav belyses denna studie utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som grund för denna studie har intervjuer med två lärare gjorts, enkätundersökningar och observationer har gjorts i två klasser, i årskurs 5 och årskurs 6. Ur ett lärarperspektiv utifrån intervjuerna med två lärare visar resultatet hur ambitionen är att arbeta för jämställdhet i klassrummet samtidigt som de uttrycker att de inte vet om de gör det. Ur ett elevperspektiv utifrån enkäterna så upplevs klassrummet antingen som jämställt eller ojämställt beroende på hur frågan uttrycks och i vilket sammanhang den förknippas. Utifrån de två observationerna som genomfördes visade det sig att vissa situationer i klassrummet inte var jämställda. Hur man upplever jämställdhet beror på vad man har för kunskaper om vad jämställdhet är och vilka genusmönster som bildats. Jämställdhet för en individ kan ses som ojämställdhet för en annan individ oavsett könstillhörighet.

Numera har tvåförsörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvärvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av männens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet är uppdelat efter kön – kvinnorna lägger sin tid mestadels på sådana hemsysslor som städning, småplock och barnpassning, medan männen ägnar sig till större del åt olika underhållsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet. Syfte med uppsatsen är att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det på hemarbetsfördelningen. Uppsatsen studerar också om det finns några skillnader mellan de svenska och estniska paren i undersökningen. De två grannländerna har varsin historia och det är mot denna bakgrund som jag genomför min studie. Tidigare forskning visar att många av de rutiner som heterosexuella par utvecklar bygger på föreställningar om kvinnlighet och manlighet. Även om paren i teorin vill vara jämställda i sin hemarbetsfördelning följer de ändå de traditionella könsroller och normer som finns i samhället. För att analysera anledningarna till detta har jag använt mig av socialiseringsteorin i Berger och Luckmanns tappning (1979) och teorin om det sociala könet (West och Zimmerman, 1978). Det bästa sättet att ta fasta på varje pars syn på könsroller och attityden till jämställdhet, har jag valt att använda den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att alla par, oavsett hemland, följer den traditionella hemarbetsfördelningen. Det framkommer också att paren skapar kön i sin vardag om och om igen genom att tillskriva kvinnor och män vissa bestämda egenskaper. De svenska och estniska paren är rätt lika i sin syn på könsroller och hemarbetsfördelning, dock finns det några märkbara skillnader mellan paren från Sverige och paren från Estland. Exempelvis ser esterna moderskapet som en naturlig del av skillnaden mellan kvinnan och mannen.

This study aims to make out, which notions and ideas about gender and sexuality that comes into expression in the description of the deviant youth. This study is a narrative analysis, based on a queer theoretical approach. The queer theory directs attention to the normative frameworks on gender and sexuality. Queer theory also illustrates the relationship between the normative and what is considered abnormal/deviant. The study's empirical basis is 8 legal texts, legal documents formed in a Swedish context, which include the welfare state´s judiciary and social services. The legal documents are concerning the social services care of deviant youth, based on the law that gives them  right to force care and treatment on anti-social youth. The study aims to examine the legal documents from a narrative analysis; in the way the story of the young is portrayed and what type of norms about gender and sexuality that emerges from that story. The study’s result, although based on a content of 8 legal texts, is a finding of a one-sided story about the antisocial youth, depending on the youth´s gender. These findings are portrayed in what the study entitles: The damaged girl and The dangerous boy. These categories are used to illustrate in what way the social welfare system and judiciary constructs the way boys and girls may differ from the norm standards about gender and sexuality. The standard-setting institutions tend to retain the description of the young, despite the youngster's counter-stories, in which the young states their awareness of their normative violations. In conclusion the social welfare system and the judiciary, has the authority to construct the story about the deviant youth; a story that is constructed to legitimize the social institutions intervention in the care of antisocial youth.

Syftet med denna uppsats är att belysa kön, klass och etnicitet utifrån intersektionalitetsperspektivet och hur dessa begrepp framställs i reklambilder som marknadsför alkoholhaltiga drycker. I resultatet och analysen använde vi oss utav forskningsdesignen bildanalys, vilket är en form av innehålls analys. Därefter genomfördes en korstabulering med stöd av variabler som var relevanta för att belysa perspektivet samt för att besvara ställda frågeställningar. Intersektionaliet innebär ett samspel mellan etnicitet, klass och kön och hur olika maktstrukturer uppstår i och med dessa. Detta gjorde att resultatet visade på den dominerande ”vita” mannen som anses vara den som gynnas mest inom de olika samhällsskiten. Problematiken som råder angående alkoholreklam ligger i hur bilderna framställer sin produkt som något positivt. Detta medför att människor i större utsträckning tenderar att vilja efterlika det som porträtteras i reklamen och på så sätt blir alkohol  marknadsförd trots det faktum att det är ett stort folkhälsoproblem.

No description available.